…Det tredje området är säkerhet. Flera uttryckte önskemål om att EU borde stärka samarbetet kring den militära krishanteringen. Det var någonting som även jag framförde. Sverige är positivt till ett EU som stärker sin krishanteringsförmåga både militärt och civilt. Det finns en klar förbättringspotential på det området. Jag var också tydlig med att Sverige inte kommer att stödja ett gemensamt försvar. Det var heller ingen på mötet som förespråkade det. Det fanns en enighet om att mer behöver göras i arbetet mot terrorismen. Där behöver vi framför allt förstärka samarbetet mellan medlemsstaterna. Läs hela rapporten
Redaktionen
Kan Sverige undgå att dras med i krig?
Ambassadör Krister Bringéus gör i sin rapport om säkerhetspolitiken, vilken vi tidigare har uppmärksammat på denna sajt, ett påstående som har tagits ad notam av de flesta försvarsdebattörer. Det är att Sverige inte kan undgå att hamna i krig vid en konflikt i Östersjöområdet – även om ett direkt angrepp på Sverige idag är osannolikt.
Bringéus skriver: ”Den tredje – och centrala – iakttagelsen är att Sverige med stor sannolikhet redan på ett tidigt stadium skulle dras in i en eventuell rysk-baltisk militär konflikt, genom vad som skulle kunna kallas ’konsekvensaggression’. Skälen är såväl politiska, humanitära som militärgeografiska. En allvarlig kris i Östersjöregionen skulle komma att hanteras både av EU och Nato.”
Både Ryssland och Nato skulle vid en konflikt tävla om att utnyttja svenskt territorium. Ett ytterligare skäl är att vi skulle få svårt att hantera flyktingströmmar från Baltikum till oss. Vid ett ryskt angrepp skulle både de baltiska staterna och USA ”av allt att döma” begära att få utnyttja svenskt territorium.
I Bringéus’ scenario ligger en del förmodanden som inte nödvändigtvis måste bli verklighet. Sverige har som suverän stat både rätt och skyldighet att i varje situation först se till det egna intresset. Någon skyldighet att upplåta territoriet åt främmande makt finns inte. Vi har under 200 år lyckats hålla oss utanför krigen, trots att alla våra grannländer under olika perioder har varit i krig.
Svensk-finskt försvarssamarbete fortsatt prioriterat, forsvarsmakten.se
Ännu fler områden för samarbete och framtida gemensamma övningar för Sveriges och Finlands försvarsmakter var på agendan under två dagar då representanter inom planering, armén, marinen och flyget träffades i Helsingfors.
Ökad stabilitet i närområdet och operativ effekt – förmågan att vid behov kunna kriga ihop -var en viktig fråga som diskuterades.
– Finland har en särställning bland våra försvarssamarbeten. Det finns en stark politisk vilja att fördjupa samarbetet och redan i dag har vi ett nära och intensivt utbyte på alla nivåer. Vi delar i allt väsentligt synen på situationen i vårt närområde, liksom viljan att bidra till stabilitet, säger konteramiral Jonas Haggren, chef för ledningsstabens inriktningsavdelning. Läs artikel
Flera försvarspolitiker vill ha finsk-svensk allians, svenska.yle.fi
Ordförandena för försvarsutskotten i både Sverige och Finland vill ha en svensk-finsk försvarsallians. Annars är det svårt hålla kvar entusiasmen för samarbetet, säger svenska utskottsordföranden Allan Widman.
En försvarsallians mellan Sverige och Finland ser ut att segla upp som följande stora debattfråga på försvarsområdet i bägge länder. En försvarsallians skulle innebära, i motsats till dagens samarbete, att ömsesidiga försvarsgarantier skulle ingå i avtalet.
