Redaktionen

Utrikesminister MARGOT WALLSTRÖM (S): Herr talman! Ärade ledamöter! Mikael Oscarsson har frågat mig om jag kommer att agera för att regeringen ska stoppa Nord Stream 2 samt hur jag ställer mig till att låta ryska Gazprom få tillgång till Slite hamn. Jag har tidigare i somras redovisat regeringens syn på Nord Stream 2 i mitt svar på Maria Weimers interpellation 2015/16:699, och på hennes fråga 2015/16:1429. Regeringen har inte ändrat uppfattning om projektet sedan dess. Regeringen samverkar med andra medlemsstater och med kommissionen för att försäkra oss om att EUrätten följs och att energiunionens mål respekteras. Här spelar de bedömningar som kommissionen gör en mycket viktig roll. Vi förväntar oss också att alla EU:s medlemsstater tar ett gemensamt ansvar för att säkerställa att EU:s rättsliga, säkerhetsmässiga och politiska intressen värnas. Regeringen är väl medveten om projektets säkerhetspolitiska dimension, vad gäller möjlig påverkan på länder som Polen, de baltiska länderna och Ukraina. Regeringen har också att värna svenska säkerhets- och försvarspolitiska intressen. I ljuset av de åtaganden om utsläppsminskningar som alla länder gjorde vid klimattoppmötet i Paris finns det anledning att föra en diskussion också om projektets klimat- och miljöpolitiska aspekter. Regeringen kommer att pröva en eventuell tillståndsansökan i enlighet med våra nationella lagar och regler och internationell rätt, i synnerhet den svenska kontinentalsockellagen och FN:s havsrättskonvention Unclos. Jag vill understryka att respekten för internationell rätt utgör ett vitalt svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Läs protokollet

Sverige kan försvåra och fördröja byggandet av ryska gasledningen Nordstream 2 i Östersjön – men har ingen möjlighet att stoppa den. Det menar folkrättsprofessorn Ove Bring…

– Det finns tvärtom en tillåtelse att lägga ut undervattenskablar, det är huvudregeln, säger Ove Bring. Läs artikel

En analys  av folkrätten och gasledningen finns att läsa på denna sajt i en artikel av Per Boström

Försvarsminister Peter Hultqvist deltog tillsammans med kolleger från flera länder i UN Peacekeeping Defence Ministerial i London den 7-8 september. Mötet var fokuserat på att höja kvaliteten på FN-insatser bland annat genom ökat kvinnligt deltagande i fredsbevarande på alla nivåer och integrering av genderperspektiv…

Försvarsministern underströk i sitt anförande vikten av att de soldater som deltar i fredsbevarande insatser är väl utbildade och utrustade för uppdraget de ska genomföra. För att uppnå bästa resultat i ett insatsområde är dessa delar a och o. Under mötet delgav Försvarsministern svenska erfarenheter från insatsverksamheten och lyfte bland annat fram vikten av kvinnors roll för att uppnå ökad effekt i insatsområdet. Läs pressmeddelande

Försvaret, vår nationella säkerhet är en fråga för alla medborgare. Lika viktig, som räddningstjänsterna! Skrota yrkesarmén och följ rekommendationer av tidigare pliktutredningar – en värnplikt för alla! …

Vi borde lära av vårt grannland Finland – här skrotas varken artillerisystem eller kanonrör – man vill ha reserver och man lär kunna ställa upp 300 000 utbildade och välutrustade soldater inom ett par veckor. Lär vi oss aldrig något av historien?!

Vi behöver en ”reträttväg” tillbaka med landsplikt/värnplikt.  Läs debattartikel

Fyra riksdagsledamöter från olika partier anser att den nya planerade ryska gasledningen från Viborg till Tyskland har en säkerhetspolitisk dimension och vill att regeringen utreder eventuella risker. Regeringen ser röret enbart som ett handelsprojekt.

Gasledningen Nord Stream 2 ska enligt planerna vara klar 2019. I Finland har man inte sett gasledningen som något säkerhetspolitiskt hot, men fyra riksdagsledamöter vill nu att regeringen omprövar inställningen.

I till exempel USA ses gasprojektet inte med blida ögon. USA:s vicepresident Joe Biden har varnat Europa för att öka sitt beroende av rysk gas.

Gasledningen hotar dessutom att destabilisera Ukraina, menar han.

I Sverige säger försvarsminister Peter Hultqvist att den svenska regeringen låter utföra en säkerhetspolitisk analys om röret dras över den svenska ekonomiska zonen i Östersjön…

Centerns presidentkandidat Matti Vanhanen, som nu också är ordförande för riksdagens utrikesutskott, ser lika lite som Sipilä säkerhetspolitik i gasledningen.

