Redaktionen

Lettlands president besökte Finland – ”Finland arbetar för att minska spänningarna kring Östersjön”, presidentti.fi

av

President Niinistö tog upp säkerheten i Östersjöregionen som det viktigaste ämnet för diskussionen.

”Spänningarna i Östersjöregionen har ökat.  Vi har sett hur Nato placerar styrkor i de baltiska länderna. Det här är viktigt – inte bara för att garantera människors säkerhet, utan också för att stabilisera hela området. Vi hade ändå kunnat vänta oss att Ryssland skulle reagera på Natos åtgärder, och nu har vi fått se reaktioner”, sade president Niinistö med hänvisning bland annat till de Iskander-robotar som Ryssland placerat i Kaliningrad.

”Enligt min mening är all verksamhet för att minska eller stabilisera spänningarna i Östersjöregionen viktig. Finland arbetar för det”, framhöll president Niinistö. Han underströk även betydelsen av att föra en dialog med Ryssland och konstaterade att dialogen också betonades i slutdokumentet från Natos toppmöte i Warszawa i somras.

President Vējonis tog vid presskonferensen upp att Finland och Sverige deltagit i toppmötet i Warszawa.

”Lettland är helt och hållet för ett förstärkt samarbete mellan Nato och Finland och Sverige. Det var bra att Finland och Sverige deltog i toppmötet i Warszawa. Jag är säker på att samarbetet kommer att fortsätta. Mötet i Warszawa var bara startskottet”, sade president Vējonis. Läs artikel

Nordiska försvarsministrarna träffas i Köpenhamn den 9 november, regeringen.se

av

Den 9 november träffas de nordiska försvarsministrarna för att diskutera den fortsatta utvecklingen av det nordiska försvarssamarbetet, Nordefco.

Vid mötet kommer försvarsministrarna att underteckna ett så kallat Memorandum of Understanding, MoU, som ska förenkla tillståndshanteringen och öka tillgången till respektive lands luft-, sjö- och landterritorier i fredstid. Avtalet syftar till att utveckla den operativa effekten och kvaliteten hos mark-, luft-, och sjöstridskrafterna.

Vidare kommer säkerhetssituationen i Östersjön, delning av radardata mellan nordiska länder och hjälp till Eastern Africa Standby Force (EASF) att diskuteras. Läs  pressmeddelandet

Statsminister Stefan Löfven står värd för stort Östersjömöte, regeringen.se

av

Den 8 november invigningstalar statsminister Stefan Löfven på Strategiforumet för EU:s Östersjöstrategi på Münchenbryggeriet i Stockholm.

Strategiforumet samlar deltagare från politiken, näringsliv och civilsamhället för att diskutera frågor om Östersjöregionens framtid. Forumet pågår i två dagar och innehåller workshops och seminarier om exempelvis digitalt och socialt entreprenörskap i Östersjöregionen, bioekonomi, cirkulär ekonomi och hållbar turism.

Strategiforumet hålls varje år. Värdskapet roterar mellan EU:s medlemsländer i Östersjöregionen, i nära samarbete med EU-kommissionen. Detta är första gången som Sverige står värd för mötet. Värdskapet delas i år med Nordiska ministerrådet.Läs programmet

Niinistö: Säkerhetsdebatt förs av två ytterligheter, svenska.yle.fi

av

Finländarna debatterar för närvarande öppet om säkerheten, men den häftigaste debatten förs av två läger med diametralt motsatta utgångspunkter, säger president Sauli Niinistö.

– Det finns de som anser att Finland nu om någonsin borde ansluta sig till Nato och så finns det de som anser att man inte ska ansluta sig vare sig nu eller i framtiden, sade Niinistö i sitt öppningstal vid den 219. nationella försvarskursen i Helsingfors i dag.

Ett exempel på den häftiga debatten är enligt Niinistö det att man frågar sig om det är tillåtet att tala öppet om Ryssland.

Niinistö förstår inte frågan. Han säger att statsledningen i klara ordalag och snabbt har fördömt Rysslands handlande på både Krim och i Ukraina och i Syrien…

På den andra ytterkanten kritiserar man enligt Niinistö att man gått alltför långt i kritiken mot Ryssland. Niinistö säger att han oroar sig över ett helt annat fenomen. Nämligen att det onda blir vardagligt.

