Inför jubileumsåret – Tillsammans Statsministerns nyårshälsning, valtioneuvosto.fi

…Jag förstår väl att många finländare är oroade över vad som händer i världen. För regeringen är det viktigaste att sörja för Finlands och finländarnas säkerhet under alla omständigheter. Nu om någonsin gör vi klokt i att följa vår långsiktiga och gemensamt överenskomna utrikes- och säkerhetspolitik, som majoriteten av finländarna understöder.

Vår linje vilar på alliansfrihet, ett trovärdigt försvar, internationellt samarbete framför allt inom FN och EU, goda bilaterala relationer i alla riktningar samt ett smidigt samarbete myndigheter emellan. Vi agerar som en del av det internationella samfundet för att hitta politiska lösningar på kriser och för att förhindra terrorism och andra hot. Läs nyårshälsningen.

FN:s säkerhetsråd stöder eldupphöret i Syrien, svenska.yle.fi

FN:s säkerhetsråd stöder det eldupphör som Ryssland och Turkiet har förhandlat fram i Syrien. Världen hoppas att avtalet är en början till fred i den sex år långa konflikten.

Det var på ryskt och turkiskt initiativ som den landsomfattande eldupphöret trädde i kraft i Syrien i går.

De båda länderna ville ha FN:s stöd för eldupphöret – och en resolution i saken antogs av säkerhetsrådet i kväll (lördag).

Vapenvilan, som är den tredje i Syrien i år, verkar under på det hela taget ha hållit under lördagen.Läs artikel

Nya rekryter till tjänstgöring, puolustusvoimat.fi

Måndagen den 2 januari 2017 inleder omkring 12 500 värnpliktiga män och frivilliga kvinnor sin tjänstgöring. Andelen kvinnor är omkring 300.

Inom armén inleder omkring 10 000, i marinen ungefär 1 500 män och kvinnor sin tjänstgöring. Resten fördelas mellan Gränsbevakningens och flygvapnets truppförband. Svenskspråkiga rekryter inleder i allmänhet sin tjänstgöring vid Nylands brigad.

De traditionellt största truppförbanden som tar emot rekryter är Kajanalands brigad och Karelska brigaden jämte. Björneborgs brigad, som alla tre tar emot omkring 2 000 rekryter. Nylands brigad, som ger beväringsutbildning på svenska, tar emot cirka 750 rekryter. Läs artikel

10 viktiga händelser under 2016, Lars Gyllenhaal, utbud.pennanochsvardet.se

Finland satsar på både kvantitet och kvalitet

Enligt den finska tidningen Helsingin Sanomat kommer den krigstida primära försvarsstyrkans storlek öka med 50 000. Det är alltså en ny numerär ungefär lika stor som det nutida svenska försvaret. Totalen i Finland kommer därmed öka från idag 230 000 personer till 280 000. Lägg därtill Finlands beslut att från och med 1 januari 2017 inleda utbildning av nya beredskapsstyrkor med grundutbildning upp till 347 dygn. Alla försvarsgrenar ska utbilda egna beredskapsstyrkor. Läs krönikan

Niinistö och Putin talade i telefon – på Finlands initiativ, hbl.fi

President Sauli Niinistö har talat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin, uppger presidentens kansli. Samtalet fördes på Finlands initiativ.

Presidenterna diskuterade bland annat situationen i Syrien och säkerheten i Östersjöområdet. Dessutom behandlades också förhållandet länderna emellan.

President Putin gratulerade också Finland för självständighetens jubileumsår. Läs notis

Förberedelser för förstörelse av den utbyggda hamnen i Slite, riksdagen.se

Svar på fråga 2016/17:565 av Allan Widman (L) Förberedelser för förstörelse av den utbyggda hamnen i Slite

Försvarsminister Peter Hultqvist: Allan Widman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder så att förstörelse av hamnanläggningen enkelt låter sig göras även vid en ytterligare försämring av säkerhetsläget i vår omvärld. Den hamnanläggning som avses är Slite hamn på Gotland.

Den 25 november 2015 svarade jag på riksdagsfråga 2015/16:340 av Allan Widman om vilka åtgärder jag som försvarsministern var beredd att vidta för att Apotekarkajen förbereds för snabb och enkel förstöring. Den 2 mars 2016 svarade jag på riksdagsfråga 2015/16:826 av Allan Widman om vilka åtgärder jag som försvarsminister är beredd att vidta för att Försvarsmakten ska hörsamma sin skyldighet att förbereda förstörelse i fråga om Apotekarkajen i Slite.

Jag svarar på samma sätt som jag gjort på de tidigare frågorna. Försvarsmakten har till uppgift att försvara Sverige och främja svensk säkerhet. Frågor om förstöring i händelse av krig eller krigsfara är reglerade genom lagen (1992:1402) om undanförsel och förstöring och förordningen (1993:243) om undanförsel och förstöring. Av förordningen framgår att Försvarsmakten efter hörande av berörda myndigheter ska planlägga förstöring av fasta installationer som huvudsakligen används för transportområdet.

Försvarsmakten har att vidta nödvändiga förberedelser, något jag har fullt förtroende för att myndigheten gör.Läs svaret

Läs lagen: Lag (1992:1402) om undanförsel och förstöring

Hur bygger man upp en raserad försvarsförmåga? Anders Karlsson och Bertil Kantola, Norrbottens-Kuriren

…Våra politiker visar nu en lovvärd ambition att återupprätta ett territoriellt försvar och man tävlar med varandra om att erbjuda extrapengar för att köpa välbehövliga vapensystem. Alla verkar dock gå som katten kring het gröt runt personalförsörjningen. Det står väl klart för alla att dagens system inte fungerar men av ideologiska skäl vågar man inte fullt ut återinföra värnplikten utan talar om att frivilligheten skall vara grunden och plikten skall vara komplementet i försvarsmaktens personalförsörjning.

