Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete, SOU 2016:64

På regeringens hemsida redovisas följande om det nya betänkandet om förutsättningarna för fördjupat försvarssamarbete:

Förutsättningsutredningen har haft i uppdrag att analysera förutsättningarna enligt regeringsformen för Sverige att med militära resurser agera gemensamt med en annan stat för att möta ett väpnat angrepp mot någon av staterna samt för att hindra kränkningar av någon av staternas territorium i fred och under krig.

I betänkandet konstateras att regeringsformen inte innehåller några bestämmelser som specifikt tar sikte på frågan om det finns förutsättningar för ett fördjupat internationellt försvarssamarbete som sådant. Enligt utredaren kan detta inte anses innebära att det saknas förutsättningar enligt regeringsformen för sådant samarbete.

Utgångspunkten måste i stället vara att regeringsformen inte lägger några hinder i vägen för försvarssamarbeten så länge de konstitutionella regler som har relevans för frågan iakttas vid beslutsfattandet. Det handlar framförallt om regler om kompetensfördelningen mellan riksdagen och regeringen att fatta beslut om ingående av internationella avtal, sändande av väpnad styrka utomlands, överlåtelse av beslutanderätt till utländska organ samt om krav på författningsreglering i vissa fall.

Läs utredningen här

Majoritet stöder ny värnplikt, Aftonbladet

En ny värnplikt för både kvinnor och män stöds av en majoritet av svenskarna. Fler än sex av tio, 62 procent, av de tillfrågade tycker att det är ett bra förslag, enligt en ny mätning som Ipsos gjort för Dagens Nyheter. Bara 12 procent tycker att det är dåligt.

Nästan lika många, 61 procent, anser att alla i en årskull bör mönstra.

I Ipsos mätning, som genomfördes 9-19 september, var det 1 015 personer som medverkade.

Moderaterna är nu också redo att ställa sig bakom en återgång till värnplikt i kombination med det yrkesförsvar som finns i dag, skriver Svenska Dagbladet.

– Det måste vara Försvarsmaktens behov som styr, och vi Moderater vill markera att vi kommer att försöka medverka till det, säger den försvarspolitiske talespersonen Hans Wallmark.

På onsdagen presenterar regeringens utredare sina förslag för att trygga försvarets personalbehov.Läs artikel

Sverige och Italien undertecknade samarbetsavtal, regeringen.se

Försvarsminister Peter Hultqvist och hans italienska kollega Roberta Pinotti undertecknade ett samarbetsavtal på försvarområdet i samband med EU:s informella försvarsministermöte i Bratislava den 27 september.

Samarbetsavtalet ska utgöra ett ramverk för samarbete inom försvarsområdet, exempelvis säkerhet- och försvarspolitik, forskning och utveckling samt utbildningsverksamhet. De specifika samarbeten som följer av avtalet varierar över tiden men avtalet lägger grunden för ett fördjupat samarbete inom säkerhet- och försvarsområdet. Avtalet med Italien ersätter ett tidigare samarbetsavtal från 2003. Läs pressmeddelande

Löfven på nordiska statsministermötet: Det finns inget hot mot Sverige, hbl.fi

Sveriges beslut att tidigarelägga återmilitariseringen av Gotland beror inte på ett direkt hot mot Sverige, framhåller statsminister Stefan Löfven som deltar i de nordiska statsministrarnas informella sommarmöte på Åland.

– Det finns inget hot mot Sverige, så är det. Men vi har under en längre tid märkt att säkerhetsläget försämrats. Vi har under en tid redan förbättrat vår egen militärförmåga och utvecklat samarbetet för att hantera ett sådant nytt läge, säger Löfven…

Löfven tycker det är bra att Åland är demilitariserat.

– Man vill ju själva vara fortsatt demilitariserade och det är ju det bästa. Man beskriver sig själv i sin framtidsvision som fredens öar. Det är kontinuitet helt enkelt, säger Löfven.

