Försvarsminister Peter Hultqvist på försvarsövning med sin finländske kollega, regeringen.se

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist reser till Finland för att med deras försvarsminister Jussi Niinistö genomföra ett bilateralt möte samt närvara vid militärövningen ”Northern 16”.

Sverige och Finland har ett nära försvarssamarbete som bland annat syftar till att utveckla våra försvarsmakters krigsduglighet och skapa kostnadseffektiva övnings- och utbildningsmöjligheter för båda parterna. Den finska övningen som försvarsministrarna besöker är ett av många exempel på detta samarbete. Från Sverige deltar ca 30-talet soldater och officerare. Läs pressmeddelande

Ansvar för vårt eget försvar, ledare i Nya Wermlandstidningen

…Förutom detta så måste vi nu vakna upp och ta vår egen försvarspolitik på allvar. Det måste vi göra oavsett Nato-medlemskap eller inte. Vårt läge i en allt mer säkerhetspolitisk betydelsefull Östersjö är mycket utsatt. Vi är också det Östersjöland som satsar minst på försvaret i förhållande till BNP – strax över 1 procent, en andel som dessutom kommer att sjunka de kommande åren om inget görs. Den blocköverskridande försvarsuppgörelsen är fullkomligt otillräcklig och var underfinansierad redan från början.

Det behövs ett snabbt och kraftigt resurstillskott för att visa omvärlden att vi menar allvar med att vilja försvara vårt eget land. Helst så att vi i närtid når upp i Nato-rekommendationen om 2 procent av BNP på försvaret. Viktigast är att återbesätta Gotland och att vi skaffar ett ordentligt luftvärn, samt ökar möjligheterna till snabba och rörliga insatser över hela vårt territorium. Det skulle öka stabiliteten och säkerheten i Östersjöområdet, som i dag närmast är ett säkerhetspolitiskt vakuum.Läs artikel

Årsbok om krig och fred – en anmälan, Mats Björkenfeldt

Riksbankens Jubileumsfonds (RJ) årsbok 2016/2017 (Makadam förlag 2016) har titeln Krig/fred och innehåller sjutton bidrag av forskare från skilda discipliner. Rubrikerna är hoten mot freden, vägen till fred och hållbar fred. Boken avslutas med ett rundabordssamtal mellan Hans Blix, Katarina Engberg och Pierre Schori.

I boken görs inga direkta analyser av för- eller nackdelar med en Nato-anslutning för Sverige och/eller Finland. Vad gäller frågan om värnplikt påtalar Hans Blix ”att om värnplikten baserar sig på hela samhället kan den vara fredsfrämjande. Värnplikten bidrog därför till ett engagemang för fred eftersom alla i samhället riskerade att drabbas. I en yrkesarmé tar folk värvning och får betalt och då protesterar få mot krig, jämfört med värnpliktsarmén som leder till ett engagemang mot krig och för fred. Irakkriget 2003 hade knappast ägt rum om USA:s armé byggt på värnpliktiga…”

Vad gäller krigsrisken noterar Hans Blix att ”Ryssland är beroende av att sälja sin olja och kan inte starta krig hur som helst”. Han pekar på det som kallas mutual economic dependence, MED. ”Det är viktigt för freden. Mycket forskning tyder också på att ekonomiskt utbyte och ekonomiskt beroende spelar en viktig roll för en fredlig utveckling, och i dag är världens länder mycket mer beroende av varandra än för hundra år sedan.”

Läs mer

Löfven: ”Vi har misslyckats med att fånga människors oro”, dn.se

Efter Trumps valseger finns även oro för säkerhetspolitiken – vad händer med försvarssamarbetet mellan Sverige och USA?

– Vi förutsätter att avtalet gäller. Trump har varit tydlig med att han vill ha mindre av frihandelsavtal och säkerhetspolitiskt har han satt frågetecken kring om Natoländer med mindre än 2 procent av BNP i försvarsutgifter verkligen ska ha hjälp enligt artikel 5. Vi får avvakta och se vad som händer men jag tror att verkligheten kommer att komma ikapp. Jag tror det är svårt att se en majoritet bland republikaner och demokrater i kongressen som säger att de struntar i den transatlantiska länken. Jag bedömer den risken som liten. Däremot kan det bli ett fortsatt tryck på att fler behöver betala mer och att försvarsutgifterna behöver öka.