Vi behöver inte här utreda varför en personalförsörjning byggd på frivillighet inte fungerar. Det räcker med att konstatera att tanken inte fungerar i Sverige i dag. Den logik som styrde resonemanget när yrkesförsvaret infördes gäller inte längre eftersom tanken då var att personalförsörja krigsinsatser i utlandet till vika det inte gick att tvinga värnpliktiga på samma sätt som man kan göra med anställda. Resonemanget om att försvara Sverige i Afghanistan är sedan länge kastat på soptippen och vi talar nu åter om att försvara vårt eget territorium. Läs artikel

Veckans citat

”Slutsatsen för vår egen del är klar. Svenska politiker kan inte längre förhala ett beslut om att ge försvaret mer och betydande resurser. Redan att det för bara ett år sedan föreföll otänkbart att USA kunde tänkas svika sina avtal, bör också ha lärt oss den mycket gamla läxan: ett litet land kan inte helt lägga sin säkerhet i en stormakts händer. I nödens stund vilar småstatens existens ytterst på att kunna lita till egen kraft. Utan den förmågan saknar man varje manöverutrymme i ett storpolitiskt skeende där landets överlevnad avgörs.”

Bo Pellnäs i Kristianstadsbladet

Stormaktsspel kan bli svensk mardröm i FN, svd.se

Det flyter blod på golvet när Sverige kliver in. Konflikterna i världen har blivit fler och värre, också inne i FN:s säkerhetsråd. Men den svenska FN-mardrömmen är att stormakterna i stället börjar komma överens – utan hänsyn till mänskliga rättigheter och humanitära principer…

I koncentrat handlar löftena om att Sverige ska stå för det här: folkrätt, mänskliga rättigheter, humanitära perspektiv och – en feministisk utrikespolitik…

Vad händer med FN om ”fel” regimer styr länderna i säkerhetsrådet?

– Det är ju ingen ny situation att vi har länder som skulle kunna bryta mot folkrätten och FN-stadgan, det har ju skett från och till hela tiden. Svaret är ju att vi måste göra allt för att få dem att se – de som eventuellt tänker sig att bryta mot det – att det är i deras intresse att samverka med andra, säger Annika Söder. Hon säger att Sverige måste se till att de fredliga internationella strukturer som finns kommer till användning.

– Även om det kanske finns ledare som inte i första hand tänker på det, så måste ju vi försöka påverka dem.Läs artikel

Den politiska komponenten, Anders Björnsson

Politik har betydelse, och detta gäller i hög grad hur ett land uppträder gentemot sin omvärld. De utrikespolitiska vägvalen visar viljan, den säkerhetspolitiska orienteringen tar ut kursen. För svenskt vidkommande innebär detta ofrånkomligen ett småstatsperspektiv. Den lilla staten har allt att vinna på att värna sitt oberoende och att stå vid sidan om eventuella konflikter mellan andra parter. Det gäller inte minst att kunna bedöma och hantera motsättningen emellan stormakter, vilket i praktiken måste betyda att man inte förväntar sig vare sig välvilja eller onda avsikter av någondera. I ett visst läge kan dock stöd utifrån motsvara det nationella intresset.

Hur ett sådant stöd kommer att se ut, om det alls kommer, går inte att veta på förhand, bland annat därför att det inte kan förutses hur de aktuella styrkeförhållandena i ett sådant läge ser ut, och det bör därför inte formaliseras. Det är klokt att inte binda sig och bli ”förutsägbar”. Det är också klokt att inte bygga in någon automatik i kalkylerna – fatalistiska prognoser och storvulna åtaganden motverkar båda politikens möjligheter att skapa säkerhet, trygga freden och vara flexibel i förhållande till olika hotbilder. I själva verket förfogar den lilla staten, om den tar ut kursen rätt, över en palett av utrikes- och säkerhetspolitiska instrument för att parera stormaktsintressena. Detta var kontentan i Mats Bergquists intressanta diskussion om Sveriges långa linje, eller ”grand strategy”, som vi nyligen återgav på denna sajt.

Läs mer

Stridskrafternas och krigsförbandens utveckling, ur Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten, esv.se

I linje med regeringens inriktning i budgetpropositionen för 2017 ska Försvarsmakten identifiera och vidta möjliga åtgärder som inom given ekonomisk ram kan öka krigsdugligheten hos krigsförbanden ytterligare, jämfört med planeringen i budgetunderlaget för 2017. Myndigheten ska i detta arbete utgå från en ökad användning av befintlig materiel som idag inte är förbandssatt i något av krigsförbanden. Försvarsmakten ska prioritera åtgärder för att höja krigsdugligheten hos de förband som har lägst krigsduglighet.

Försvarsmakten ska prioritera att krigsförbanden bemannas med krigsplacerad personal som har aktuell utbildning. Härvid ska möjligheten till repetitionsutbildning av totalförsvarspliktig personal beaktas. Övningsverksamhet med hela krigsförband ska i det fallet prioriteras. Försvarsmakten ska planera grundutbildningen för att kunna möjliggöra förbandsvis omsättning inom främst armén.

Inom arméstridskrafterna ska Försvarsmakten prioritera åtgärder för att kunna agera samtidigt med två brigader inom försvarsbeslutsperioden. Funktionsförbanden inklusive lednings- och logistikförbanden ska anpassas utifrån detta.Läs regleringsbrevet