Redaktionen

Det är naturligt att Finland och Norge har en omfattande och politiskt betydelsefull bilateral agenda med grannlandet Ryssland. Medlemskapet i Nato är Norges sätt att hantera sitt eget dilemma, alltså det olösliga problem som en stormaktsgranne utgör. Däremot är det överraskande att Sverige inte har någon motsvarande väsentlig agenda. Stockholms kontakter till Moskva är i dag ringa, rentav sämre än på länge. I detta ligger något paradoxalt, alltså till synes ologiskt. Och det förklaras inte enbart av geografin…

En liknande paradox, det vill säga en skenbar ologiskhet, finner man i ländernas sätt att förhålla sig till ett medlemskap i Nato, även om båda ländernas försvarsmakter i lika hög grad är kompatibla med Nato. Den svenska regeringen överväger inte ett medlemskap. Den finska regeringen utesluter däremot inte möjligheten.

De ovannämnda exemplen återspeglar betydande kulturskillnader. Sveriges intresse för att utveckla det militära samarbetet vittnar dock om att Finland inte är den enda vinnande parten, även om det ökade strategiska djupet entydigt stärker Finlands ställning.

Säkerhetspolitiken måste vara långsiktig eftersom den inte har någon slutpunkt, ingen slutgiltig lösning – finalité. I den oberoende Natoutredningen talar man om Finlands geopolitiska dilemma, det vill säga det olösta problem som dess oförutsägbara granne utgör. Då man inte kan lösa dilemmat måste man kunna hantera det.  Läs artikel

Svenska staten räknar med att det snart blir fler länder som skaffar Gripenplan. Slovakien, Botswana, Finland, Belgien och Indien är bara några av de länder som visar intresse. För Sverige innebär det i så fall att staten får in nya pengar samtidigt som man kan dela kommande kostnader med fler…

– Intresset är väldigt stort för Gripen och det ökar hela tiden. De två länder som ligger närmast är Slovakien och Botswana men det finns många fler som är intresserade, säger Joakim Wallin, ansvarig för försvarsexport på FMV…

Varje gång Saab säljer ett Gripenplan får staten pengar. Man kan se det som ett slags återbetalning, en royalty, för att staten tidigare har betalat för utvecklingen av Gripen till svenska försvaret.

– Det handlar om betydande summor. Det innebär också att det blir mer pengar över till andra delar av svenska försvaret, säger Joakim Wallin.

Läs artikel

Svensk säkerhetspolitik börjar nu så sakteliga vridas i riktning mot det som länge borde varit i fokus, nämligen rikets säkerhet. En lång rad försvarsbeslut börjar ses som illa överlagda. Avskaffandet av värnplikten och invasionsförsvaret har fått mest uppmärksamhet, men utgör ändå bara toppen av isberget. Nedrustningen av det svenska försvaret har gått på djupet, på ett sätt som närmast kan beskrivas som att rycka upp dess rötter…

Att Sverige är försvarslöst innebär inte med automatik att vi bör oroa oss över ett ryskt angrepp. Det är fortsatt svårt att se ett scenario där Kreml skulle anse att vinsten av en invasion står i proportion till kostnaden. Den verkliga faran ligger i kombinationen av att Sverige har skrotat det egna försvaret, samtidigt som vi envist vägrar att gå med i Nato. Detta har skapat en gråzon i Östersjön som kan bli den utlösande faktorn i ett nytt krig…

En sammanfattande slutsats måste bli att svensk säkerhet framgent tryggas bäst via ett lågmält men målmedvetet arbete på att rädda vad som räddas kan, och att bygga de allianser som kan byggas, utan att provocera Ryssland till motåtgärder.

Det absolut sämsta måste vara den linje som förknippats med Carl Bildt (M) och Margot Wallström (S), ett högljutt politiskt orerande och fördömande, kopplat till en total avsaknad av egen militär förmåga. Det kan faktiskt drivas till en punkt där Putin i rent vredesmod beordrar ett angrepp mot Gotland, för att få tyst på svenskarna. Läs artikel

American and Russian personnel conducted disaster-relief drills just 150 miles apart in Europe’s southeastern Balkan region Thursday — a geopolitical face-off over a country the size of Connecticut.