Tyskland, Finland och Norge ökar sina försvarskostnader – hur blir det med Sverige?

– Vi har en försvarsuppgörelse och försvarsministern har sagt att han återkommer med en ny försvarsberedning. Vi har höjt vår egen försvarsförmåga och kommer att utveckla samarbeten. Det är det vi har nu och sedan ska vi fortsätta diskussionen med den nya försvarsberedningen.

Enligt USA:s underrättelsemyndigheter blandade sig Ryssland i den amerikanska valrörelsen mot Clinton. Är du rädd att något liknande kan hända här i nästa valrörelse?

– Vi är fullt medvetna om de hot som finns i och med dagens teknik. Vi har redan sett prov på det. Oavsett om det är valrörelse eller inte måste vi vara oerhört uppmärksamma på den typen av hot. Vi måste ha fler perspektiv på säkerhetsbegreppet. Läs artikel

Peter Hultqvist: USA måste stå för sina försvarsåtaganden, svt.se

Det transatlantiska försvarssamarbetet är i gungning efter Donald Trumps valseger. Försvarsminister Peter Hultqvist påpekar att USA är skyldigt att fullfölja sina avtal gentemot andra länder. ”Gör man olika åtaganden är det inte bara att lämna dem åt sitt öde”, säger han.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) träffade på måndagen sina försvarsministerkolleger i Bryssel för att diskutera det gemensamma försvarssamarbetet.

Men det amerikanska valresultatet lade en skugga över diskussionerna. USA har en hel del att reda ut när det gäller relationen till Nato och EU, menar han.

– Donald Trump har ifrågasatt relationerna inom Nato och den transatlantiska länken. Här måste vi andra kräva svar om var de egentligen står, säger Peter Hultqvist i SVT:s Gomorron Sverige. Läs artikel

Tal av statsminister Stefan Löfven vid Östersjöforum, 8 november i Stockholm, regeringen.se

…Vi möts i en tid när säkerhetsläget i Östersjön återigen är på väg att försämras. Vi får en situation som präglas av oro och rädsla. Det är farligt.

Det skulle kunna leda oss in en ny era av kapprustning. Som skulle frysa och förlama utvecklingen av vår region.

Jag tror mycket på tanken om gemensam säkerhet. Gemensam säkerhet är ett begrepp som lanserades av en utav mina företrädare, Olof Palme och tar sin utgångspunkt i vi måste samarbeta över landsgränser och skapa en gemensam framtid byggd på förtroende och dialog. Precis som vi gör här idag. Gemensam säkerhet byggs på internationell rätt. På starka internationella institutioner. På minskad spänning och nedrustning. Förtroendefull dialog tillsammans med handel, investeringar och ökat samarbete.

Det måste vara Östersjöns framtid – och den säkerheten kan vi bara bygga gemensamt.Läs talet

Prime Minister Sipilä’s Speech at the 7th Annual Forum of the EU Strategy for the Baltic Sea Region in Stockholm, 8 November 2016, valtioneuvosto.fi

…I’m delighted to emphasise the need for all relevant countries to engage as partners in implementing the EU Baltic Sea Strategy. Norway and Iceland have already joined the cooperation.

The recent developments in Russia and tensions in the relations between Russia and its neighbours cause some concern. To promote stability, we need unity, determination and strategic patience. But we also need dialogue with Russia, on topics that we choose and that we consider relevant.

The Nordic Council of Ministers has an extensive network spanning 20 years of experience in cooperation with North-West Russia. In our vision for 2030, Russia, as it is today, is an active partner in Baltic Sea cooperation, to the benefit of us all.

