Redaktionen

Försvarsminister Jussi Niinistös (Sannf) stab bestrider nyheten om snabbinsatsstyrka.

Helsingin Sanomat skrev på tisdagen att Försvarsministeriet planerar att grunda en snabbinsatsstyrka i Finland.

Enligt tidningen är avsikten att planerna på en styrka med snabb beredskap ska finnas med i den säkerhetspolitiska redogörelsen som ges i februari. Enligt HS har man redan sökt preliminärt stöd för förslaget i riksdagen. Beredskapsstyrkan skulle enligt HS vara specialutrustad, bestå av cirka femhundra soldater och vara beredd att agera omedelbart.Läs artikel

Regeringen har sagt att den inte vill att hamnarna i Slite och Karlshamn ska hyras ut till Nord Stream-projektet. Varför befinner Sverige sig i ett värre säkerhetspolitiskt läge visavi Ryssland än Finland och Tyskland gör, skriver före detta näringsminister Björn Rosengren.

…Det är en realitet att Ryssland rustar upp och har ett mer provocerande övningsmönster i Östersjön i dag än tidigare. Men Sveriges agerande sänder konstiga signaler till resten av Europa. Vi håller ett mycket högt verbalt tonläge gentemot Ryssland samtidigt som vi inte vidtar några motsvarande åtgärder för att stärka vårt eget försvar. Vi verkar inte tro på den hotbild vi själva målar upp.

Extra märkligt är detta eftersom det nu borde finnas bättre politiska möjligheter till nödvändig förstärkning av de militära resurserna än på många herrans år, i och med att Natofrågan i Trumptriumfens kölvatten faller undan som politiskt närtidsscenario.

Alla torde förstå att ett fortsatt säkerhetspolitiskt solospelande kräver rejäla resurstillskott. Färre förstår att även motsatt strategi kräver detta, men det är en annan sak. Sverige satsar i dag mindre på försvaret, mätt som andel av BNP, än något annat land runt Östersjön. Och det skorrar falskt mot det höga säkerhetspolitiska tonläget…

I Tyskland har man svårt för Sveriges dubbla signaler: gärna ett energipolitiskt världssamvete i brunkolsfrågan, i alla fall i debatten, men ingen förståelse för att länder som inte är självförsörjande på energiområdet då också måste söka andra lösningar. Läs artikel

Statsminister Stefan Löfven angående diskussionen på mötet om säkerhet:

Vad gäller säkerhet är det bra att vi nu successivt utvecklar samarbetet mot terrorism. Det måste vi hålla i. Därför var säkerhetskapitlet – om jag får säga så – under mötet väldigt viktigt när det gäller både den interna säkerheten och säkerhet mot de externa hoten. Detta arbete kommer att fortsätta att utvecklas.

När det gäller försvarsutgifter har vi länge varit överens om att vi vill ha ett ökat samarbete på området men utgående från den nationella beslutskompetensen. Det är vi som avgör vilka försvarsutgifter vi ska ha. Vi har ställt rapid reaction force till förfogande. Dess värre har detta inte använts en enda gång ännu. Min ingång har varit att så länge inte ens detta används är det ingen idé att fortsätta att flytta fram positioner och tänka på nya stora projekt. Låt oss åtminstone komma igång med det som faktiskt ska fungera till att börja med! Läs riksdagsprotokollet

FN:s säkerhetsråd har enhälligt klubbat igenom en fransk resolution om att skicka observatörer till Aleppo.

Resolutionen kräver att alla parter ger observatörerna omedelbar, säker och obehindrad tillgång att övervaka situationen i östra Aleppo.

Observatörerna ska bland annat övervaka evakueringen och rapportera om skydd av civila.

Syriens FN-ambassadör kallar resolutionen för ”ytterligare en del i den pågående propagandan mot Syrien och landets kamp mot terrorister”, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Läs artikel

Flygandet utan transpondrar över Östersjön var ett av ämnena när Nato-ländernas ambassadörer träffade den ryske Nato-ambassadören i Bryssel på måndagen.

”Vi fick genomgångar av representanter för projektgruppen för Östersjön och Internationella luftfartsorganisationen (ICAO). Deras arbete har varit ett viktigt bidrag för att förbättra flygsäkerheten över Östersjön. Jag välkomnar Finlands initiativ att hålla ett möte på teknisk nivå för att ta arbetet vidare efter nyår”, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett uttalande efteråt.