– Om krig förs på pappret varje dag, kommer det nära inpå, in i tankarna, sade Niinistö. Läs artikel

Niinistö: Beredskapslagens tillämpning måste granskas kritiskt, vasabladet.fi

av

President Sauli Niinistö anser att Finlands beredskap att agera i olika situationer och tillämpningen av beredskapslagen måste granskas kritiskt…

– Möjliggör vår nuvarande verksamhetspraxis tillräckligt rak och snabb handling? Det måste vara klart i alla situationer att vi vid behov problemfritt kan identifiera undantagsförhållanden, sade Niinistö under öppnandet av försvarskursen.

Han varnade för att det finns en öppning för hybridpåverkande mellan de befogenheter som myndigheterna har under normala förhållanden och den situationen som krävs för undantagsförhållanden…

Niinistö förundrade sig över att man år efter år talar om att man inte skulle få tala om Ryssland.

– Jag tycker att man talat igenom sakerna rätt väl. Det är i och för sig en bra sak. Att skapa en bild av att man inte skulle få tala är i min mening något motstridigt i jämförelse med hur mycket det diskuterats, sade Niinistö till journalister.Läs artikel

Ryssland och Nato stöder Niinistös förslag om förbättrad flygsäkerhet över Östersjön, svenska.yle.fi

av

Vi publicerar här en nyhetsartikel i Yle från i somras som har aktualitet också nu.(Utgivarna)

 

Rysslands och Nato-ländernas ambassadörer har i dag samlats i Bryssel för att diskutera aktuella militärfrågor i Europa, Ukraina och Afghanistan. Båda sidorna har välkomnat president Sauli Niinistös förslag om att öka den militära flygsäkerheten över Östersjön.

– Vi är förstås mycket oroliga över läget i Ukraina. Det visar att vi nu ser ett annorlunda Ryssland. Både Nato och Finland har i många år allt sedan kalla kriget strävat efter ett större samarbete med Ryssland. Vi fortsätter med det, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Ambassadörerna ska dryfta besluten vid Nato-toppmötet i Warszawa om att utöka Natos militärförband i Baltikum, Polen och Rumänien.

Båda sidor har också välkomnat president Sauli Niinistös förslag om att öka den militära flygsäkerheten över Östersjön genom transpondrar, som gör planen synliga för radarn på marken. Läs artikel

The Art of War – en klassiker av Sun Zi, Rolf Andersson

av

Det är mycket värdefullt och på tiden att Sun Zis The Art of War har kommit ut i svensk översättning på förlaget Arcturus Holding Limited med Claes Göran Green som översättare.

Om vem som sannolikt skrivit dessa raffinerande texter, och när de utarbetats någon gång före Kristi födelse, kan man läsa om i förordet.

Det är faktiskt svårt att sluta läsa dessa kondenserade och dialektiska sentenser om konsten att kriga, när man väl börjat: krigskonsten handlar ju ”om liv och död, den bereder väg för antingen säkerhet eller undergång”.

Det tidsbundna finns självfallet med här, men i och med att frågeställningarna inte fragmentiseras i oöverblickbara detaljer blir The Art of War mycket tydlig när det gäller centrala och avgörande frågeställningar. Det är hela är pedagogiskt, inte minst för icke-militärer. Sun Zi är en klassiker som man bör studera, liksom man bör läsa Carl von Clausewitz bok Om kriget, som tacknämligt nog också finns utgiven i svensk översättning. Att den senare författaren grundligt lär ha studerat den förre förvånar inte.

Sun Zi har inspirerat många. Att Mao Zedong är en av dessa framgår utomordentligt klart vid en läsning av Maos mästerliga militärpolitiska skrifter om inbördeskriget i Kina och försvaret mot den japanska angriparen. Mao utvecklar här dialektiskt och konkret på ett slående sätt många tankar som återfinns hos Sun Zi.

Inte oväntat kan dagens läsare av Sun Zi hämta stöd för både det ena och det andra i The Art of War.

Det var nog förgäves som boken 2006 överlämnades av Kinas president som gåva till Georg W. Bush vid ett statsbesök.

