Finland kräver att Ryssland förklarar luftrumskränkningar, svenska.yle.fi

Enligt Gränsbevakningsväsendets utredning av kränkningarna den sjätte oktober var det två ryska jaktplan som flög in över Finlands territorialvattengräns söder om Borgå. Försvarsmakten är av samma uppfattning.

Chefen för utrikesministeriets enhet för säkerhetspolitik och krishantering Mikko Kinnunen säger att Finland kommer att förmedla uppgifterna i utredningen till Ryssland på torsdag och kräva en förklaring.

Utrikesministeriet kallade redan den ryska ambassadören Alexander Rumjantsev till sig dagen efter att kränkningarna ägde rum. Enligt Mikko Kinnunen är det ändå normal praxis att ambassadören frågas ut två gånger, först då luftrumskränkningarna precis har ägt rum och sedan då utredningen av kränkningarna är klar.

På det här sättet betonar utrikesministeriet enligt Kinnunen att man ser allvarligt på kränkningarna. Läs  artikel

Att se om Sveriges hus – från kärnvapenrisk till nedrustning, Olof Santesson, recension av böckerna ”Försvaret främst” och ”Kan Sverige försvaras mot vad?”kkrva.se

Försvaret främst:

…Medverkande f d militärer ger utlopp för snarast vrede över det expeditionskårstänkande som från sekelskiftet gällde för försvaret fram till åtminstone 2009. Nu gäller det att återskapa ett försvar av hela landet med hela folket. Hur t ex ett återupptaget värnpliktsförsvar kunde finansieras och hur försvarsbudgetar skulle kunna hålla för första gången sedan kanske tidigt under det kalla kriget, det blir en annan sak. Ledamoten Arvid Cronenberg drar erfarenheter från Finlands vinterkrig och skriver i sin slutkläm att ”små staters säkerhet bäst tillgodoses genom att de etablerar goda förbindelser till närliggande stormakter. Att lägga sin säkerhet i andra händer förvandlas lätt till en illusion.”

”Vårt militära försvar kan inte längre försvara Sverige”, understryker Zetterberg med dubbelt eftertryck. ”Men är en Natoanslutning verkligen bästa säkerhetspolitiken”, frågar denne historiker med ett första observerat inhopp i Natodebatten. ”Här talar 200 års svensk freds- och balanspolitik i en annan riktning”. Kanske ändå i alla fall: ”Ska Sverige till sist ändå gå med i Nato måste det ske tillsammans med Finland, men innan dess bör en fördjupad svensk-finsk samverkan görande säkerhet och försvar prövas. Förre finländske försvarschefen, kallade ledamoten Gustav Hägglund, ser gärna ett svensk-finskt försvarsförbund och tycker att man kan tala om ett ”potentiellt” ryskt hot. ”Kosacken tar det som sitter löst”. Till denna nya stridsskrifts förtjänster hör ett antal bilagor med relevanta texter tagna ur försvarsberedningen, senaste inriktningsproposition, luftförsvarsutredningen, EU:s solidaritetsklausul, den svenska solidaritetsförklaringen, IKFN-förordningen m m. Läs hela recensionen

Håll liv i vänortsavtalet, Hans Bulow, ledare i Sydöstran

…Kommunalrådet Patrik Hansson, (S) har försökt blåsa liv i vänortsavtalet. På nyhetsplats idag i Sydöstran säger Patrik Hansson; – Vi hoppas att återuppta kontakterna och i våras gjorde vi ett försök. Jag skrev ett brev till min motsvarighet i Baltijsk för att undersöka hur vi stod. Men det ledde inte till något besök just då.

Frågan väcks om Karlskrona ska riva upp vänortsavtalet eller försöka få liv i det igen. Patrik Hansson väljer den senare vägen. Det är ett riktigt beslut. Vänortsavtal mellan kommuner är bra för förståelsen mellan folken. Folken vill inte ha mellanstatliga hot och krig.

