Redaktionen

Att Sverige i det läge som uppstått i norra Europa diskuterar sin försvarsförmåga är självklart motiverat. Men det borde ske inom en granskning med ett säkerhetspolitiskt vidvinkelobjektiv…

De ansträngningar som EU med Tyskland och Frankrike i spetsen gör för att få slut på Ukrainakonflikten och förhindra ett nytt kallt krig, och förnyad bipolaritet, är av central betydelse för Sverige och vi måste som EU-medlem och Östersjöstat vara engagerade i dem…

Det är svårt att se att anslutning av Sverige eller Finland – eller båda – till Nato skulle ens marginellt förstärka den fullt tillräckliga avskräckningssignal som redan finns.  Att från svensk sida avstå från ”planering för samordning” av svenska och allierades åtgärder – för att inte tala om integrerade militära anläggningar på svenskt territorium – är inte säkerhetspolitiskt något negativt. Tvärtom, det är ett sätt – men inte det enda –på vilket vi kan bidra till EU:s ansträngningar att dämpa spänningen. Läs artikel

Ur motionen:

Sverigedemokraterna budgeterar avsevärt mer än liggande budget under den kommande femårsperioden. Vi markerade redan i Försvarsberedningens rapporter genom avvikande meningar att försvaret behöver en rejäl upprustning för en rimlig försvarsförmåga…

Sverige indelas i åtta militärområden (MILO). I vardera baseras en mekaniserad brigad, i Stockholms MILO dock en stadsskyttebrigad. Antalet marinbaser ökas till tre: Syd, Öst och Väst, under Marinbas Öst läggs två detachement: Härnösand och Fårösund…

Sverige ska säga upp värdlands-stödavtal med Nato (avsnitt 7.2) och tillkännager detta för regeringen….

Sverigedemokraterna förespråkar att Sverige avstår från medlemskap i Nato…

Sverige ska inte utlova ensidiga solidaritetsgarantier eller garantier utan tydligt innehåll. En sådan politik skapar endast osäkerhet…

Pliktsystemet bör återaktiveras och samtliga unga män och kvinnor bör mönstras i en mönstring på plats. I samband med mönstringen bör en 3-dygns kurs genomföras i syfte att lära ut grundläggande överlevnad samt kontakt med uniform och lätta vapen. Omkring 8 400 tas ut till värnpliktsutbildning varje år, varav omkring 7 200, även genomför befattningsutbildningen för placering i krigsförbanden. För kvinnor är utbildningen frivillig…

När USA utsattes för terrorism den 11 september 2001 förklarade amerikanerna krig mot terror och tog sig rät-ten att anfalla Afghanistan och Irak. Utsatt för upprepad svårt drabbande terrorism kan troligen de flesta länder välja att försvara sig globalt. Sverige bör dock inte utan utomordentligt starka skäl medverka i den typen av krigföring. Läs motionen

Från den 1 januari 2016 har Sverige en ny försvarspolitisk inriktning. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella försvarsdimensionen. Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016 t.o.m. 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret…

Utveckling av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) är en prioritering för regeringen och Sverige har deltagit i samtliga insatser inom ramen för GSFP. Just nu står vi i beredskap som en del av den av Storbritannien ledda EU-stridsgruppen…

Regeringen har angett (prop. 2014/15:109) att Sverige inte ska vara ramnationsansvarig för en stridsgrupp under nuvarande inriktningsperiod. Detta utesluter inte deltagande i en stridsgrupp där en annan nation har ramansvar. Läs protokollet

Leo Gerdén (CUF) skriver i sin debattartikel hur värnplikt är tvång och att han inte vill utbilda sig för att ”döda för staten”. Jag håller inte med. Värnplikt ska vi ha för att skydda landet och bevara freden. Sverige ska inte stå värnlösa vid angrepp.

Om ryssen kommer med sin flotta och Sverige behöver försvaret då måste vi ha tillräckligt med soldater men det har vi inte idag. Jag vill återinföra värnplikten för att mitt land ska ha ett starkt försvar, för att garantera säkerheten och se till att Gotland inte plötsligt är ockuperat.

Om vi inte är beredda att försvara landet eller fylla försvaret med soldater kan vi lika gärna köpa in 10 000 flaskor olivolja och hälla på marken och hoppas att de som attackerar halkar, men det skulle inte funka. Sverige måste kunna försvara sig…

Värnplikt handlar inte om vad jag eller du vill och försvaret är inte samma sak som andra yrken. Alla i samhället har ett ansvar att ställa upp för sina medmänniskor och försvara vårt samhälle. Det finns både rättigheter och skyldigheter och att försvara Sverige så att vi kan fortsätta finnas kvar är en skyldighet, men enligt CUF ska det bara finnas rättigheter och inga skyldigheter.

Det är inte ansvarsfullt. Tänk om och säg ja till värnplikt, Leo!

Philip Hallberg, 12 år, KDU   Läs artikel

…När nu mer än fem år har gått sedan insatsen genomfördes är det hög tid för en ordentlig utvärdering, som noga bör analysera så väl insatsens syfte som dess resultat. Man behöver undersöka vilka andra vägar förutom intervention som undersöktes och vilken analys som gjordes av vad insatsen skulle leda fram till.

