Redaktionen

Vi länkar här till ett blogginlägg 2010 av Lars Gyllenhaal som har relevans för dagens  debatt om förvaret.

Blogginlägget:

Välkommen till ett nytt Sverige – ett Sverige utan värnplikt. De främsta anledningarna till att både politiker och allmänheten en dag lär sakna denna plikt rejält är dock vare sig demokratiska, ekonomiska eller nostalgiska.

Jag är medveten om att värnplikten – eller värnrätten om man så vill – nu bara är ”vilande” och alltså inte helt har avskaffats. Men i praktiken har den det, eftersom historien visar att regeringar, särskilt moderna svenska, i regel inte förmår ta försvarshöjande beslut i tid, utan först efter det att krig redan brutit ut.

Sedan har det dröjt flera år till dess att besluten har resulterat i något påtagligt. Exempelvis stod vi under andra världskriget klara att stå emot ett angrepp, alltså med goda chanser att lyckas, först 1944 eller 1945. Samlingsregeringens undfallenhetspolitik (avstegspolitik) var en konsekvens av detta förhållande.

Dagens huvudledare i DN om värnpliktens död är närmast skadeglad. DN: ”Det är sannerligen på tiden. Värnplikten har blivit både gammalmodig och ineffektiv” och ”Nu är det äntligen slut med det”. Läs hela ledaren, printa ut/klipp ur den och spara den för framtiden för att kunna jämföra DN:s ord med hur framtiden blev.

En sak är säker om framtiden: en dag kommer ett rikstäckande svenskt försvar åter att behövas – något som ett svenskt yrkesbaserat försvar aldrig kan bli. Inte ens om det skulle bli världens bästa. Sveriges relativt sett stora yta kan helt enkelt inte värnas av så få personer. Frågan är bara när behovet kommer.

.Läs blogginlägget

När media och opposition pressar regeringen så kan man dessutom hänvisa till att man inväntar den pågående utredningen, och att man således inte vill svara på frågorna och förekomma utredningens slutsatser. Väldigt listigt!..

En tredje utredning som kanske inte utgör något politiskt sprängstoff, men som jag personligen anser är en av de allra viktigaste är den som utredaren Ingemar Wahlberg ska leverera i slutet av året, nämligen översynen av Försvarsmaktens materiel- och logistikförsörjning. Det här är ett område som under lång tid har fungerat väldigt dåligt och där Försvarsmakten får orimligt lite effekt för varje investerad krona. För lite pang för pengarna, för att använda ett passande uttryck. Läs artikel

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) säger att den svenska rapporten om ett Natomedlemskap visar att Finland och Sverige lever i samma säkerhetsomgivning. Det finns inte någon ödesgemenskap mellan ett finskt och ett svenskt Natomedlemskap men det vore en stor förändring för båda, anser Soini…

Vi är ju två länder i den här delen av världen och vi står utanför militäralliansen och också i övrigt idkar vi nära samarbete. Båda länder fattar ändå egna självständiga beslut så som självständiga länder brukar göra, konstaterar Soini. Läs artikel

Försvarsexperten Lars Gyllenhaal kritisk till Natorapporten och noterar att Barents hav och Arktis nämns vardera två gånger, Östersjöregionen 62 gånger…

– I Arktis har Ryssland nya arktiska brigader och man har byggt upp en ny toppmodern militärbas intill Svalbard. Att inte ta hänsyn till och ta med att Sverige utgör en del av Barents och Arktis gör att man inte kan dra korrekta slutsater om fördelar och nackdelar med ett Nato-medlemskap.

Han anser dock att Natofrågan ges för stor betydelse i försvarsdebatten.

– Det är lite sorgligt att den här frågan ofta lyfts fram så mycket och som den viktigaste frågan för det svenska försvaret. Oavsett om vi går med i Nato eller inte så är det så mycket annat som måste åtgärdas i försvaret. Debatten borde handla om resurser att försvara hela Sveriges territorium, inte bara en kommun utan flera delar av landet. Och kanske till och med samtidigt. En konkret debatt skulle tvinga politikerna att skärpa till sig och sluta svamla. Läs artikel

…Ett Natomedlemskap skulle inskränka Sveriges nationella suveränitet och begränsa den utrikespolitiska friheten, vår självständiga röst riskerar att tystna.

Det saknas i dag bred folklig förankring för ett sådant skifte, det saknas majoritet i riksdagen och Finland har inga planer på att ändra sin politik. Utan folkets stöd kan ingen säkerhetspolitik fungera och att Sverige skulle lämna Finland ensamt mellan Nato och Ryssland är rimligen helt uteslutet.

Paradoxalt nog är det största problemet för trovärdigheten i vår militära alliansfrihet just nu Natolobbyns kampanj. Genom att ständigt påstå att Natomedlemskap står för dörren skapar de intryck i både Moskva och Washington av att svensk säkerhetspolitik vilar på lerfötter.