Måndagens möte var det tredje i år i det så kallade Nato-Ryssland-rådet. På agendan stod framför allt den fortsatta oenigheten om Ukraina, läget i Afghanistan och information om båda sidors militärövningar. Läs artikel

Aldrig mer skulle landet stå så illa rustat som det gjorde när andra världskriget bröt ut. Men när kalla kriget tog slut glömdes den historiska läxan. Det försämrade säkerhetsläget kräver snabba åtgärder…

Den enda rimliga slutsatsen är att mer resurser måste tillföras både Försvarsmakten och civilförsvaret redan på kort sikt. Gunnar Hökmark har föreslagit en omedelbar engångssatsning på 35 miljarder kronor för materielförnyelse. Det är ett förslag som bör genomföras samtidigt med ett återinförande av värnplikt (som dessutom sannolikt skulle fungera betydligt bättre för att hjälpa många ungdomar in på arbetsmarknaden än de flesta arbetsmarknadsprogram). Läs artikel

Söndag 18 december i Dagens Nyheter:

Europa och Sverige står inför ett historiskt skifte i utrikespolitiken. Det finns inte mycket tid för att ställa om.

Under det senaste kvartsseklet har svensk utrikespolitik präglats av idealism. Olika regeringar har – utan större risker för vår egen säkerhet – kunnat framföra principiella och moraliska synpunkter på läget i världen…

ad betyder det? För Europa är signalen kristallklar – räkna varken med att USA står upp för fri handel eller för fri säkerhet åt Europas demokratier. Varje land måste ta ansvar för sitt och komma med något värdefullt till förhandlingsbordet. Multilaterala avtal, som inbegriper många stater, lär mer och mer ersättas av bilaterala uppgörelser, det vill säga enskilda förhandlingar med Trumps administration…

Europa och därmed Sverige står inför ett historiskt skifte i utrikespolitiken. Vi måste högprioritera vårt närområde och vår nationella säkerhet.

Måndag 19 december i Dagens Nyheter:

..Det är förmodligen lättare att ha dialog med Kreml om man, till skillnad från Sverige, inte har monterat ned sitt försvar. Finland har kvar såväl värnplikt som viktiga delar av sin tidigare beredskap.

Här kan Sverige inte göra mer än att steg för steg reparera de försvarspolitiska misstagen från de senaste 20 åren. Det kommer att ta tid, och löses i sig inte genom ett medlemskap i Nato (försvarsalliansen har inga egna vapen eller trupper).

NATO will seek to reassure Russia on Monday that its troop deployments to the Baltics and Poland next year are purely defensive, in a rare meeting of the alliance’s envoys with those of the Kremlin that is unlikely to resolve long-standing grievances.

The NATO-Russia Council, the forum bringing together North Atlantic Treaty Organisation ambassadors and Russia’s top diplomat dealing with the U.S.-led alliance, will convene for only the third time this year with the crisis in Ukraine still the top concern for Brussels and Washington.

Russia says it is concerned about a NATO military build-up near its borders. ”We count on having a frank discussion about the security situation in Europe … including … the consequences of NATO reinforcements on the eastern flank,” Russia’s ambassador to NATO, Alexander Grushko, said on Friday.Läs artikel

De sju aktiva bataljoner som Sverige i dag förfogar över räcker inte jämfört med Finlands värnpliktsbaserade försvar. Införandet av en moderniserad värnplikt en absolut nödvändighet för försvarets personalförsörjning, anser Robert Björkenwall och Jaan Ungerson…

Oberoende av hur vältränad och välutrustad en svensk yrkesarmé är kommer den aldrig att ha de personella reserver som krävs för att täcka de förluster som obevekligen kommer i krig. Om syftet med försvarsmakten är att, som försvarsminister Peter Hultqvist sagt, i första hand värna Sverige måste det finnas tillräckliga resurser för att hålla ställningarna.

Ett folkligt förankrat försvar av högteknologiskt kvalificerade och vapentränade värnpliktiga är en styrka också genom den kompetens de för med sig från sina civila yrken och sin lokalkännedom från olika delar av landet.

Att tro att ett frivilligt hemvärn ska kunna fylla de luckorna är att lura sig själv…

Mer än 60 procent av svenskarna säger sig vilja ha tillbaka värn- eller tjänsteplikt för män och kvinnor. Vill vi ha ett försvar att inte bara visa upp i internationella sammanhang krävs att det byggs på värn-/tjänsteplikt för alla. Parallellt med att också materielsidan rustas upp.Läs artikel