När förbindelserna mellan Kina och USA öppnades på allvar 1971 noterade Henry Kissinger att Mao ”var mer präglad av Sun Zi än av Lenin” och att Mao ”kunde driva till synes motsägelsefulla strategier samtidigt”. Kissinger talade om att ”den kinesiska förebilden var raffinemang, slughet och att tålmodigt skaffa sig relativa fördelar”.

Kanske det!

Här ett rätt godtyckligt citat ur The Art of War som förhoppningsvis stimulerar till inköp och läsning av boken:

”Att utkämpa många drabbningar och vinna dem alla är inte det bästa sättet att sträva efter, att bryta fiendens motstånd utan strid är överlägset detta.”

Stärk samarbetet i Arktis, Olov Abrahamsson, ledare i NSD

av

Den gamla fina EU-tanken gäller även i norra Europa. När människor, företag, föreningsliv, forskning och andra samhällsverksamheter vävs samman i ett nära och ömsesidigt samarbete minskar det risken för krig och konflikter. Dessutom stärker det tillväxtkraften. Tyvärr har det varit lite si och så med relationerna och samarbetet under de senaste åren. Det geopolitiska klimatet har hårdnat efter Rysslands annektering av Krim 2014 och aggression i Ukraina. Relationerna mellan väst och Ryssland har försämrats. Någon normalisering av förbindelserna verkar inte heller vara i sikte…

Just nu arbetar en grupp norrbottniska politiker – däribland kommunalrådet Niklas Nordström och tidigare landstingsrådet Kent Ögren – med att forma en regional Arktisstrategi och aktivitetsplan. Det välkomnas av utrikesminister Margot Wallström. ”Vi står inför stora utmaningar i Arktis. Det måste mötas genom samarbete med alla regionala aktörer”, säger hon…

Konkret vardagligt samarbete och dialog över nationsgränserna i Arktis är – för att uttrycka det högtidligt – ett viktigt bidrag för att bygga en bättre och fredligare värld.Läs artikel

Behåll alliansfriheten, Johan Wictorin, Vårt Försvar

av

Det finns flera skäl till varför Sverige borde behålla den militära alliansfriheten. Det främsta skälet är ett konsekvens- eller effektmotiv, folkförankringen. Det finns fortfarande inget kvalificerat stöd för att byta kurs. Det vore riskfyllt, i synnerhet i vår tid av ökad strategisk instabilitet i Europa att växla den grundläggande hållningen…

Ett kvarhållande av alliansfriheten  kräver dock ett pris i form av betydande satsningar på den egna försvars­ förmågan. Det är bara att betala. Vi tycks dock ha fastnat i en mental föreställning, om att det inte går att göra sådana satsningar. Det finns inga pengar, heter det. Egentligen handlar det om en oförmåga att prioritera i den politiska kulturens uppgiftskatalog, Sverige är ju ett fantastiskt rikt land. De argument som använts i pläderingen av alliansfriheten har det gemensamt, att de är beroende av verkligheten och dess effekter på säkerhetsmiljön. Svenska folkets inställning kan ändra sig kraftigt, Europa kan på sikt bli jämlikt USA militärt, Turkiet kan gå tillbaka till 90­talskursen och Finland kan byta politik. Då skulle utfallet av en prövning med stor säkerhet bli annorlunda. Den övergripande slutsatsen är att nu  föreligger inte rätt förutsättningar för ett byte av vår grundläggande säkerhetspolitik, och därför bör kursen ligga fast. Motorn i en svensk upprustning av totalförsvaret bör däremot genast övergå till full fart.Läs artikel

 

Islossning?

av

Håller Sveriges position att inte ha några regeringskontakter med grannlandet Ryssland på att luckras upp? Jonas Gummesson i Svenska Dagbladet spekulerar om detta på nyhetsplats (6/11). Den svenska regeringen hör till fåtalet i Europa som inte talar med Moskva sedan den ryska kränkningen av Ukraina i början av år 2014 och hamnar därmed i samma kategori som Polen och Rumänien.

Vi har flera gånger hävdat att detta är en oklok politik. I Finland och Norge förstår man den ej. Ryssland har straffats för sina folkrättsbrott genom EU:s sanktioner, men Sverige har straffat sig självt genom sin envetna samtalsvägran. Detta autistiska element i utrikespolitiken löser inga problem, det skapar bara låsningar som det kan ta lång tid att tina upp. En sak är klar: ideologisk ståndaktighet kommer inte att belöna sig.