Men i 200 år har vi hållit ­Sverige utanför krig med en kombination av militär alliansfrihet, starkt försvar och diplomatiskt fotarbete. Det ligger i vårt intresse att fortsätta politiken eftersom vi vet att den fungerar väl. Läs artikel

Frågan om Nato-medlemskap ges för stor betydelse i försvarsdebatten. Det anser Försvarsexpertens Lars Gyllenhaal…

Han anser att Nato-frågan ges för stor betydelse i försvarsdebatten.

– Det är lite sorgligt att den här frågan ofta lyfts fram så mycket och som den viktigaste frågan när det gäller det svenska försvaret. Jag tycker att det fel om man tror att ett medlemskap i Nato är primärt för att lösa det stora försvarsproblem vi har. Oavsett om vi går med i Nato eller inte så är det så mycket annat som måste åtgärdas här och i försvaret som är viktigare. Natofrågan överskuggar vårt eget försvar.

Gyllenhaal anser att försvarsdebatten ska handla om mer konkreta frågor.

– Den borde handla om Sveriges stora yta och de små resurserna som finns för försvaret, om att kunna försvara hela Sveriges territorium, inte bara en kommun utan flera delar av landet. Och kanske till och med samtidigt. Om debatten bli mer konkret så tror jag att politikerna måste bli skärpa till sig och sluta svamla. Läs artikel

”Bringéus hävdar att Västs förmåga att avskräcka Ryssland från en konflikt i Östersjön sannolikt ökar om Sverige går med i NATO. Detta torde vara en felbedömning”, skriver Sven Hirdman…

Läs mer

Enligt utrikesminister Timo Soini (Sannf) tjänar både Sverige och Finland på ett fördjupat försvarssamarbete. Han vill inte ta ställning till vem som tjänar mest på det.

Timo Soini anser att försvarssamarbetet är en positiv sak eftersom det är allmänt accepterat, medan folket är delat när det gäller att gå med i en militärallians.

– Jag tror att det beror på att alliansfriheten har tjänat landet väl. Vi har klarat oss som alliansfria i tiotals år och vi vet vad det innebär. Däremot saknar vi erfarenhet av Natomedlemskap, och det väcker negativa tankar hos en del, säger Soini. Läs artikel

Militär alliansfrihet. Att förändra den svenska säkerhetspolitiska doktrinen skulle uppfattas som dramatiskt och omvälvande. Därför är det inte aktuellt med några tvära kast i den svenska säkerhetspolitiken. Sveriges militära alliansfrihet bidrar till stabiliteten i vårt närområde, skriver statsråden Margot Wallström och Peter Hultqvist…

Genom vår militära alliansfrihet så klargörs en i grunden defensiv profil. Vårt mål är att våra gränser ska respekteras och att bidra till avspänning i vår del av Europa. Vi vill på ett tydligt sätt bidra till att skapa stabilitet och förutsägbarhet, också geopolitiskt. Att förändra den svenska säkerhetspolitiska doktrinen skulle självfallet uppfattas som dramatiskt och omvälvande. Det skulle ha en direkt effekt på det säkerhetspolitiska läget i vår del av Europa. Därför är det inte aktuellt med några tvära kast i den svenska säkerhetspolitiken. Sveriges militära alliansfrihet bidrar i positiv mening till den säkerhetspolitiska stabiliteten i vårt närområde. Läs artikel

…En fråga man nu måste ställa sig är hur det står till med de svenska medborgarnas individuella beredskap i händelse av krig.  Regeringen har slagit fast att individen har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom. Det är först när individen inte klarar detta längre som det kan bli ett åtagande för det allmänna att ingripa. Och från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kommer nu signaler om att man avser att starta en nationell kampanj efter årsskiftet i syfte att lyfta fram individens ansvar. Dock är det svenska perspektivet 72 timmar, dvs. tre dygn, något som också Civilförsvarsförbundet går ut med i sin informationssatsning. Här sägs: ”För att klara de första 72 timmarna utan hjälp vid en krissituation är det viktigt att du själv kan tillgodose de fem grundläggande behoven: mat, vatten, sömn, värme och information.”…

Regeringens ambition att öka Försvarsmaktens operativa förmåga är hedervärd. Även de aviserade satsningarna på psykologiskt försvar är bra. Men det fattas en viktig pusselbit i total­försvars­ansträng­ningarna, nämligen civilförsvaret, d v s befolkningsskydd och räddningstjänst i krig. Vi behöver, liksom tyskarna, fundera över hur den svenska civilbefolkningen skall skyddas i krig. Ett civilförsvar behöver återuppbyggas. Att skydda sina medborgare är en av statens kärnuppgifter. Hultqvist och Ygeman! Vad väntar ni på? Läs artikel