Redaktionen

Försvarsmakten har under två dagar haft besök av Insatschefen för NATO – styrkorna i Europa, Joint Force Commander – Brunssum, general Salvatore Farina. Värd för besöket var Försvarsmaktens Insatschef viceamiral Jan Thörnqvist.

Besöket syftade till att bland annat diskutera situationen i och kring Östersjön och övningsverksamhet. Mötet var den första gemensamma för de båda Insatscheferna och de såg det viktigt att träffas för att fortsätta den sedan länge väl fungerande dialogen mellan Sverige och NATO. Under första dagen träffade också generalen och viceamiralen Sveriges överbefälhavare, Micael Bydén.Läs artikel

Om några dagar inleds en övning på Västkusten i ett område mellan Göteborg och Lysekil.

Det är bevakningsbåtkompaniet tillhörande Amfibieregementet som genomför övning i skärgårdsmiljö. Syftet är att öka förmågan att skydda viktiga hamnar, anläggningar och civil sjöfart.

Havet länkar samman människor och förser oss med försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via östersjön extremt viktig där hela 90 procent går via sjövägen. Göteborgs hamnar är en viktig länk in mot Sverige och därför är det viktigt att tillse att det finns fria vägar in och ut. Läs artikel

Det folkelige engasjementet mot kutt i Forsvaret og Heimevernet brer om seg. Aksjonsgruppa bak den såkalte «vardebrenningen» melder om over 100 planlagte aksjoner så langt…

Aksjonsgruppa lister opp disse årsakene til at de protesterer i form av å tenne bål:

• «Vi mener vi må ha et forsvar i praksis, ikke bare på papiret. Forsvaret mangler ammunisjon, reservedeler og vedlikehold for ca. 2,7 mrd kroner. I tillegg må Forsvaret øve, seile og fly mer enn de nå gjør. Vi forventer at regjeringen med statsministeren i spissen foreslår å plusse på forsvarsbudsjettet med minst 3 mrd kroner for neste år slik forsvarssjefen foreslår i opptrappingsplanen i sitt fagmilitære råd (FMR).

• Vi krever minimum 2 prosent av BNP til bruk på forsvar innen 2024, slik vår statsminister har forpliktet oss til overfor våre allierte. I disse urolige tider må midler til et tilstrekkelig militært forsvar være prioritert foran andre samfunnsområder.

• Vi vil ha en mer slagkraftig hær nå, uten forsinkende utredninger. Materiellinvesteringene må begynne straks.Läs artikel

Utredningen om personalförsörjningen föreslår alltså att vi från och med den 1 januari 2017 både ska ha en plikt och en frivillighet. Om Försvarsmakten inte klarar av att rekrytera in tillräckligt på frivillig basis, så ska plikten träda i kraft…

För mig som försvarsjournalist och försvarsdebattör ter sig detta upplägg något hattigt och svårtolkat. Hur har man tänkt sig att sålla bland de frivilliga och de pliktiga? Vilka är vilka? Det blir varken hackat eller malet enligt min mening.

Ska de frivilliga som sedan väljer att inte fullfölja sin utbildning fängslas? Kommer vi har plikt eller frivillighet? Är Försvarsmakten beredd på detta – att på mycket kort tid rulla i gång ett nytt system?…

åt i stället alla i årskullarna mönstra och kalla in 20-30 procent att göra sin värplikt. Detta utifrån motivation, hälsa och lämplighet som soldat. Alltså en betydligt mindre del än förr men, ändå byggd på plikt. Att den ska vara för både kvinnor och män, precis som utredaren föreslår, är en självklarhet. I en demokrati har man oerhört många rättigheter – men vi invånare har även skyldigheter gentemot vårt land. Värnplikten är en sådan. Läs artikel

Den allmänna värnplikten i den form som vi hade den avskaffades utan någon tillräcklig diskussion och utan tillräcklig utredning. Det fanns en illusion om att ett försvar med uteslutande fast eller kontraktsanställda skulle rekrytera sig själv. I stället har vi fått stora luckor i det försvar som i sig själv är otillräckligt för de hotbilder som vuxit fram sedan 2004