– Ålands ställning är mycket klar. Vi har genom internationella avtal slagit fast demilitariseringen och vi håller fast vi den, var Sipiläs svar på frågan om vilken Ålands ställning vore om en konflikt uppstod kring Östersjön. Läs artikel

Den svenska försvarsviljans grund, Anders Björnsson

Sverige har, till skillnad från nästan alla andra europeiska länder, kunnat njuta av 200 års obruten fred – efter förlusten av Finland, konfrontationen med Napoleon i Leipzig 1813 som vår besegrare påtvingade oss och åtföljande uppröjningsstrider, främst i Danmark och Norge. Sedan dess har vi inte krigat och inte varit någon krigarnation.

Och vad som nog är minst lika viktigt: att vi under den här tiden inte har haft några fientliga stridande trupper på svensk mark – om man undantar tyska trupptransporter under andra världskriget, men några strider ledde de ju inte till här och vårt land hade tack och lov inga fiender under detta förfärliga krig.

Läs mer

Löfven tänker inte överraska Finland, Sydsvenskan

Sverige ökar gärna försvarssamarbetet med Finland men statsminister Stefan Löfven vill inte ha ett försvarsförbund. – Vi är alliansfria och då menar vi det. Vi bildar inte några nya, säger Löfven…

I Finland har den svenska utredningen om möjliga försvarssamarbeten väckt stort intresse och de borgerliga partierna driver på för att Sverige bör inleda vägen mot ett Natomedlemskap. På en fråga från en finländsk journalist, om Finland en morgon kommer att vakna upp till beskedet att Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, svarar Löfven:

– Det är helt uteslutet. Vi fortsätter som alliansfria, det är det som bidrar mest till avspänning och lugn i vårt närområde. En förändring av det skulle skapa en helt ny situation och det vore oansvarigt.
Han säger att Sverige ”står upp” för alliansfriheten.
– Det är oerhört viktigt att vi har kontinuitet, stabilitet och förutsägbarhet i den här frågan.Läs artikel

Försvarsminister Niinistö: EU-intresse för finländskt hybridcenter, svenska.yle.fi

Finland har beslutat att grunda ett kunskapscenter som fokuserar på hybridhot mot EU om de andra medlemsländerna deltar, säger minister Niinistö.

Niinistö presenterade Finlands planer på forskningscentret under EU-försvarsministrarnas möte i Bratislava i dag.

– Det finns intresse bland Östersjöländerna. Nu gäller det att få intresset utvidgat också till länderna vid Medelhavet, säger Niinistö…

Hybridhot handlar om aktivitet som har som syfte att sätta samhällen i gungning och skapa osäkerhet – utan direkta krigshandlingar. Det kan handla om nätverksattacker eller spridande av falsk information. Läs artikel

Öppet Nato-gräl, överste Per Blomquist, sla.se

Öppet Nato-gräl uppstod vid presskonferensen när ambassadör Krister Bringéus redogjorde för sin utredning om svenska internationella samarbeten (SvD10/9). Varför sätter inte regeringen punkt för denna pinsamma säkerhetspolitiska ordning – inbördes gräl? Hur kan den stoppas? Genom insikt om att ett folkförsvar av vårt betydelsefulla militärstrategiska markterritorium är till nytta för alla kringliggande parter – inte minst för Ryssland mot huvudantagonisten USA/Nato.

En äldre dam ställde denna fråga till mig: Varför är det inte bra att gå med i Nato? Jag ska försöka svara. Läs artikel

Väyrynen: Intrigspel bakom Finlands utrikespolitik, hbl.fi

Europaparlamentarikern Paavo Väyrynen (C) kräver i sin blogg i nättidningen Uusi Suomi klarhet i Finlands utrikespolitiska linje.

Enligt den tidigare utrikesministern har linjen förändrats under det senaste året.

Väyrynen ser intrigspel bakom Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Han säger att det är svårt att få reda på vem som leder politiken.

– Finlands utrikes- och säkerhetspolitik ser ut att ledas av en sammansvärjning i bakgrunden. Den består av en del politiker, ekonomiska förgrundsfigurer och officerare och har stöd av ledande massmedier. Utnämningen av Jyri Häkämies till EK:s (Finlands näringsliv) vd var inte någon tillfällighet, skriver Väyrynen.

