Alla Sveriges ”lottor” samlade: bidrar till säkerhet i fred och krig, Dalarnas Tidning

Hur skulle du agera om strömmen försvann under en längre tid, eller om ett terrorattentat inträffade i din närhet?
Lottakåren har sedan 20-talet arbetat med bland annat utbildning inom krishantering, och höll i lördags sin riksstämma i Mora.
– Det är viktigt att veta hur man ska bete sig i en kris, säger Margareta Persson från Malung.

Lottakåren är en ideell försvarsorganisation som bland annat bedriver en omfattande utbildningsverksamhet. Hos ”lottorna” kan man lära sig allt från det rent militära till transport, matlagning och sambandstjänst…

Lottakårens riksstämma gästades av bland andra försvarsminister Peter Hultqvist (S), som ger sin syn på ”lottornas” roll i dag:

– Jag ser det framförallt som att de med sina 4500 medlemmar kan bidra i olika krishanteringssammanhang.

FAKTA Lottakåren

Lottakåren är en ideell försvarsorganisation för kvinnor som bildades 1924. Lottakåren står bland annat för folklig förankring om att skapa ett säkrare samhälle tillsammans, och försvarar värden som fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Lottakåren samarbetar med Försvarsmakten och verkar för att informera, rekrytera och utbilda i syfte att stärka samhällets förmåga till krishantering och för militära uppdrag och insatser.

I Dalarna finns det lokala lottakårer i Ludvika, Smedjebacken, Säter, Grycksbo, Horndal, Malung, Mora och Vansbro.Läs artikel

 

Tung kustrobot åter i Försvarsmakten, forsvarsmakten.se

Förmågan att verka med markbaserad kustrobot är på väg tillbaka till Försvarsmakten.
Genom återinförandet kommer Försvarsmakten åter att kunna skjuta sjömålsrobot (RBS 15) från land mot mål till sjöss på stora avstånd. Det här ger Försvarsmakten en ökad flexibilitet och förmåga till sjömålsstrid.

Robotsystemet kommer att vara en del av marinens sjöstridsflottiljer. Systemet är återskapat av bland annat delar av det tidigare nedlagda kustrobotbatteriet samt från delar ur avvecklade robotbåtar och korvetter…

− Systemet har testats genom fullskaleförsök, där RBS 15 har avfyrats med goda resultat och en av kustrobotenheterna ingår nu i marinens pågående övning Swenex, som genomförs i farvattnen mellan Södertörn och Västervik samt runt Gotland. Det här har skett i gott samarbete med FMV och Saab, säger försvarslogistikchefen Thomas Engevall. Läs artikel

Sverige måste föra en realistisk säkerhetspolitik! Sven Hirdman

I sin bok från1963,Tankar om utrikespolitik, skrev Östen Undén, som i 19 år (1924–1926 och 1945–1962) var Sveriges utrikesminister, följande kloka ord om Sveriges utrikespolitik. Han framförde tankarna första gången 1952 i ett anförande inför Försvarshögskolan. De står sig väl än idag:

  • Ett litet land som Sverige med dess begränsade resurser kan inte ta något moraliskt ansvar för världspolitiken.
  • Om ett land i Sveriges läge ställer som sin uppgift beträffande försvaret att söka värna det egna territoriet i händelse av angrepp och att för sådant ändamål göra skäliga ansträngningar på försvarets område, då uppfyller vi också de krav som rimligen kan ställas på oss.

Läs mer

Besvärjelser från EU-kommissionen, Lars-Gunnar Liljestrand

I juni i år publicerade Europeiska Unionens representant i utrikes frågor Federica Mogherini rapporten Shared Vision, Common Action –A Stronger europé. EU Global Strategy on foreign and security policy.

Rapporten är ett ambitiöst försök att ena ett allt mer söndrat EU men kom olyckligtvis strax före Brexit som dramatiskt ändrade hela den politiska scenen i Europa. Inte heller valet av Trump som president i USA fanns med i beräkningen.

Rapporten öppnar med erkännandet att ”Vår union är under hot.  Vårt europeiska projekt som har gett fred som aldrig tidigare, välstånd och demokrati är ifrågasatt.”

Bakgrunden är förstås den växande euroskepticismen i länder som Österrike, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Holland, Polen och även Sverige. (För att inte tala om Storbritannien som röstade för att lämna unionen).

