Redaktionen

Felet med sanktionspolitiken är att syftet uteslutande är en bestraffning, och att straffa ett land som Ryssland är ett mycket vanskligt företag. Det skriver Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning…

Det grundläggande problemet med sanktioner är att det är ett medel politiker i demokratier tar till när de inte har någon aning om vad de skall göra. Under hård press från indignerade journalister väljer de den lätta vägen ut – bombastiska fördömanden kombinerade med verkningslösa sanktioner. Det skapar en varm känsla av moralisk överlägsenhet, men det leder också till att andra kommer att bli tvungna att betala priset.

Efter Rysslands illegala annektering av Krim, och det därpå följande svarta kriget i östra Ukraina, hamnade politiker i väst i just en sådan situation. Något måste göras, men ingen visste vad. Att bistå Ukraina militärt var alltför farligt, och att göra upp med Putin var moraliskt omöjligt. Efter nedskjutningen av Malaysian MH-17 i juli 2014 blev det inte hållbart att förbli passiv. Sanktioner infördes…

Det allra sista kvardröjande argumentet för sanktioner är, att vi i alla fall var tvungna att sända ett budskap, att göra klart för Kreml att aggressionen mot Ukraina var oacceptabel. Må så vara. Följdfrågan är dock vilket budskap som kommer att sändas den dag då sanktionspolitiken havererar, utan att Kreml har backat en centimeter? Det kan inte bli annat än raka motsatsen, nämligen att vi ger oss och att ni vann! Och vad har vi uppnått med ett sådant budskap? Läs artikel

Viljan att utveckla de bilaterala relationerna var i huvudrollen då Finlands och Irans presidenters möttes i Teheran på onsdagen.

Vid sidan om stärkta handelsförbindelser diskuterades även politik, och ledarna väjde inte undan de svåra frågorna…

President Sauli Niinistö sade efter mötet att det är positivt att han också diskuterat de mänskliga rättigheterna med president Hassan Ruhani. Niinistö sade att Iran är villigt att fortsätta dialogen om frågan med EU.

– Iran stöder verkligen (president Bashar al-) Assads administration. De har sin egen uppfattning om vad som är bäst. Vi har en något annan åsikt, sade Niinistö.

Men för tillfället fortsätter tövädret, också med Finland. Under onsdagens möte undertecknades en rad protokoll om att utveckla samarbetet inom energi- och skogsbranschen samt informationsteknologi. Båda parterna förband sig även att utveckla betalningsrörelsen och utveckla exportgarantierna, vilket är speciellt viktigt för handeln.

Båda presidenterna talade även om att förbättra trafikförbindelserna mellan länderna. Någon gång i framtiden ska det vara möjligt att resa mellan Iran och Finland både med tåg via Ryssland och med direktflyg. Läs artikel

En militärforskare, som Danmarks Radio har talat, med tonar ner uppståndelsen kring de två ryska örlogsfartyg som har styrt in på Östersjön genom Stora Bält.

Johannes Riber Nordby vid det danska Institutet för strategi på Försvarsakademin säger att det är helt normalt att krigsfartyg seglar runt i olika farvatten.

– Det är inte länge sedan amerikanska krigsskepp seglade in i Svarta havet och det fick inte ryssarna att tala om ”game changer”, påpekar Riber Norby.

Enligt de svenska forskarna är det anmärkningsvärt att fartygen kan vara bestyckade med kärnvapen som kan ha en räckvidd på 2 600 km. De är lite hysteriska i Sverige, säger Riber Norby.

– Det är osannolikt att de ha kärnvapen ombord, säger han. Om vi ska oroa oss för kärnvapen ska vi vara mer oroade för landbaserade kärnvapen.

Vi ska passa oss så att vi inte börjar se troll överallt. Det betyder inte ökad upprustning bara för att ett ryskt skepp seglar in på Östersjön, säger Riber Norby. Läs artikel

Statsminister Juha Sipilä (C) säger att den ryska förflyttningen av örlogsfartyg till Östersjön är ett tecken på ökad aktivitet och samtidigt på ökade spänningar. Finländarna har trots det inte orsak att vara oroliga.

Två ryska korvetter med långdistansrobotar är på väg till Östersjön.– Det försämrar militärsituationen i Norden, säger Tomas Ries, lektor vid Försvarshögskolan i Sverige, till nyhetsbyrån TT.