Trots att både Sveriges statsminister Stefan Löfven och Finlands president Sauli Niinistö betonat att målsättningen med försvarssamarbetet inte är en allians, börjar allt fler synliga försvarspolitiker tala för det. Läs artikel
Hvor mange norske soldater er egentlig klare til å aksjonere på kort varsel? Det nekter forsvarsministeren å svare på. Aftenposten
Hvor mange norske soldater er egentlig klare til å aksjonere på timer eller dagers varsel? Forsvarsminister Ine Eriksen Søreide nekter å svare.
Både inne i Forsvarsdepartementets historiske bygg i Myntgata, og i resten av landet, går debatten om fremtidens forsvar.
Mye handler om størrelsen på Hæren, tilstedeværelse av Heimevernet, hva Norge har av soldater på bakken. Mange spør seg om omfang og kvalitet på Norges stående styrker. For hvor store er de egentlig?
– Vi kan havne i en situasjon der Forsvaret må håndtere situasjoner flere steder i landet og kanskje samtidig delta i et NATO-oppdrag utenlands. Hva tenker du som forsvarsminister om at Norges stående styrker i praksis er svært få – noen hevder at de i gitte situasjoner i praksis teller noen hundre personer?
– Det er jo ikke riktig.
– Hvor langt vil du tøye tallet på stående styrker?
– Det er ikke poenget. Vi skrur nå sammen en forsvarsstruktur og vurderer oppgavene i Norge opp mot ethvert utenlandsoppdrag vi får. Skulle situasjonen hjemme kreve det, vil vi sørge for at styrkene våre kommer hjem.
– Hva om vi er engasjert i en NATO-operasjon i Latvia, da kan vi ikke trekke de styrkene tilbake?
– Som NATO-land har vi da rett på støtte fra et annet NATO-land. Läs intervjun
EU:s ledare enades om en europeisk färdplan (Bratislavafärdplanen), regeringen.se
EU:s stats- och regeringschefer har för första gången mötts utan en representant för Storbritannien. På mötet antogs en gemensam deklaration, Bratislavadeklarationen, som tar sikte på åtgärder inom de stora utmaningar EU står inför och där unionen måste leverera inom snar framtid. Läs pressmeddelande
Citat ur dokumentet:
Extern säkerhet och försvar
Mål • Stärka EU-samarbetet när det gäller extern säkerhet och försvar med hänsyn till det svåra geopolitiska läget.
Konkreta åtgärder a) Europeiska rådet i december ska besluta om en konkret genomförandeplan på säkerhets- och försvarsområdet och om hur alternativen i fördragen bättre kan användas, särskilt när det gäller kapacitet. b) Omedelbart börja genomföra den gemensamma förklaringen med Nato. Läs dokumentet
Löfven om det ryska hotet: ”Inget direkt hot mot Sverige”, Aftonbladet
Statsminister Stefan Löfven (S) bekräftar att ”det inte finns något direkt hot mot Sverige”.
Orsaken till återmilitariseringen av Gotland beror på ett allmänt osäkert läge.
– Det är utifrån det allmänna osäkra läge som finns i Östersjön och Nordeuropa, säger han på en presskonferens.
I söndagskväll gick Dagens Nyheter ut med uppgifter om att svensk underrättelsetjänst fått in information om ett ökat militärt hot från Ryssland – mot Sverige. Innebörden i hotet är topphemligt och beskrevs som ”av synnerlig betydelse för rikets säkerhet”. I samband med en presskonferens på FN:s högkvarter i New York, kommenterade statsminister Stefan Löfven uppgifterna.
– Vi har sagt det förut och det inte finns något direkt hot mot Sverige. Vi har sedan långt tillbaka fört diskussioner i försvarsfrågan och kommit överens om att vi måste höja vår militära kapacitet, säger han på en presskonferens i New York. Läs artikel
Målet: Sverige och Finland ska kunna kriga tillsammans vid behov, hbl.fi
Ledningen för Sveriges och Finlands olika vapenslag, det vill säga marinen, flygvapnet och armén, diskuterar försvarssamarbetet länderna emellan i Helsingfors i två dagar. Ett så här omfattande möte sker inte varje dag, det senaste var i januari 2015. Kontakterna mellan vapenslagen är däremot klart tätare.