Det betyder inte att Karlskrona kommun ska avstå från att markera mot ryska Iskanderrobotar i eller kring vänorten Baltijsk. Det uppfattas som ett hot – inte minst mot Sverige och Blekinge med F17 i Ronneby och Sveriges marinbas i Karlskrona…

Förhoppningsvis kommer Patrik Hanssons motsvarighet i Baltisk att svara på hans vilja att återuppliva vänortskontakterna. Samtal över Östersjön gagnar fred och säkerhet för Karlskrona, Blekinge och Sverige. Det förutsätter att vi inte kränks av ubåtar och stridsflyg. Läs artikel

Kollektivets ansvar kommer i skymundan, Karl Johan Krantz, Smålandsposten

Smålandsposten har i en intresseväckande ledare tolkat ansatserna till en uppväckning av den vilande värnplikten till nationens försvar. Mot detta har Johan Hultberg (M), i en debattartikel i Smålandsposten den 7 oktober, anfört betänkligheter…

I praktiken är det på följande sätt: Försvarsmakten utgörs i dag av cirka 50 000 medarbetare. Hälften har avlönade jobb medan återstoden utgörs av nationella insatsstyrkor och hemvärn. Dessa återstående 22 000 kvinnor och män ställer upp på ideell grund medan Johan Hultberg och andra sitter vid sidan om och förväntar sig andras insats för deras del. Så kan det inte vara. En för alla, alla för en, det är vad den kollektiva solidariteten erbjuder. Läs  artikel

Livlig nordisk debatt om Nato, Ryssland och Östersjön, norden.org

Debatten om Nato, Ryssland och hur Norden ska förhålla sig till det spända säkerhetsläget i Östersjön blev livlig på Nordiska rådets konferens om försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete…

Enligt Ann-Sofie Dahl vore det bäst att både Sverige och Finland skulle vara medlemmar i Nato…

– Ett svenskt och finländskt Nato-medlemskap vore det optimala för att stärka säkerheten i Östersjön, sade Dahl.

Erkki Tuomioja, före detta utrikesminister i Finland och medlem av Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet, tog starkt avstånd från Ann-Sofies Dahls förslag.

– Jag är inte rädd för Ryssland, men jag är rädd för den typen av krigisk retorik som vi just hörde, sade Erkki Tuomioja efter Dahls anförande.

Enligt Tuomioja borde man fråga sig hur Norden kan påverka den internationella politiken så att den hätska retoriken avtar.

– De nordiska länderna borde agera proaktivt för att motverka aggressiv retorik, inte hetsa till ytterligare motsättningar, sade Tuomioja. Läs artikel

Talman Johan Ehn på säkerhets- och försvarspolitisk konferens, lagtinget.ax

…Talman Johan Ehn lyfte i diskussionen Åland och den unika och internationellt grundade säkerhetspolitiska lösning vi har genom vår demilitariserade och neutraliserade status.

”Jag noterade att det finns ett kontinuerligt behov av att informera kring dessa frågor då kunskapen inte alltid är särskilt utbredd” säger talman Ehn. ”Signatärmakterna och framförallt Finland men också Sverige har här ett särskilt ansvar och jag förväntar mig att diskussionerna också framåt ska inrikta in sig på om och i så fall vilka åtgärder som behöver vidtas för att demilitariseringen och neutraliseringen fortsatt kan fungera som en stabiliserande faktor gällande säkerheten i Östersjöregionen” säger Johan Ehn. Läs artikel

Säkerheten i Östersjöområdet och Norra Europa, Kultaranta 20.6. 2016, tuomioja.org/

Östersjöområdet är inte någon oas eller något fredshav. De motsättningar och spänningar som krisen i Ukraina och övertagandet av Krim har skapat återspeglas oundvikligen också i vår världsdel. Det har också lett till en viss upprustningsspiral, där alla anser sig vara tvungna att öka sin krisberedskap. Vi ser detta i ökad upprustnings- och övningsverksamhet samt i olika incidenter där man uppvisar sin militära styrka.

Allt detta är oroveckande. Ännu mera oroveckande är den krigiska retoriken som har börjat florera också i vårt område. Tyvärr är det inte särskilt svårt att hitta belägg för detta varken i den finska eller svenska median med kvällspressen i spetsen.

Sverige och Finland har indragits i denna utveckling. Båda ökar sin beredkap och är redo att satsa mera på sitt försvar. I en orolig värld är detta både förståeligt och nödvändigt.Läs artikel

Hultqvist: Ryska robotar provokation, svt.se

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) reagerar nu på Rysslands beslut att flytta avancerade robotar som kan bära kärnvapen till Kaliningrad. – Det är att betrakta som en provokativ signalpolitik, säger Peter Hultqvist till TT.

