Redaktionen

…Det som det däremot finns anledning för ett grannland som Finland att tänka på är att Ryssland alltid finns bakom östgränsen. Vi kan inte göra något åt geografin och vårt öde är och förblir att ha ett stort och på många sätt annorlunda land som granne. Då det dessutom är Ryssland så finns det orsak att åtminstone i viss mån acceptera en viss särbehandling. Det ligger i Finlands eget intresse att upprätthålla goda relationer till alla grannar, inte minst den mäktigaste…
Finlands eget bästa måste ändå gå före grannrelationen. Vem skulle agera med Finlands bästa för ögonen om inte Finland självt? Ingen annan tänker i första hand på Finlands intressen och säkerhet så det är klart att den uppgiften tillkommer Finland och finländarna…
Här kommer vi in på frågan om hönan och ägget – är Natos installationer och truppförstärkningar ett svar på Rysslands agerande eller är det tvärtom. Hur som helst för det här oss in i en otäck spiral – relationerna blir kyligare, retoriken hetare och upprustningen accelererar. Ingen part vinner på en sådan utveckling, därför är det viktigt att EU nu söker möjligheter till att återuppta en normal dialog med Ryssland. Finland har upprätthållit ett bilateralt samtal och kan gärna fortsätta det, men givetvis i samförstånd med de övriga EU-länderna. Läs artikel

Morgan Johansson (S)…
Regeringens avsikt är att under våren 2017 lägga fram en proposition om en ny krigsmateriellagstiftning…

Det behövs för att vi ska uppfylla våra målsättningar och våra internationella åtaganden. Det kan naturligtvis ifrågasättas, vilket ibland sker, varför vi alls ska ha en möjlighet till export. Jag ser framför allt försvars- och säkerhetspolitiska argument för det. Sverige är ett alliansfritt land, och så ska det förbli. Mot den bakgrunden är det naturligtvis en stor tillgång att vi har en egen försvarsmaterielproduktion, så att vi inte i alltför stor utsträckning ska bli beroende av andra länder och allianser för materiell försörjning till försvaret. Svensk försvarsindustri bidrar på så sätt till Försvarsmaktens förmåga och ytterst till Sveriges säkerhet. Men för att en sådan försvarsindustri ska vara bärkraftig behövs också en möjlighet till export…
Vi i Sverige har ett försvar just för att försvara oss. Det är det vi ska använda vår försvarsmakt till. Vi har ingen tanke på att angripa andra länder. Det finns gott om länder i världen som har precis samma inställning som vi och som därför vill kunna köpa svensk försvarsmateriel just för att kunna försvara sig själva i händelse av ett angrepp utifrån. Jag har i grunden inga moraliska problem med det. Denna utgångspunkt är också bärande i dagens reglering. Läs riksdagsprotokollet

En helt ny garnison med garage, verkstäder och utbildningslokaler. Militärens nya strategi på Gotland innebär investeringar på 2 miljarder kronor per år den närmsta tiden.

Utskottets ställningstagande Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att garantera landets politiska oberoende och självständighet. Hävdandet av vårt lands suveränitet och territoriella integritet är en nödvändig förutsättning för att Sverige ska kunna uppnå målen för vår säkerhet. Utskottet anser att den svenska säkerhetspolitiken är en del av samhällets samlade resurser för att möta hot och utmaningar mot vår säkerhet. Sverige är inte med i någon militär allians. Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra, och hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Utskottet vill understryka vikten av europeisk sammanhållning och en enad, principfast och tydlig europeisk utrikespolitik för att möta utmaningar mot vår säkerhet. EU:s förmåga att agera som en säkerhetspolitisk aktör är en funktion av medlemsstaternas resurser, sammanhållning och politiska vilja. Utskottet ser med allvar på hybridhot och välkomnar kommissionens och den höga representantens gemensamma meddelande…