Kommissionen pläderar för en starkare, mer sammanhållen union: ”Vi måste enas mer tvärs över olika interna och externa policies.” Kommissionen noterar uppenbarligen hoten från alltmer nationalistiska strömningar och försäkrar att det inte finns någon motsättning mellan nationella och europeiska intressen.

Detta framstår dock mest som besvärjelser från Bryssel i en tid när EU upplever sin största kris hittills.

Rapporten täcker en rad områden inom utrikes- och säkerhetspolitiken.

Läs mer

De tjugosju musketörerna, Henrik Brors , Fokus

Hela efterkrigstiden har Europa förlitat sig på USA. Nu bråkar EU om det är dags att ta till självförsvar.

– Estland är ju en förort till St Petersburg. Jag är inte säker på att jag skulle riskera ett kärnvapenkrig för ett sånt ställe…

Det första testet på Trumps säkerhetspolitiska avsikter kommer redan i januari, samtidigt som han ska tillträda som president. Då ska USA och andra Nato-länder placera 6 000 ytterligare soldater i Polen och övriga östeuropeiska medlemsländer. En styrka med pansarvagnar ska ambulera mellan länderna. Det är den största upptrappningen av tunga vapen i Europa från USA:s sida på tjugo år. Men nu säger president Vladimir Putins talesman att Ryssland hoppas att Trump ska stoppa detta…

För Hultqvists strategiska plan har ju i stället för EU och Nato varit ett direkt militärt samarbete med USA.

I juni fick han flyga till Washington och skriva under avtalet, och under hösten kom vicepresident Joe Biden till Stockholm och deklarerade att Europa är »ett okränkbart territorium«. S-MP-regeringen kunde avfärda snack om Nato-medlemskap och EU-försvar. Sverige behövde inga EU-högkvarter, man hade säkrat skydd av supermakten USA.

Donald Trump lär få svårt att kliva av USA:s åtaganden för övriga Nato-länder. Men det politiska priset för att kliva ur avtalet med Sverige är lågt. Läs artikel

Allt fler kränkningar av svenskt luftrum, svd.se

Sveriges luftrum har kränkts tolv gånger sedan årsskiftet, rapporterar SVT Nyheter. USA och Danmark står tillsammans för hälften av kränkningarna med tre incidenter vardera. Norge hamnar på tredje plats med två kränkningar. Ryssland, som ofta pekas ut som ett hot mot Sverige i den försvarspolitiska debatten, står för en incident. De övriga länderna är Frankrike, Tyskland och Estland som står för varsin händelse. Läs artikel

Ewa Stenberg: Billigare bråka om Nato än om försvarsanslag, dn.se

Danmark och Tyskland har den senaste tiden signalerat kraftiga höjningar av försvarsanslagen. I Sverige bråkar partierna i stället om Nato. Inget av de fem partierna bakom nuvarande försvarsbeslut vill tala kronor och ören.

Danmark kommer att öka sina försvarsanslag och satsa mer på nationell säkerhet, meddelade den danske statsministern Lars Lökke Rasmussen i onsdags. För en dryg månad sedan, den 15 oktober, deklarerade Tysklands förbundskansler Angela Merkel att Tyskland ska öka sina försvarsanslag kraftigt.

Men i Sverige råder lugn, trots att vi satsar mindre på försvaret än grannländerna. Partierna bakom försvarsbeslutet sitter still i korvetten. En utredning, Försvarsberedningen, ska tillsättas nästa år och diskutera anslagsökningar efter 2020. M har krävt att utredningen börjar redan i år. Det är ingen dramatisk konfliktlinje.

Den försvarspolitiska debatten handlar i stället om huruvida Sverige ska gå med i Nato. Det är förstås en viktig fråga. Men eftersom en majoritet i riksdagen är emot ett Natomedlemskap är det inte en genomförbar strategi för att möta en allt osäkrare värld de närmaste åren. Däremot gör den att partierna slipper tala om pengar.Läs artikel

ÖB om hotet: Svenska försvaret måste stärkas, Dagens Nyheter

Rysslands militära styrka fortsätter att växa under lång tid framåt. Det ökar riskerna för Sverige och försvaret måste stärkas, enligt överbefälhavaren Micael Bydén. Försvarsminister Peter Hultqvist säger till DN att det ”är absolut nödvändigt” att öka Sveriges militära förmåga…

I juni 2015 beslutade de fem riksdagspartierna S, MP, M, C och KD att höja anslagen till försvaret fram till och med 2020. Liberalerna och SD ville satsa ännu mer på försvaret och V mindre.