Dear friends of the Baltic Sea,

I wish you all an inspiring forum and the best of success in your work for the future of the Baltic Sea Region! Läs talet

Make [totalförsvarsbudgeten] Great Again, Annika Nordgren Christensen, annikanc.com

…Regeringens motstånd mot svenskt NATO-medlemskap kommer inte förändras – det är bara att konstatera. Det innebär självklart inte att man ska sluta påverka i den riktningen, om man tycker det är en bra idé. Men det kan inte vara det enda som förfäktas. Inför att hela fält av osäkerheter breder ut sig framåt, och underlåtenhetssynder blir smärtsamt synliga bakåt, måste man fokusera och ringa in vad som är möjligt. Den senaste tidens händelser visar att den enskilt viktigaste åtgärd som kan vidtas nu är att öka resurserna till Försvarsmakten och att tillskapa resurser för totalförsvarsplanering och övning. Det är nämligen en investering alldeles oavsett hur det går med NATO, EU-samarbetet och Trump i vita huset…

Om dessa två intressen – mer pengar och fullföljt amerikanskt deltagande – borde alla kunna vara överens och samverka gemensamt för att uppnå. Resurserna är faktiskt den enklaste biten och torde även vara möjligt att hålla undan från prestigekamper. Men ska partier och aktörer som tycker att regeringens NATO-motstånd bör straffas genom att inte medverka till räddning?  Jag tycker inte det. Inte om man ser till nationens intresse. Läs  blogginlägget

Vrida gasvapnet ur Putins händer

Svenska Dagbladets försvarsreporter Jonas Gummesson skrev 14 november angående besöket i Stockholm av Ukrainas president Petro Pososjenko:

”Var den tillträdande Trumpadministrationen står i gasfrågan går inte att veta ännu.

Men president Porosjenko skulle säkert uppskatta om S-MP-regeringen bidrog till Ukrainas bästa också genom att vrida gasvapnet ur Putins händer inför eventuella uppgörelser med Trump. Det förutsätter då ett skärpt svenskt agerande mot Nord Stream 2.”

Först behöver man åter klarlägga för Gummesson att Sverige inte kan stoppa gasledningen på några lagliga grunder. Folkrätten lägger inget hinder i vägen för Nord Stream, vilket har understrukits också av den svenska regeringen.

– Det är andra spelare här som har en avgörande roll i hur det ska gå med det här projektet. Vi kan ju skrika högt och ge intryck av att vi kan stoppa det, men det är inte vi som ensamma kan säga nej, sade utrikesminister Margot Wallström (S), vid en interpellationsdebatt i riksdagen om Nord Streams gasledning.

För att stoppa gasledningen behövs således ett brett stöd för detta av länderna i EU – och då först och främst av dem som kommer att dra nytta av gasen, vilket borde vara Tyskland och vissa andra.

Nu finns inga tecken på att ett sådant ställningstagande kommer från EU:s sida, och USA under Trump lär inte vara berett att sätta hårt mot hårt i den här frågan.

Läs mer

Klart för fördjupat försvarssamarbete inom EU, försvarsminister Peter Hultqvist, Sveriges Radio

EU:s försvarsministrar gav i dag klartecken till att arbeta vidare med ett fördjupat försvarssamarbete inom EU, bland annat handlar det att införa ett samordningskontor för internationella insatser.

Däremot är det inte klart hur djupgående samarbetet kan komma att bli eftersom inget är helt bestämt ännu.

– Vi har ställt oss bakom ett gemensamt dokument som handlar om hur ska arbeta vidare med vad vi kan kalla europeisk förmåga. Det kan handlar om att gå in i olika typer av krissituationer. Det kan handla om stöd till de militära missioner vi har i till exempel Afrika, hur planeringsfunktioner och stabsfunktioner kommer att se ut. Det kan också handla om hur vi hanterar cyberhot och hybridhot, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Läs artikel

En chans för Europa, ledare , abounderrattelser.fi

I den tid och situation där vi håller på och övar oss i att föra någon form av vettig försvars- och säkerhetspolitisk debatt, har det handlat om huruvida ett oberäkneligt Ryssland borde innebära att vi borde göra någonting på ett annat sätt…

Så nu står vi där vi står och märker å ena sidan att själv fortfarande är bästa dräng, att Sverige får oerhört bråttom att återupprusta, att ett militärt samarbete med ett aktivt Sverige är en bättre idé än före det amerikanska presidentvalet och att EU måste definiera vad säkerhetsgarantierna på detaljnivå egentligen innebär…

Hur som helst väljer vi själva vad vi gör i en situation där alternativen kan bli färre.
Brigadgeneralen i avsked Lauri Kiianlinna säger i Ilta-Sanomat (13.11) att det har funnits en illusion om att det finns ett Nato man kan ringa upp och be om hjälp av det. Det finns det inte. Det finns bara nationella styrkor. Läs artikel