The tiny nation of Montenegro has this week played host to NATO exercises aimed at preparing for flooding, chemical spills and unexploded bombs. The country — which has a smaller population than Boston — is currently in the process of joining NATO, something Russia sees as an unacceptable symbol of encroaching Westernization on its doorstep. Läs artikel

Finland ser sig som en stolt, självständig nation med okränkbara gränser. De verkar veta vad som gäller i umgänget med sin mäktiga granne. Finland har i dag en av de numerärt största arméerna i hela Västeuropa (med tillgång till närmare 360 000 män och kvinnor). Det accepterar Ryssland…

Nej, rusta upp och modernisera vårt redan ganska högteknologiska försvar och genomför en slags ny värnplikt och det så fort som möjligt. Det är tyvärr det ända sättet att visa Putin att vi menar allvar med vår okränkbarhet till varje pris. Utveckla sedan samarbetet med de nordiska länderna. Finland verkar veta vad som gäller. Läs insändare

I somras bjöd Ryssland in till ett bilateralt möte om säkerheten i Östersjöregionen. Först på torsdagen kom det officiella svaret från regeringen: Njet. Jan Salestrand, Peter Hultqvists (S) statssekreterare, var inbjuden till säkerhetsmöte med Ryssland. Foto: Jan Salestrand/TT I juli fick försvarsminister Peter Hultqvists (S) statssekreterare Jan Salestrand en inbjudan för att diskutera säkerheten i Östersjöregionen. Men regeringen vill inte ha sådana diskussioner med Ryssland bilateralt utan bara tillsammans med de övriga berörda länderna i regionen. Det har dock tagit lång tid för regeringen att svara på den ryska förfrågan. Kontakter med övriga länder som också fått förfrågan om bilaterala möten har hållits som en del av beredningen av svaret.
Först på torsdagen överlämnade den svenska ambassaden i Moskva en så kallad note till den ryska regeringen. Efter sedvanliga diplomatiska artigheter konstateras det:
”Statssekreterare Jan Salestrand har inte möjlighet att delta i ett möte enligt den ryska sidans förslag. Sverige vill framhålla att denna typ av frågor bör behandlas i relevanta multilaterala fora där alla berörda parter deltar.”Efter det konstateras dock att Sverige ser ett värde i att ”som komplement till ovanstående, föra bilateral diplomatisk dialog om frågor relaterade till den övergripande europeiska säkerhetssituationen. Läs artikel

Utrikesminister Timo Soinis tal under Paasikivi-samfundets möte den 19 oktober 2016. Med sitt tal ville utrikesministern hedra att Finland deltagit i internationell krishantering i 60 år i år.

Att bevara freden

Kring 100 finländska soldater befinner sig för närvarande i norra Irak för att utbilda och handleda kurdiska Peshmerga-trupper. Peshmerga deltar i den militära insatsen mot ISIL och deltar i att befria Mosul. Att besegra ISIL är vårt gemensamma mål, men vi måste också skydda civilbefolkningen i Mosul.

I Afghanistan deltar Finland alltjämt i den militära krishanteringen. Insatsen har varit Finlands, och kanske hela det internationella samfundets, genom tiderna svåraste och farligaste internationella krishanteringsinsats.

Vi har gått en lång väg sedan de första finländska fredsbevararna anslöt sig till FN-styrkan vid Suezkanalen för 60 år sedan. Redan då ‒ under 1950-talets knappa ekonomiska förhållanden ‒ visade vi oss vara redo att bära vårt ansvar för den internationella freden. Läs talet

Onsdagens udenrigs- og forsvarspolitiske debat på Nordisk Råds session i København var stærkt præget af urolighederne i verden…

Timo Soini fra Finland, som præsenterede den udenrigspolitiske redegørelse, fremhævede Ruslands rolle i den stadig mere spændte sikkerhedspolitiske situation i Østersøen og sagde at den interne udvikling i Rusland desværre går i en udemokratisk retning.

– Rusland bør dog ikke isoleres, men vi bør opretholde dialogen omkring vigtige globale spørgsmål. Derfor sætter vi pris på at Nordisk Ministerråds samarbejdsprogram i Nordvestrusland fortsætter, sagde Timo Soini.

Nordisk Ministerråd besluttede tidligere i år at fortsætte sine samarbejdsprogrammer med Nordvestrusland. Ministerrådets russiske kontorer er blevet klassificeret som udenlandske agenter af Rusland, men samarbejdet fortsætter på en række områder…

Under debatten udtrykte de nordiske udenrigsministre og parlamentarikere stor tilfredshed med Sveriges plads i FN’s sikkerhedsråd. Sveriges udenrigsminister, Margot Wallström, lovede at Sverige vil arbejde for kvinder, fred og sikkerhed, og hun understregede også den nordiske dimension. Hun takkede desuden for den nordiske støtte under det svenske kandidatur.Läs artikel

Under onsdagen diskuterade de nordiska utrikesministrarna säkerhetsläget i Östersjöregionen och Rysslands militära upprustning. Expressen mötte Margot Wallström för en intervju i Folketingets lokaler i Köpenhamn, där Nordiska rådets 68:e session just nu pågår…

Hur menar du att Sverige och de nordiska länderna bör möta detta försämrade säkerhetsläge?