Utskottet ser ett behov av att utveckla EU:s förmåga att stötta och stärka medlemsstaternas motståndskraft mot hybridhot. För att kunna agera så effektivt som möjligt i olika krishanteringsinsatser kan EU med fördel utveckla sina partnerskap med FN och Nato. Utskottet vill understryka att hanteringen av hybridhot primärt är ett nationellt ansvar. EU har en viktig kompletterande roll när det gäller att nå en gemensam uppfattning bland medlemsstaterna om frågans vikt och innebörd. Samarbete mellan EU och Nato är viktigt för att stödja det nationella arbetet. Utskottet anser att det därtill finns en potential för ett ömsesidigt utbyte av lägesbild, kunskap och information mellan EU och Nato samt av en koordinerad strategisk kommunikation i fråga om hybridhot, vilket också lyfts fram i det gemensamma meddelandets åtgärdsförslag 22. Läs utskottets ställningstagande

…Ändå är det viktigt att Sverige bidrar till att fördjupade samtal med ryssarna kommer till stånd och på sikt möjliggör överenskommelser om rustningsbegränsningar och en fungerande ömsesidig kontroll av kärnvapnen. Men det kräver att vi ser realistiskt på Putins politiska mål. Vi får inte förvandla oss till ett förhandlingsspelets ”nyttiga idiot”, den som Lenin talade om. Vår egen roll blir blygsam men kan få betydelse när vi blir medlem av FN:s säkerhetsråd. Det krävs att västvärlden står enad och erbjuder villkor som är tilltalande för Putin. Det är den lätta delen. Värre blir det att ställa honom inför trovärdiga och tydliga kostnader, som är politiskt och ekonomiskt svåra att hantera och framtvingar eftergifter.

För övrigt anser jag att värnplikt bör återinföras. Läs artikel

Från öster avancerar kurdiska peshmergastyrkor.

– Det måste sluta med att Mosul befrias, säger Peter Hultqvist (S) till GP under ett besök i Göteborg. – Offensiven är en stor utmaning för man riskerar att hamna i strid i bebyggelse, och man vet inte hur IS kommer att agera i olika lägen, om de kommer att fly eller stanna. Det kan vara minerat och inget vet vad som sker med befolkningen…

Jag deltog i koalitionens möte i Washington i somras då förutsättningarna för operationen gicks igenom, säger Peter Hultqvist…

Sverige deltar i den USA-ledda koalitionen med att utbilda peshmergasoldater. 35 svenska militärer finns i Erbil, ungefär åtta mil från Mosul.

– Det har funnits en önskan inom koalitionen att alla måste ställa upp ytterligare. Vi svarar med att lägga en proposition om att fördubbla antalet utbildare till 70 personer och utvidga det område där de kan verka från norra Irak till hela Irak, säger Peter Hultqvist. ..

Stödet kommer även i fortsättningen att riktas till de kurdiska förbanden. Peter Hultqvist har i Erbil träffat representanter för peshmerga och den kurdiska självstyrelseadministrationen.

– Jag uppfattar att de uppskattar vår insats och att den har en direkt inverkan på deras militära förmåga, säger han och tittar samtidigt framåt, bortom striderna…

USA vill placera 300 marinkårssoldater i Norge för att höja beredskapen. 2017 deltar samma marinkår på Västkusten i den största försvarsövningen i landet på flera decennier. Det sker inom ramen för ett värdlandsavtal med Nato för att underlätta militärt utbyte i fred och kris. Värnplikten återinförs i Sverige.

– Vi lever i en sådan situation att det är nödvändigt att samarbeta med andra länder för att bygga nödvändiga säkerhetsnätverk kring vårt land. Vi måste kombinera det med egen nationell förmåga, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

…En fråga är: Vilken strategi följer Nato? Och har deras strategi i tidigare insatser lyckats? Svaret uppmuntrar inte, för de krig Nato fört – i Bosnien, Afghanistan­, Irak och Libyen – måste ses som misslyckade. Man har ingripit abrupt och med svagt omvärldsstöd, och har fått lämna uppdrag oavslutade, med nyckelmotståndare obesegrade och länderna i kaos. Många soldater och civila har dödats och flyktingvågen tycks inte ta slut…

Ganska väntat har det som skett väckt kritik och agg mot Nato och Väst.