Regeringen har känt till att Ryssland tidigare aviserat att man inom ramen för sina militärplaner avser att placera ut de så kallade Iskander-robotarna till Kaliningrad som en del av sin övningsverksamhet…

– Det här är något som vi betraktar som en provokativ signalpolitik i grunden, eftersom det skapar ett skarpare läge i hela den här regionen. Särskilt som det här handlar om möjliga kärnvapenbärare, vilket ger det här en extra dimension, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

Nato reagerar på ryska robotflytten, svt.se

Rysslands beslut att flytta kärnvapenrobotar till östersjöenklaven Kaliningrad har fått Nato att reagera . – Det minskar inte spänningen i området, säger man på Natos högkvarter till SVT Nyheter…

Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI säger till SVT att utplaceringen av Iskander-M är ett led i en tidigare beslutad modernisering av markrobotsystemen med totalt tio brigader som ska vara avslutad 2017 Processen inleddes redan 2010.

– Kaliningrad är en av få markrobotbrigader som inte är ombeväpnad. I sommar levererade den ryska försvarsindustrin sin sjunde brigaduppsättning. Vi förväntar oss att man levererar en brigad till i år och ytterligare två brigader nästa år, totalt tio brigader. Det finns en rimlig möjlighet för Ryssland att ombeväpna alla sina markrobotbrigade enligt planen, säger FOI:s forskningsledare Fredrik Westerlund, till SVT. Läs artikel

Finland gör ett utvärderingsbesök i Ryssland, puolustusvoimat.fi/

Finland gör ett utvärderingsbesök i Ryssland 11–13.10.2016. Utvärderingsbesökets syfte är att öka förtroende och säkerhet i enlighet med Wien-dokumentet 2011.

Finlands utvärderingsgrupp består av tre personer och leds av överste Marko Ekström.

Föremålet för utvärderingsbesöket är 15de Army Aviation BDE i Ostrov.

Målsättningen med utvärderingsbesöket är att uppskatta riktigheten i den årliga informationsutbytesrapporten som givits om den huvudsakliga beväpningen och materielen hos det förband eller den enhet som besöks. Läs pressmeddelande

Utrikesministerns anförande vid Hertie School of Governance, Berlin, regeringen.se 6 oktober

…First of all, we need to discuss how to build security in the 21st century. Security is by definition something we must build together. Security is something we share. That leads us to emphasise de-escalation and disarmament, mediation and dialogue, conflict prevention and peacebuilding…

We need to use all our tools.Our military and civilian instruments, whether within the competence of the Member States or the Commission, need to work together more effectively. We also need to be able to respond to crises more rapidly.The concept of EU Battle Groups needs to be further developed so that they can become the rapid and flexible response force that they were designed to be.
Using rapid, flexible and adequate civilian and military resources where and when they needed to support long-term stabilisation in the full conflict cycle should be the norm.
We will actively work for the EU to move in that direction.Sweden has a long track record and will continue to be actively engaged in crisis management, the prevention of radicalisation, respect for human rights, and women’s role in peace and development.

We believe that a comprehensive and long-term approach is crucial. Political instability, climate change, conflicts and violence affect us all in one way or another, directly or indirectly, and it is in our interest to tackle these challenges at their root, in a coherent and integrated manner. Läs talet

 

Försvarsmaktens styrkor på turné, Norrbottens-Kuriren

Det är tredje året som försvarsmakten anordnar sin norrlandsturné och tidigare i år har man passerat Örnsköldsvik och Östersund.

– Det finns anledningar att vi väljer de här orterna. En av dem är känslan att i inlandet, där det inte finns något förband, så har folkförankringen för försvarsmakten börjat gå ner. Men syns vi så finns vi. Därför är den här turnén viktig, sa Stefan Sahlin, utbildningsofficer.

– Den har börjat tunnas ut. När man avskaffade värnplikten gick försvaret från att ha varit allas angelägenhet till att det nu är en smal målgrupp som bryr sig om försvaret.

Det var personal från pansarbataljonen i Boden och arméns jägarbataljon i Arvidsjaur som i sällskap med det lokala hemvärnet invaderade torget. Förutom militären närvarande också Fjällräddningen och Räddningstjänsten på torget.

– Det här är ett jättebra samarbete. Ställer bara hemvärnet och försvaret upp får man bara den målgruppen. När vi samkör får vi hit mer folk som kanske inte hade kommit annars, sa Stefan Sahlin. Läs  artikel