Bedömare trodde först att fartygen, som varit baserade i Svarta havet, skulle stanna i Medelhavet. Men de fortsatte vidare till Nordsjön och på tisdagskvällen passerade de Stora Bält vid Danmark. De antas vara på väg till den ryska enklaven Kaliningrad. Det som väckt extra uppmärksamhet är att de två fartygen är utrustade med långdistansrobotar av typen Kalibr, med mycket längre räckvidd än de Iskander-robotar som nyligen fördes till Kaliningrad. Mot markmål är räckvidden för Kalibr 2 600 kilometer. Kalibr-robotar kan också förses med kärnstridsspets.

Den nya korvettenheten i Östersjöflottan är sannolikt ett direkt svar på Natos nya bataljoner i Polen och Baltikum, säger den ryske militäranalytikern Ruslan Puchov i Izvestija. EnligtTomas Ries, lektor vid Försvarshögskolan i Sverige, försämrar det ryska agerandet den militära situationen i Norden. Han säger att agerandet kan tolkas på olika sätt.
– Man kan se det som en politisk markering.Vladimir Putin är mycket medveten om att det här väcker uppmärksamhet, det är en styrkedemonstration, sade Ries i samband med att fartygen på tisdagskvällen bekräftades vara vid Stora Bält.Läs artikel

I förra veckan skrev moderaterna Anna Kinberg Batra och Hans Wallmark på Di Debatt och kritiserade regeringen för passivitet i säkerhetsfrågor. Att tala om passiv regeringspolitik är helt obegripligt, när Moderaterna har kommit överens med oss om denna politik, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S)…

Moderaterna får kontinuerligt information om vad som genomförs i försvarsöverenskommelsen. Vi uppfattar att det i försvarsgruppen finns ett öppet klimat där vi kan diskutera eventuella problem och utmaningar. Regeringen och Moderaterna är dessutom överens om de ekonomiska medel som avsätts och hur prioriteringarna ser ut.

Att i detta läge tala om passiv regeringspolitik är helt obegripligt, när Moderaterna själva är en del av denna politik. I förhållande till den förra regeringens politik kan vi nu konstatera ett tydligt trendbrott i synen på försvaret, försvarets ekonomi och den militära förmågan…

Att ändra Sveriges grundläggande säkerhetspolitiska doktrin genom att ansöka om medlemskap i Nato skulle skapa motiv för ett ökat spänningsläge i vårt närområde. Vi ska skydda vår egen säkerhet och tillsammans med andra vidta nödvändiga åtgärder i syfte att bidra till avspänning och stabilitet i Europa och i vårt närområde.

Att regeringen nu, tillsammans med över 100 andra länder, avser att rösta för en resolution som inleder förhandlingar om ett förbud mot kärnvapen är inget som utgör grund för att förändra denna planering.Läs artikel

Anna Kinberg Batra och Hans Wallmarks artikel Löfven visar svagt ledarskap finns att läsa här.

President Sauli Niinistö säger att de senaste ryska kränkningarna av finskt luftrum inte var en provokation mot Finland.

I en intervju för Maaseudun Tulevaisuus säger att det snarare var fråga om likgiltighet än om hotfullt uppträdande.

Niinistö säger att Ryssland livliga luftverksamhet hade att göra med att Iskanderrobotar transporterades sjövägen till Kaliningrad. Transporten skyddades med jaktplan som flög in i såväl finskt som estniskt luftrum.

-Luftrumskränkningarna hade ingenting att göra med den biträdande amerikanske ministerns besök eller mitt samtal med (president Vladimir) Putin, säger Niinistö till tidningen.(FNB) Läs artikel

Som andel av BNP hamnar Sverige kring en procent 2016. I jämförelse med övriga nordiska länder är det en bit under Danmarks 1,17, Finlands 1,37 procent och Norges 1,54 procent.

I Baltikum har Lettland försvarsutgifter på 1,45 procent av BNP, Litauen på 1,49 och Estland på 2.16 procent.

Övriga Natoländer runt Östersjön har också högre försvarsbudgetar sett till BNP än Sverige. Tyskland ligger på 1,19 procent 2016 och Polen på 2,0.

– Vi har lägre BNP-andel än övriga nordiska länder och de baltiska länderna. Om Sverige skulle vara medlem i Nato skulle vi ligga bland de lägre i Nato, men inte allra lägst, säger Bengt-Göran Bergstrand vid FOI…

För närvarande är det bara fem Natoländer som kommer upp till 2,0 procent eller mer: USA, Storbritannien, Grekland, Estland och Polen. Samtidigt är trycket hårt inom försvarsalliansen för att de europeiska länderna måste öka sina egna bidrag till det gemensamma åtagandet i Nato. Läs artikel

– Vi ska inte gå med i Nato. Det är den grundläggande linjen. Det är partiets åsikt och det har jag klargjort för så många länder. Det finns inte på agendan och det kommer inte att finnas på agendan.
– Det enkla skälet är att det skulle driva upp stämningsläget i vår del av Europa. Ingen tjänar på det. Vi har nog att hantera ändå.