Efter försvarsbeslutet 2015 så har läget i omvärlden försämrats ytterligare. I Ukraina fortsätter strider med rysk inblandning att kräva dödsoffer. I Syrien har Ryssland gått in med bomb- och robotanfall från flyg och fartyg. I Europa har IS terrordåd lett till att Sverige i Irak deltar i den USA-ledda koalitionen mot IS.

Närmare Sverige genomför Ryssland alltmer avancerade och överraskande övningar. Den ökade hotbilden bidrog till att ÖB i september i förtid återmilitariserade Gotland. I oktober sändes ryska Iskander-robotar och avancerade robotfartyg till Östersjöenklaven Kaliningrad. I början av 2017 kommer flera Natoländer att sända mindre trupper till Norge, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

– I Sveriges fall utgör Rysslands agerande, Rysslands upprustning och förmågor vår främsta utgångspunkt. Så länge den svenska försvarsförmågan inte utvecklas i takt med de förändringarna så kommer de operativa risktagningarna att öka.

Varningen kommer från Sveriges överbefälhavare sedan 13 månader tillbaka, Micael Bydén. Det är nya signaler. Tidigare har ÖB sagt att försvaret ”ägnar all kraft” åt att genomföra 2015 års beslut. Men när Micael Bydén förra lördagen höll ett inträdesanförande i Kungliga Krigsvetenskapsakademien sade han:

– Tiden är nu inne att se bortom inriktningsbeslutet. Avgöranden måste göras i närtid för att hantera den operativa risken på sikt.Läs artikel

”Låna 35 miljarder för att snabbt rusta upp försvaret”, Gunnar Hökmark, DN Debatt

Sverige alltmer ensamt. Genom att tillföra ett engångsbelopp som motsvarar 3 miljarder per år sedan 2004 kan vi snabbt komma ikapp genom att låta befintlig matriel återföras förband, förnya fungerande vapensystem och tillföra ammunition och beväpning som saknas, skriver Gunnar Hökmark (M).

Sverige behöver genomföra en snabb förstärkning av försvarsförmåga med ökade anslag under de kommande åren. Samtidigt behöver vi i nuet återhämta konsekvenserna av en försvarspolitik som sedan 2004 har förts på felaktig grund. Vi behöver därför göra både en engångsinsats för att omedelbart stärka svensk försvarsförmåga, beredskap och närvaro i och ovanför Östersjön.Läs artikel

Vårt försvar är militärt försvagat, Robert Sundberg, ledare i Sydöstran

Det sägs att i valet 2014 undrade moderata valarbetare vad de skulle svara väljare som kom in i valstugor och ville att partiet skulle satsa mer på försvaret. Valarbetarna framförde frågan till partiledningen, ytterst ledaren tillika statsministern.

Fredrik Reinfeldt ska ha svarat: ”Säg hej då!” Bakgrunden var att den moderatledda regeringen nedrustat försvaret. Pengar hade frigjorts från försvarsbudgeten för att användas till skattesänkningar…

Sverige är militärt försvagat då det säkerhetspolitiska läget försämrats med Rysslands upprustning i Östersjöområdet och Trumps krav på allierade i Nato om ökade anslag till sina försvar.

Läget är allvarligt för Sverige med ett litet försvar. ”Av Östersjöländerna satsar Sverige minst på försvaret” stod det på DN:s förstasida på tisdagen. Man kan fundera över vad Trump skulle säga om det svenska försvaret?Läs ledaren

Trump gör Europa svagt igen, Karin Pihl, ledare i norran.se

Donald Trump har tidigare sagt att han tycker att USA står för en för stor del av försvarsalliansens budget. Han har också antytt att USA kommer att lämna de baltiska staterna åt sitt öde vid ett ryskt angrepp. Tydligare argument för militär upprustning finns knappast…

Utöver att försvara sanktionerna och bistå Ukraina med lån måste Sverige rusta upp försvaret. För vår egen skull, men också för solidariteten. Om vi i Sverige inte kan försvara vår del av Östersjön ligger baltstaternas suveränitet pyrt till. Läs ledaren

Vem vill gå med i Trumps Nato? Anders Lindberg, Aftonbladet

…Det rimliga nu är att vi trycker på paus i Natodebatten och lägger energin på att prata om Sveriges försvar i stället. Det är uppenbart att mer pengar behövs och att nivån måste höjas snabbt. I en osäker värld är vårt ­nationella intresse att öka vår egna militära förmåga. Andra säkerhetspolitiska debatter är sidospår. Läs artikel