Det sägs att Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd från årsskiftet och två år framåt nödvändiggör en upptining av förbindelserna med den permanenta rådsmedlemmen Ryssland. Kanske det. Där sitter man vid samma bord. Men de bilaterala kontakterna måste ju fungera ändå. Vi är inte betjänta av ömsesidiga missförstånd. Sverige har inget intresse av att Ryssland blir betraktat som en fientligt sinnad nation.

Stefan Löfven har varit i Riad. Han bör resa till Moskva.

Uppdrag Afghanistan – presentation av bok om den svenska militära insatsen , Lars-Gunnar Liljestrand

av

Svensk militär personal, anhöriga och en fältpräst har gett sina egna reflektioner om insatsen i Afghanistankriget i boken Uppdrag Afghanistan (CSMS 2016).

Boken skall ses som ”ingångar och möjligheter till ett lärande om militärt yrkeskunnande där det prövats i skarpa situationer”, skriver i inledningen Peter Tillberg, forskare vid Centrum för Studier av Militär och Samhälle (CSMS) vid Kungliga tekniska högskolan.

Men boken är också av intresse för medborgare som vill försöka förstå vad Sverige har gjort i kriget i Afghanistan. Alla rapporter om krigshändelser är hemligstämplade, och endast i några få reportage i media har kriget skildrats men då bara som enstaka incidenter där svenska Isaf-soldater har deltagit.

Inte heller i den här boken ges någon bred översikt över insatsen. Dock ger de enskilda soldaternas funderingar kring vad de har upplevt ytterligare en pusselbit om kriget. (Kanske kommer den av regeringen tillsatta utredningen om Sveriges deltagande i kriget 2002–2014 att ge mer fakta om den största svenska krigsinsatsen sedan den förste Bernadotten drog oss ur Napoleonkrigen.)

Läs mer

Ettertiden vil kunne dømme dere hardt, aldrimer.no

av

Innretningen av et mulig forlik: Regjeringen, Ap og sentrumspartiene synes å nærme seg en løsning der Norge satser ganske ensidig på såkalt «strategiske kapasiteter», så som nye ubåter, F-35 kampfly og nye maritime overvåkingsfly, etter alt å dømme P-8 Poseidon fra Boeing. Dette er det norske Forsvaret USA ønsker. Men ikke nødvendigvis det Norge trenger…

Krigsforebyggende terskel: Størrelsen på Norges landmakt er en viktig defensiv, krigsforebyggende terskel i seg selv…

Offensive kapasiteter: På den annen side er såkalt strategiske kapasiteter langt mindre egnet til å forebygge en konflikt. Nye ubåter og kampfly gir en forsterket offensiv kapasitet til å foreta avstandsangrep mot aktuelle mål…

Det er liten tvil om at Russland åpenbart føler seg mer truet av en ensidig norsk satsing på offensive kapasiter. Og selv om vi ikke skal la Russland diktere norsk forsvarspolitikk, kan det fremstå som uklokt å forlate beroligelsespolitikken samtidig som norske politikere ikke er villige til å betale det forsvarssjefen sier er prislappen på et minimumsforsvar…

Endring av basepolitikken: At Norge nå godtar å få 330 amerikanske soldater fra US Marines Corps fast stasjonert i Norge fra januar neste år er en direkte konsekvens av at regjeringen og Stortinget ikke vil betale det et selvstendig, nasjonalt forsvar faktisk koster. Å ha amerikanske soldater tilstede i Norge til enhver bidrar til å øke muligheten for at Norge vil få alliert hjelp i en alvorlig krise- eller krigssituasjon. Forsvarssjefen pekte i FMR på at dersom hans forslag til forsvarsstruktur ikke ble finansiert i tilstrekkelig grad ville det kunne framtvinge behov for å revurdere norsk basepolitikk, som slår fast at det ikke skal stasjoneres utenlandske styrker fast på norsk territorium. Selv om det heter at de 330 amerikanske soldatene skal stå i en fast rulleringsordning er dette semantikk. For alle praktiske henseender er dette en fast stasjonering i Norge.Läs artikel