Vi bör nu fortsätta i alliansfrihet och söka samverka med flera parter. Vi kan även agera via FN och OSSE (Organisationen för säkerhet och samverkan) som mer obelastade fora. Vi bör som förr driva god diplomati och föra avspänningspolitik. Detta är inte som ibland antyds 1950-talspolitik, det är relevant som svar på nya utmaningar. Därtill svar ar det bättre än Nato mot den kristna tanken att man i konflikter bör visa respekt för ”den andre” fast man inte må dela hans synsätt i allt.Läs  artikel

…Det internationella avtalet om demilitarisering innebär att det inte får finnas någon militär närvaro och ingen befästning på Åland. Dessutom är Åland neutraliserat och måste därför hållas utanför krig och militära konflikter. I avtalet står ändå också att det är Finlands skyldighet att försvara Åland.

Enligt Niinistö skulle det vara bra att i framtiden också diskutera Ålands ställning och hur ön ska försvaras tillsammans med Sverige.

Tanken att Åland i egenskap av ett demilitariserat område ska kunna hålla sig utanför en eventuell väpnad konflikt är vackert sagt naiv, skrev Niinistö senare i en bloggtext.

Niinistö ser det demilitariserade Åland som ett militärt vakuum som riskerar att utsättas för begränsade, snabba insatser precis som nyligen på Krim.

Att det är Ryssland som utgör det potentiella hotet mot Åland, är i detta sammanhang ett outtalat faktum…

Statsvetaren Pekka Visuri är mera försiktig i sin analys. Enligt honom kan man inte tumma på Ålands särställning, han påpekar också att det inte bara är en fråga mellan Finland och Ryssland, utan berör alla de 13 länder som i tiderna skrev under avtalet.

Ålands militärstrategiska roll är dessutom inte längre lika betydelsefull som förut, påpekar Visuri. Orsaken är att flottans roll i Östersjöområdet överlag har minskat. Ryska flottan är bara är en bråkdel av vad den var under Sovjettiden. Dagens smidigare och lätta militärteknologi gör dessutom att renodlade fasta militärbaser runtom i Östersjöområdet inte längre behövs.Läs artikel

Det är inte aktuellt för regeringen att skicka vapen till de kurdiska peshmerga-styrkorna som deltar i striderna mot terrororganisationen IS i Irak, enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S)…

Försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) har föreslagit att Sverige ska beväpna de kurdiska styrkorna med bland annat granatgevär och kulsprutor.

– Regeringen kommer inte att föreslå det. Vi har för avsikt att fördubbla den svenska styrkan från 35 till 70 man och det handlar om utbildning och mentorering, säger försvarsminister Peter Hultqvist till TT. Läs artikel

Den pågående diskussionen om Ålands demilitarisering riskerar att öka på spänningarna kring Östersjön, anser professorn i internationell rätt Martin Scheinin. Enligt Scheinin är Ålands demilitarisering en viktig fråga – både symboliskt och strategiskt.

– Ålands ställning i sig är ju en viktig fråga av historisk betydelse, av allmän politisk betydelse för Norden och till och med allmänt för internationell säkerhet är det ganska viktigt att det finns sådana arrangemang som Ålands demilitarisering. Inte bara i ett historiskt perspektiv utan också för stabiliteten i världen, säger Scheinin…

I debatten om Åland har riskerna med ett militärt vakuum lyfts fram som en anledning till att omvärderna Ålands ställning. Enligt Scheinin är oron över ett militärt vakuum emellertid förlegat:

– Om vi ser på nutidens konflikter så har det ganska liten betydelse att dessa öar finns. Militära hot är av global natur, de är ofta av icke-materiell natur där hot och spänning skapas via elektroniska metoder. Landsgränserna har naturligtvis en viss särställning, men språkbruket kring militärt vakuum angående Åland är nog helt föråldrat. Läs artikel