Ett synligt exempel på det finsk-svenska samarbetet sker nästa vecka norr om Heinola. Då förvandlas den långa och breda raksträckan i Lusi på riksväg 5 till en flygbas. Under övningen Baana 16 kommer där att landa svenska Jas Gripen-jaktplan. Samma flygplan kommer att delta även i flygvapnets huvudövning Ruska 16 i oktober.
– Vi förbereder oss på militär nivå så att om ett sådant politiskt beslut fattas kommer vi att ha utvecklat tillräckliga förutsättningar för klara av uppgiften, säger konteramiral Jonas Haggren från svenska Försvarsmaktsledningen.Läs artikel
Ansvarslöst att inte kraftigt öka försvarsbudgeten, Officersförbundet
I budgetpropositionen inför nästa år ges inte försvaret en budgetökning i takt med säkerhetsläget, vilket är ansvarslöst, anser Officersförbundet.
Nyligen flyttade Försvarsmakten den operativa reserven till Gotland för att svara på det alltmer förvärrade omvärldsläget, med ett alltmer militärt kapabelt och fortsatt aggressivt Ryssland.
Förra årets försvarsbeslut gav Försvarsmakten endast hälften av vad man minst behövde för att skapa ett hållbart försvar.
– Försvarsmakten har larmat om att nuvarande finansiering leder till ökat risktagande för Sveriges del. Om en militär eskalation skulle ske inom de närmaste åren kommer ansvaret att vila tungt på de politiker som suttit vid rodret och under många år vägrat lyssna på de tydliga signaler man fått, säger Lars Fresker, ordförande i Officersförbundet…
Att regeringen i höständringsbudgeten för 2016 beslutar att köpa tolv av de Archer-haubitsarna som Norge inte ville ha, är inget som ökar den operativa förmågan, då inga pengar ges till att förbandssätta dem, utan pjäserna kommer endast att placeras i förbandsreserven. Återigen satsas stora pengar på materielsystem medan kärnan i försvaret – nämligen den militära personalen som ska använda materielen i strid – inte erhåller någon reell förstärkning. Läs artikel
Grafik: Plus och minus i regeringens budget, Sveriges Radio
Regeringens budgetproposition presenteras idag, med satsningar på 23 miljarder. Se hur regeringen tänk finansiera sin politik och hur pengarna fördelas mellan olika områden. Se hur staten fördelar pengarna
Om det som är självförvållat, Anders Björnsson
Få svenskar torde ligga vakna om natten på grund av ett yttre hot mot vår säkerhet. Också veteranen Carl Bildt tonar ned den akuta faran, närmast mot bakgrund av rätt hysteriska tongångar i samband med Gotlands ”remilitarisering”. En sådan borde för sedan länge ha kommit till stånd, alldeles oavsett sannolikhetsgraden av ett ryskt angrepp på ön, och aviserades av landets försvarsminister för över ett år sedan. För detta krävs absolut ingen dramatisk hotbild mot Sverige. Vårt land ska inte någonstans vara utan försvarsstyrkor, och dessa ska snabbt kunna mobiliseras.
Dubbla vetolöften i EU, corren.se
Storbritannien lovar att lägga in sitt veto mot övriga EU:s planer på ökat försvarssamarbete, om det blir verklighet.
Då kontrar Slovakien och dess närmast allierade att samtidigt lova sitt veto mot en uppgörelse kring brexit, om den skulle begränsa EU-medborgares rätt att arbeta i Storbritannien…
Vi kommer att motsätta oss alla försök att starta något som konkurrerar med Nato. Vi vill inte se någon onödig byråkrati på EU-nivå, sade försvarsminister Fallon. Läs artikel