Redaktionen

…Sverige har sedan första oktober en observatörsplats i FN:s säkerhetsråd och följer därmed noga de diskussioner som förs om Syrien. Den 1 januari 2017 tar vi plats som medlem under två år. Säkerhetsrådets handlingsutrymme när det gäller kriget i Syrien begränsas av att en av de stridande parterna, Ryssland, är ett permanent medlemsland som därigenom har vetorätt. Detta begränsar utrymmet för vad som kan åstadkommas. Sverige kommer ändå att försöka påverka. På sikt har alla medlemmar av världssamfundet intresse av att bevara de humanitärrättsliga normer som utgör del av den internationella säkerhetsordningen sedan andra världskriget. Att bekämpa kriget i Syrien och andra konflikter kommer att vara den viktigaste – och svåraste – uppgiften under vår tid i säkerhetsrådet.

Vi kommer därför att söka allianser med länder både i EU och i säkerhetsrådet för att finna vägar för meningsfulla fredsförhandlingar – med både kvinnor och män vid förhandlingsbordet – och på sikt för återuppbyggnaden av det sargade Syrien. Det är en skrämmande lång väg kvar. Men de bilder vi sett från östra Aleppo kräver både vårt – och resten av världens – omedelbara och oförtröttliga arbete. Läs artikel

(Publicerad också i Svenska Dagbladet 16 oktober)

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) tror att det någon gång i framtiden kan bli aktuellt att diskutera demilitariseringen av Åland i samband med försvarssamarbetet med Sverige.

– Det är bäst att jag inte börjar spekulera. Men det är också i Sveriges intresse att Åland inte är i fientliga händer, sade försvarsministern i Yles program Morgonettan. Jussi Niinistö anser att ”det är en naiv tanke” att demilitariseringen skulle minska hotet mot Åland.

– Nuläget är vad det är. Finland har förstås styrkor och planer för att försvara Åland, men inte gör den här demilitariseringen det lättare, säger Niinistö…

Jussi Niinistö sade att han inte anser att Rysslands transport av Iskanderrobotar till Kaliningrad har något samband med att Finland undertecknat en avsiktsförklaring om försvarssamarbete med USA…– En operation som den med Iskanderrobotarna har planerats mycket tidigare, medan datumet för undertecknandet av avsiktsförklaringen har fastställts med en betydligt kortare tidtabell, säger försvarsminister. Läs artikel

…Det tar tid innan ett Natomedlemskap skulle vara en realitet. Även om partierna vore ense om detta – vilket de nu inte är. På samma sätt är det med en ny försvarsberedning. Det tar tid innan en sådan omsatts i en förbättrad svensk försvarsförmåga.

Självfallet skulle signalerna om förestående förändringar ha betydelse. Men i det kortare perspektivet handlar det trots allt om att tillföra försvarsmakten ökade resurser – och att dessa används på ett smart sätt, ett sätt som relativt snabbt kan omsättas i bättre försvarskapacitet. Rimligen är försvarets företrädare bättre än politikerna på att klura ut den bästa användningen.

Det skulle innebära förändringar i den budget regeringen nyss lagt för riksdagens bord. Formellt/praktiskt borde det inte vara något problem. Det klarar försvarsutskottet – om det finns en tillräcklig politisk acceptans och förståelse för behovet av detta. Läs ledaren

Fråga: Hur reagerade du på beslutet att ryssarna  skulle placera missiler  i Kaliningrad?

Peter Hultqvist: I och för sig kände vi ju till att det här  var planerat men dom själva använde argumentet att det här var en signal mot  Natos utplacering av trupper. Det här  var en del i signalspelet.

Sedan tycker jag att det är anmärkningsvärt när  man markerar med  kärnvapen. Det ger en extra  dimension och är ett sätt att visa  någon form av maktdemonstration.

Fråga: Du säger att det här är en demonstration mot Nato. Hur reagerar du då Nato positionerar sig? Då hör man inte  samma tongångar?

Peter Hultqvist: Nu är det ju så att de utplaceringar av trupper i baltiska länderna har kommit till efter önskningar från de baltiska länderna som uttryckt det väldigt tydligt  och uthålligt. Man har velat ha det här stödet.

Fråga: Men det betyder väl inte att vi vill ha det så?

Läs mer

…Han ska också ha gjort uttalanden om att homosexualitet är att betrakta som en störning.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström tror inte att hans politiska historia är en belastning i dag.

– Jag utgår ifrån att han kommer att konfronteras med det här, frågor som just står på FN:s dagordning och finns i FN-stadgan. Och som sagt, jag kan inte annat än utgå ifrån att han ska respektera det.

– Jag tycker dessutom att hans ”mission statement”, alltså hans avsikter med det här uppdraget, var väldigt finns formulerat, för han sa att han ska stå på de sårbaras sida. Gör man det måste det också innebära att man står upp för rättigheterna hos de som drabbas av våld, diskriminering och hot, som till exempel hbtq-personer, säger Margot Wallström. Läs artikel

President Sauli Niinistö hoppas att veckoslutets förhandlingar om Syrien skulle leda ens en liten bit framåt. Fredsförhandlingarna om Syrien återupptogs på lördagen i Lausanne i Schweiz under ledning av Rysslands och USA:s utrikesministrar.