– Jag tror att det alltid gäller, gentemot Ryssland, att säga: hit men inte längre. Det gäller att visa att man är konsekvent och håller ut med sanktionerna som har bestämts i EU-kretsen, men det gäller också att behålla de plattformar där man sitter och diskuterar hur man ska lösa gemensamma problem med Ryssland.

Margot Wallström nämner Arktiska rådet som ett exempel på samtalsgrupper där Ryssland ingår.

– De tillfällena måste vi vara rädda om. Alla här tycker ju att det är viktigt att ha en politisk och diplomatisk dialog – öppna kanaler – med ryssland. Och vi har ju exemplet med den ryska ubåten som de vill bärga. Där försöker vi hjälpa till på alla sätt så att de ska kunna göra det. Det tycker vi är ett bra projekt som är konstruktivt. På samma sätt har vi samarbete i Arktiska rådet, så det gäller att göra både och. Läs artikel

Mikael Jansson (SD) och Roger Richtoff (SD):

Åtgärdsförslag 18 innefattar bl.a. förslag om att använda instrument och uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Man vill alltså lägga ännu mer ansvar under GSFP för att på sikt legitimera mer långtgående överföring av makt från nationalstaterna till EU. Läs hela reservationenAtt hantera och bemöta hybridhot är ytterst ett nationellt ansvar, och EU bör inte militariseras och inte heller få stöd för att lägga grunden till någon europeisk militär eller polisiär underrättelsetjänst. Enligt vår mening är förslaget till åtgärd 2 om att inrätta en enhet för analys av sekretessbelagd informa-tion problematiskt på flera sätt – om inte annat så ur ett integritetsperspektiv. När det gäller att sprida positiva motbudskap för att bemöta hybridhot kan vi ställa oss positiva till detta, men vi anser inte att det ska ligga på EU:s olika institutioner och organ att ombesörja detta. En jämförelse kan göras med vad som tidigare framförts i frågan om våldsbejakande extremism och att staten knappast torde betraktas som den mest trovärdiga avsändaren bland avsedda mottagare. I stället anser vi att civilsamhället i de olika medlemsstaterna bör kunna vara effektivare och lämpligare avsändare för att uppnå detta ändamål.Läs hela reeservationen

Stig Henrikiksson (V):

Dokumentet definierar inte klart vad som ska klassas som hybridhot. Det gör det svårt att ta ställning till stora delar av texten. Exempelvis föreslås att eventuellt utvidga den s.k. solidaritetsklausulen som ingår i Lissabonfördraget för att kunna använda denna vid omfattande och allvarliga hybridhot. Att utvidga de militära skyldigheterna gentemot andra medlemsstater utan att först slå fast vilka områden det kan handla om är ytterst problematiskt. Dokumentet präglas också av ett ensidigt fokus på att potentiella hybridhot skulle komma utifrån. Att de skulle kunna komma inifrån unionen behandlas inte alls.

Jag anser att det är av vikt att åtgärder för att möta hybridhot kan koncentreras, avgränsas och prioriteras för att uppnå största möjliga effekt i arbetet. Detta måste dock ses som i det närmaste omöjligt utifrån dokumentets breda ansats där till och med diplomati sägs kunna utgöra ett hybridhot. Med andra ord: åtgärderna kan inte avgränsas om inte hotbilden tydligare specificeras.

För Vänsterpartiet är den militära alliansfriheten central. Det är genom en självständig utrikespolitik och en internationell trovärdighet vi har möjlighet att bygga säkerhet tillsammans med andra. I dokumentet pekas ett ökat samarbete mellan EU och Nato ut som en viktig faktor för ökad säkerhet gentemot hybridhot. Jag menar att det snarare är tvärtom. Ett tätare samarbete mellan EU och Nato riskerar att öka spänningarna i vår omvärld. Det skulle också föra de enskilda medlemsstaterna närmare Nato, vilket allvarligt riskerar möjligheterna att värna militär alliansfrihet. Läs hela reservationen