I det sammanlagda säkerhetspolitiska pusslet som ska läggas är det en fördel att Sverige och Finland har den militära alliansfriheten som grund. Peter Hultqvist nämner också, att i den säkerhetspolitiska utredningen som genomförts, fanns inte direktivet att den militära alliansfriheten skulle utredas.
– Det är en viktig signal, att vi inte är inne i en process där vi byter fot eller linje.
– Men de borgerliga har försökt använda den här utredningen som argument för att gå med i Nato.  Läs  artikel

Den norska regeringen godkänner ett omstritt beslut om stationering av 330 amerikanska soldater på norsk mark.

Förslaget har stött på motstånd – också internt inom regeringspartierna.

– Man borde hellre bidra till att lugna ner den ryska björnen. Vi borde sätta våra nationella intressen först, och jag är osäker på om USA och Norge har gemensamma intressen här, säger Christian Tybring-Gjedde, talesman för Fremskrittspartiet till NRK.

Jacob Børresen, som har en lång bana inom militären bakom sig, har också en kritisk inställning, rapporterar NRK.

– Det här sänder negativa signaler österut. Det finns en risk för att områdena i norr blir ett konfrontationsområde.Läs artikel

Stockholms konserthus, den 21 oktober 2016

Kära FN-vänner,

Först och främst vill jag inleda med att tacka svenska FN-förbundet som har bjudit in mig till detta högtidlighållande av FN-dagen.

Som utrikesminister och medmänniska är jag stolt över det stora engagemang för FN som finns i Sverige – och över det arbete som Sverige utför i FN ända sedan vi blev medlemmar för 70 år sedan.

Ni vet det lika väl som jag: FN är världens viktigaste plattform för internationell fred och säkerhet. FN berör oss alla…

I månadskiftet kommer första utskottet i generalförsamlingens ta ställning till en resolution om att inleda förhandlingar om ett globalt kärnvapenförbud. Kärnvapen som är det enda massförstörelsevapen som fortfarande saknar ett regelrätt förbud. Och jag är så stolt över att meddela att regeringen i veckan beslutade att ansluta sig till denna resolution. Ett avgörande steg mot en värld fri från kärnvapen…

Varför behövs egentligen FN? Och varför firar vi FN-dagen?

Låt mig hänvisa till FN-stadgan för att ge er mitt svar.

FN behövs för att rädda kommande släktled undan krigets gissel.

Och FN behövs för arbetet med de grundläggande mänskliga rättigheterna, och för den enskilda människans värdighet och värde, och för lika rättigheter för män och kvinnor.

Så enkelt – och samtidigt så svårt.Läs talet

Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Så kan man nog beskriva Moderaternas insats i debatten om kärnvapen i förra veckan. De lyckades nämligen egenhändigt skjuta en viktig del av partiets Nato-argumentation i sank.

Och hamna i försvarsställning för kärnvapen.

Det började med att utrikesminister Margot Wallström i tisdags berättade för utrikesutskottet att Sverige kommer att rösta ja till en resolution om kärnvapenstopp i FN:s generalförsamling. Egentligen borde ingen vara förvånad.

Sverige har sedan många år gått i spetsen för nedrustning och bland andra Socialdemokraterna vill se en kärnvapenfri värld.

Att försvarsalliansen Nato ytterst bygger på kärnvapenavskräckning har alltid varit en stark invändning mot svenskt medlemskap. Moderaterna brukar vifta bort detta med att Sverige kan fortsätta arbeta för nedrustning även om vi går med i Nato.

Men i veckan var argumentationen i stället den rakt motsatta. Moderaterna kritiserade utrikesministern eftersom de anser att FN-resolutionen mot kärnvapen hotar Sveriges möjligheter att gå med i Nato…

dag, på självaste FN-dagen, kan det vara bra att påminna om att avspänning, särskilt i Sveriges närområde, ligger i vårt egenintresse. Den militära alliansfriheten har bidragit till fred i över 200 år och arbetet för nedrustning har lett till att Norden är en kärnvapenfri zon.

Vår säkerhetspolitik tillhör de mest framgångsrika i världen. Läs artikel