Enligt president Niinistö kan man ändå inte vänta några snabba resultat.

– Det finns säkert ingen som förväntar sig några stora positiva resultat, men förhoppningsvis når man åtminstone något litet framsteg.

Framförallt är det enligt Niinistö nu viktigt att diskussionskontakten mellan Ryssland och USA håller. Om den bryts skulle det innebära ett verkligt olyckligt bakslag, säger han. Läs  artikel

Utrikesminister Margot Wallström fortsätter stå emot kraven på svenskt Natomedlemskap.

Rädsla och oro för Ryssland ligger bakom kraven, menar Wallström.

– Jag tycker inte det ska vara rysskräck som ska avgöra vilken säkerhetspolitisk hållning vi ska ha, säger hon i Ekots lördagsintervju.

Nato, eller inte Nato? Det är frågan som präglat svensk utrikes- och försvarspolitisk debatt den senaste tiden. Men Socialdemokraternas och Margot Wallströms åsikt står fast. Sverige ska inte ändra sin säkerhetspolitiska doktrin och sin militära alliansfrihet, enligt utrikesministern. Detta trots den nyligen presenterade utredningen om Natoutredningen, som i alla fall av borgerliga politiker tolkades som ett argument för inträde i organisationen.

– Jag föredrar avspänning framför avskräckning, säger Margot Wallström i Ekots lördagsintervju…

Margot Wallström säger att säkerhetsläget för Sverige och i Östersjöområdet skulle bli sämre av ett Natointräde, främst i ett tidigt skede.

– Jag tycker inte att Ryssland ska få bestämma vilken säkerhetspolitisk doktrin vi ska ha. De ska inte få oss att ändra på vår politik, som har varit framgångsrik och som fortsatt är den riktiga vägen framåt, säger Margot Wallström i lördagsintervjun. Läs artikel

Idag kommer Riksdagen att debattera om vad som är viktigast – nej till en kärnvapenfri värld eller möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato. Det är Moderaternas försvarspolitiske talesperson, Hans Wallmark, som tycker det är fel att Sverige i FN jobbar för en kärnvapenfri värld.

I den fråga som han ställer till regeringen motsätter sig Wallmark att Sverige ska rösta ja till en FN-resolution om målet att världen ska vara kärnvapenfri.

Anledningen till att Wallmark motsätter sig resolutionen är att han menar att resolutionen är oförenlig med Nato och därmed skulle medföra att Sverige stänger dörren till ett Natomedlemskap. I texten får Wallmark det i princip att låta att det vore olyckligt om regeringen står bakom humanism…

Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl, och den bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik, i kombination med fördjupade försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten och en trovärdig nationell försvarsförmåga. Läs artikel

Utrikesminister MARGOT WALLSTRÖM (S): Herr talman! Ärade ledamöter! Hans Wallmark har frågat försvarsministern hur Sveriges möjligheter att söka medlemskap i Nato skulle påverkas av svenskt stöd för en FN-resolution om den så kallade humanitära utfästelsen. Wallmark har också frågat huruvida resolutionen påverkar Sveriges relationer med våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbetspartner samt hur partierna i försvarsuppgörelsen kommer att informeras i denna fråga…

För Sverige, liksom för övriga länder, blir det således fråga om ställningstaganden i flera led. I det korta perspektivet bereds inom Regeringskansliet en svensk position inför omröstningen i FN:s generalförsamling i slutet av denna månad. Därefter har vi att utforma en förhandlingsstrategi utifrån svenska intressen, som också tar hänsyn till olika säkerhets- och försvarspolitiska aspekter. Slutligen, när en sådan förhandling väl slutförts, har Sverige, ytterst riksdagen, att pröva frå- gan om en eventuell svensk anslutning till en konvention. Inför dessa olika moment kommer regeringen att hålla riksdagspartierna informerade om våra ställningstaganden Läs  debatten

Förundersökning om luftrumskränkningarna förra veckan är klar. Gränsbevakningens utredning visade att ryska flygplan faktiskt var inne i finländskt luftrum.

Utrikesminister Margot Wallström vill återuppta kontakter på hög politisk nivå med Ryssland. Skälet är att utrikesministern vill ha bättre relationer med den ryska ledningen innan Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd, där Ryssland är permanent medlem…

Internt i regeringskansliet, både på politisk nivå och på tjänstemannanivå, har UD enligt uppgifter till SvD skärpt tonen mot vad man ser som att försvarsdepartementets ”hökaktiga” inställning till Ryssland. Kravet är att kritiken tonas ned för att att göra det möjligt att hitta öppningar i kontakterna med Putinregimen.

– UD har varit helt målstyrda på säkerhetsrådet i två års tid och då är bättre relationer med Ryssland en central del, även om det innebär att köra över andra intressen och spela ner den ryska aggressiviteten. UD ser inte lika allvarligt på hotet från Ryssland som andra bedömare gör, säger en uppgiftslämnare. Läs artikel