Enligt Väyrynen kunde man se spår av intrigspel redan innan riksdagsvalet. Flera inflytelserika personer inom näringslivet utövade påtryckning på politiker för att de skulle stöda ett Natomedlemskap för Finland, skriver Väyrynen.Läs artikel

Jan Nygren (S): Skaffa en Nato-option, Dagens Industri

Att för tid och evighet utesluta ett svenskt Nato-medlemskap är ingen bra säkerhetspolitisk signal. Den kan till och med verka destabiliserande i Östersjöområdet, menar Jan Nygren, tidigare S-minister.

Debatten om ett eventuellt svenskt NATO-medlemskap har fått närmast liturgiska former. På ena sidan de som kräver svenskt Nato-medlemskap. På andra sidan de som under inga omständigheter kan tänka sig detta. För att hantera debatten tillsätts från tid till annan utredningar vars syfte sägs vara att inte pröva frågan utan bara bidra med analys. När resultaten presenteras är den politiska debatten stort sett densamma som den var innan utredningarna. De senaste analyserna av Bertelman och Bringeus har tillfört mycken sakkunskap och intressanta analyser. Men det leder ändå inte till någonting i det politiska system, som blockeras av ”för- eller-mot-attityder”. Så kan det inte fortsätta.

Det finns goda skäl för att vara tveksam till en NATO-anslutning. Framför allt skulle en enskild svensk anslutning ställa Finland i ett utsatt säkerhetspolitiskt läge. Detta tycks alltfler nu inse, inte minst efter publicerandet av den rapport som skrivits av René Nyberg m.fl, beställd av det finska utrikesministeriet.

Det finns också anledning att ta en extra titt på det NATO vi ser idag. Montenegro är uppenbarligen på väg att accepteras som medlem och Turkiet är det som bekant redan. Länder som borde få oss alla att fundera lite extra över vad ömsesidiga säkerhetsförpliktelser kan innebära. Läs artikel

”Sverige och Storbritannien fördjupar försvarssamarbetet”, försvarsminister Michael Fallon och försvarsminister Peter Hultqvist , DN Debatt

…I juni i år skrev vi under ett samarbetsprogram på försvarsområdet som kommer att möjliggöra mer samarbete: mer utbyte av koncept och doktrin; mer främjande av interoperabilitet och förmåga till gemensamt agerande; mer utveckling av vår gemensamma strategiska och operativa förståelse. Offentliggörandet av Storbritanniens innovationsinitiativ på försvarsområdet ger oss möjlighet att bygga vidare på vårt banbrytande samarbete kring radarjaktroboten Meteor, genom att undersöka möjligheten till nya partnerskap kring nya förmågor. Sverige är Storbritanniens största handelspartner bland de nordiska länderna. Storbritannien är Sveriges näst största exportmarknad. Så våra ekonomier, liksom vårt försvar, kommer att gynnas av den här fördjupade relationen. När Storbritannien lämnar EU kommer vi att söka vägar för att stärka våra band. Läs artikel

Ryska bombplan flög under civilflyg på väg till Sverige, gp.se

Två ryska bombplan uppges ha flugit med transpondrarna avslagna in under ett passagerarplan på väg från Island till Sverige. Det uppger isländsk media.

Det var i torsdags som ett par ryska bombplan flög under ett passagerarplan på väg från isländska Keflavik till Stockholm, rapporterar isländska tidningen MBL.

De ryska planen tros vara av typen TU-22M ”Backfire”, ett strategiskt överljudsbombplan som utvecklades under Sovjettiden. Bombplanet har mycket lång räckvidd och kapacitet att bära kärnvapen.

Bombplanen ska ha varit på väg mot Ryssland från någon plats nära Spanien. De passerade under passagerarplanet över isländskt luftrum, nära gränsen till Norges luftrum, på 6 000 till 8 000 fots avstånd. Det motsvarar 2 000 till 2 700 meter…

Vid ett möte mellan företrädare för Ryssland och försvarsalliansen Nato för två månader sedan var frågan uppe. Senare har det ryska försvarsdepartementet meddelat att Ryssland börjar utreda åtgärder för att förbättra säkerheten ovanför Östersjön.

– Det heter att man är beredd att göra bruk av transponder obligatorisk, om Nato gör det. Förra veckan meddelade dock Nato att man motsätter sig det ryska förslaget. Motivet var att det inte skulle förhindra ryssarna från att göra farliga flygningar i närheten av fartyg och flygplan från den västliga alliansen.Läs artikel