En fråga som behöver undersökas är vilket ansvar Sverige och andra länder har för följderna av interventionen. Visste Sverige vilka rebellgrupperna var som man indirekt gav sitt stöd till? Brittiska parlamentet har genomfört en sådan utvärdering, som blev färdig under 2016, av vilken man kan utläsa att Storbritannien inte i tillräcklig utsträckning hade analyserat situationen i Libyen innan insatsen genomfördes. I utvärderingen pekas det särskilt på att den brittiska regeringen misslyckades med att identifiera att även rebellgrupperna med en signifikant närvaro av extrema islamister innebar ett hot mot civilbefolkningen.

Utvärderingen konstaterade även att insatsen som på förhand handlade om civila sedan förändrades till att handla om regimskifte. Mot bakgrund av detta är det hög tid att även Sverige genomför en utvärdering av insatsen i Libyen. Läs motionen

För Finland är livsmedelsproduktion starkt kopplat till säkerhetspolitiken. Ett viktigt argument för finskt lantbruk är att befolkningen ska ha mat på bordet även i ett krisläge. Finland har en självförsörjningsgrad och beredskap som är mycket hög jämfört med Sverige. De har fortfarande beredskapslager av mat och förnödenheter, och regeringen arbetar aktivt inom EU för ländernas möjlighet att säkra sin matproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Läs artikel

Vilka frågor är viktiga för oss medborgare att få svar på i syfte att förstå Nato-frågan? Hittar vi svaren i utredningar, som Sverige, Nato och säkerheten av Hans Blix med flera, eller i den nyss genomförda statliga utredningen av Krister Bringeus eller finns de hos våra politiker?…

Nato-medlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från anfall i Östersjöområdet, är en vanlig synpunkt. Dock torde Putin vara medveten om att USA skulle, oberoende av om Sverige är Nato-medlem, komma till undsättning vid ett ryskt angrepp på Sverige. Det skulle i sin tur innebära att ett svenskt inträde i Nato knappast ökar den avskräckande effekten och även innebära risk för djup politisk konflikt med Ryssland. Ett medlemskap skulle också kunna uppfattas som att Sverige därigenom godtar Natos kärnvapenpolitik och kan knappast vara trovärdigt längre i en kamp för avskaffande av kärnvapen.

I stället för att öka spänningen bör Sverige prioritera avspänning. Sverige bör visa att man vill arbeta fredsskapande. Inrätta ett fredsdepartement, arbeta med diplomati, bistånd och handel, satsa på organisationer som OSSE och FN. OSSE, Läs artikel

Låt mig därför säga det Anna Kindberg Batra och Annicka Engblom borde sagt: ”Vi moderater har, i regeringsställning och i försvarsfrågan, agerat naivt, godtroget och på ett sätt som sätter Sveriges säkerhet i fara. Vi begick ett stort misstag. Vi vill rätta till. Vi måste betala vad det kostar.”

Detta borde vi hört från Batra och Engblom! De borde tillagt: ”Vi har nu förstått att diskussionen om Natomedlemskap är slöseri med tid. Skall vi gå med i Nato måste vi bidra med ett starkare försvar. Skall vi inte gå med i Nato måste vi ha förmåga att försvara oss själva.” Läs artikel

Rysslands president Vladimir Putin vill riva upp ett avtal med USA om att de båda stormakterna ska göra sig av med vapenklassat plutonium.

Den ryska statsduman kan komma att godkänna förslaget redan på onsdagen.

Enligt nyhetsbyrån Tass kan Ryssland komma att respektera avtalet i alla fall om USA lyfter alla sina sanktioner mot ryssar och Ryssland samt ger kompensation för de förluster de orsakat.

Dessutom vill Putin att USA drar bort trupper från länder som blev Natomedlemmar efter att avtalet om plutonium slöts i september år 2000. Läs artikel

Ryssland kommer knappast att stänga av Kattegatt, anfalla Åland, Gotland eller de baltiska länderna för det skulle betyda fler sanktioner och krig.

…Partnerskap för fred sedan 1994. Ett ytterligare närmande skedde 2014 på Natos toppmöte i Wales. Finland och Sverige blev då delaktiga av det som kallas EOP, Enhanced Opportunities Programme, ett integrerat samarbetsprogram med Nato. Av fem EOP-länder var det bara Finland och Sverige som bjöds in till Natos toppmöte i Warszawa i somras…

För utvecklingen av det bilaterala militära samarbetet med Sverige finns inga gränser, enligt regeringens Utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse. Men skrivningen är rätt allmän.

Går det att utveckla samarbetet hur långt som helst utan politisk styrning?

– Än så länge har man inte från politiskt håll gett order om konkreta uppgifter som kunde höra till detta samarbete.

Jarmo Lindberg säger att samarbetet följer den gemensamma förklaring som Finland och Sverige gav i februari 2015.

Gemensam operativ planering – som med Sverige går längre än med något annat land – och gemensamma övningar innebär att både de tekniska detaljerna och sättet att agera bidrar till att man kan samverka allt bättre.

För samarbetet med hela Norden gäller det att se om man kan ha ekonomisk nytta genom till exempel gemensamma anskaffningar. Läs intervjun