I den försvarsberedning som förberedde 2004 års försvarsbeslut var jag emot en avveckling av värnplikten. Skälen var många. Möjligheten att rekrytera efter att den enskilde genomgått en frivillig grundutbildning var starkt överskattad. Tanken på att frånvaron från tvång för kvinnor, som hade rätt att göra värnplikten, skulle stå i strid med jämställdhet stod snarare i strid med den verklighet som på många olika sätt motverkar kvinnors jämställdhet inom arbetsliv och karriär. Läs blogginlägg

Finland och Sverige har haft olika linjer då det gäller en dialog med Ryssland och den svensk-ryska relationen har varit kylig ända sedan annekteringen av Krim. Några officiella diplomatiska relationer mellan den svenska och den ryska statsledningen har inte funnits på flera år…

Efter det har statsminister Stefan Löfven öppnat för att Sverige kunde återuppta någon form av dialog med Ryssland. Yle Nyheter frågade honom under mötet på Åland, vad det innebär i praktiken.

– Vi behöver dialogen i olika forum, EU-Ryssland är viktigt, men också vi nordiska länder. Den finländska presidenten träffar den ryska presidenten och det är ett viktigt forum naturligtvis. Och det gäller att hitta alla olika möjligheter till ökad dialog som leder till minskad spänning.

Handlar det om att eventuellt bjuda in ryska ledare till Sverige?

– Vi har inte konkretiserat det på något sätt men vi säger att vi vill ha en bra dialog också med den politiska ledningen i Ryssland. Det är helt nödvändigt. Det är vår granne också och vi har en skyldighet sammantaget att fundera hur vi minskar spänningen och ökar tryggheten för medborgarna som finns i det här området, säger Löfven. Läs artikel

Finlands statsminister Juha Sipilä känner sig nu säker på att det inte låg något akut hot bakom Sveriges beslut att åter sätta soldater på Gotland. Frågan togs upp på de nordiska statsministrarnas informella möte på Åland.

– Vi är överens om vi inte ska överraska varandra, säger den finländske statsministern.

– Jag är inte alls orolig på den punkten och jag håller med Stefan Löfven om att alliansfrihet är det bästa för oss båda nu.

Han säger att han inte ser någon förändring i den finländska hållningen i en nära framtid, även om Finland har öppnat för att se över sin hållning om säkerhetsläget dramatiskt förändras. Läs artikel

De beslut som Sverige fattat vad gäller värdlandsavtal med Nato och den svenska debatten kring ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato som förs allt mer högljutt av flera politiska partier har försatt Sverige i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge…

Vi menar absolut inte att Sverige skall rätta sig efter vad Ryssland säger. Det är viktigt att vi bibehåller vår suveränitet när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Också av den anledningen är det viktigt att stå utanför ett medlemskap i Nato. Men som litet land måste vi förhålla oss till vår omgivning och ta nationellt ansvar för säkerheten i vår region och inte utsätta oss för risker i onödan. Läs artikel

Mitt bland alla konstigheter förmedlar Natoutredaren Krister Bringéus emellanåt en och annan klarsynt iakttagelse. Han påpekar att ett isolerat ryskt angrepp mot Sverige måste betecknas som uteslutet. Men därmed har han ju ryckt undan mattan för argumenten för ett svenskt Natomedlemskap, skriver professor emeritus Lennart Palm.

Ambassadör Krister Bringéus utredning ”Säkerhet i en ny tid” har gett nytt bränsle till Natodebatten. Hans slutsatser är visserligen inte entydiga, men det lutar ändå åt att ett Natomedlemskap skulle gagna freden i vår del av världen. Anhängarna av ett svenskt medlemskap har ivrigt åberopat (vissa av) Bringéus resonemang till stöd för sin ståndpunkt. Dessvärre är utredningen oprofessionell och tendentiös, i hög grad präglad av slappt tyckande och bristande omvärldsanalys. Den kan inte tjäna som underlag för Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Läs artikel