Beslutet i Finland ska vara ungefär som vilket beslut om bygglov som helst som myndigheter fattar, och inte ett politiskt beslut.

Läs artikel

Det var inte många som sett luftvärnets nya robot annat än som en tecknad skiss. Anpassningen till att fungera från marken och på bandvagn pågår för närvarande vid fabriken i Tyskland.

Trots att det nya systemet ännu inte är helt färdigutvecklat lyckades Lv6, efter mycket jobb, få prototypen till Sverige under firandet av Flygvapnet 90 år. Jubileet firades under helgen 27-28 augusti med en mängd uppvisningar både på marken och i luften.

Även om robotbandvagnen för närvarande är en provversion som inte är fastställd så har man ändå kommit så långt att huvuddragen på systemet är tydliga. Förutom det nya robotsystemet deltog Luftvärnet med den världskända radarsensorn UndE 23, Robot 70 samt Pansarterrängbil 203 med Vapenstation 01. Köerna till Luftvärnets utställning var alltid långa. Officerare och soldater fick visa sin utrustning och svara på frågor om både befintlig materiel, om utbildning samt om framtiden. Läs pressmeddelande

…Det finns dock länder som i sin lagstiftning tagit otvetydig ställning. Vårt grannland Finland tillhör ett av dem. I sin kärnenergilag från 1987 skriver man i under rubriken ”Kärnladdningar” klart och tydligt i § 4: ”Det är förbjudet att till Finland införa kärnladdningar samt att här framställa, inneha och spränga sådana.” Även Nya Zeeland har, trots amerikanska protester, stiftat en sådan lag på initiativ av den dåvarande Labourregeringen och 1987 antogs ”the New Zealand Nuclear Free Zone, Disarmament, and Arms Control Act.”

Sverige bör på samma sätt införa en klar och otvetydig lagstiftning om ett förbud mot införande och transitering av kärnvapen på svenskt territorium. Att förbudet efterlevs ska följas upp genom tillförlitliga kontrollmekanismer. Detta bör riksdagen besluta. Läs talet

Det var 13 år sen senast, men i morse var det dags igen.
En av Försvarsmaktens Tp84 landade på flygbasen i Råda, som en del av Flygvapenövning 2016.
– Det är ett viktigt steg till ökad militär förmåga i försvaret av Sverige, säger Lars Helmrich, chef F7…

– I fjolårets försvarspolitiska inriktningsbeslut betonar regeringen särskilt vikten av ökad rörlighet inom och mellan baser. När vi nu åter landar på Råda är det ett viktigt steg och ett betydelsefullt bidrag till ökad militär förmåga i det nationella försvaret, säger Lars Helmrich, chef F7. Läs pressmeddelande

Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev kommer på besök till Finland före årsskiftet, bekräftade statsminister Juha Sipilä (C) vid Statsministerns frågetimme i Yle på söndagen.

Sipilä sade att man redan tidigare har kommit överens om att Medvedev ska komma till Finland i år och att man vill hålla fast vid det. Datum för besöket har ännu inte slagits fast.

Sipilä träffade Medvedev i S:t Petersburg i januari och bjöd honom till Finland då. Läs artikel

Finland kommer åtminstone inte att utöka sina krigsövningar med USA, sade Juha Sipilä i Statsministerns frågetimme i Yle på söndagen. Å andra sidan tycker han inte att de behöver bli färre heller nästa år på grund av Rysslandsrelationerna.

– Man behöver knappast göra något särskilt för att blidka Ryssland.
Han anser dock att Finland måste vara noga med att den militära alliansfriheten också syns i de gemensamma manövrarna.
– I övningsverksamheten måste vi ge akt på att vi följer de grundprinciper som ett militärt alliansfritt land har.

Sipilä säger att Finland har erfarit ett brett stöd i EU för att ha utökat sina bilaterala samtal med Ryssland de senaste två åren…

I samma intervju bekräftade Sipilä också att Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev kommer på besök till Finland före årsskiftet, men att datum för besöket ännu inte har slagits fast. Läs artikel

”Kärnvapnens återkomst på den europeiska scenen har överrumplat västländerna. I en värld där icke-spridning ersatte kärnvapennedrustning, kom den plötsliga återupptäckten att kärnvapen kan utnyttjas för att uppnå politiska och strategiska fördelar – och möjligen även användas – som en chock.”

Det politiska huvudbudskapet i citatet ovan, hämtat från den finska Natoutredning som publicerades våren 2016,är träffande. Tre av skribenterna är medlemmar i Kungl Krigsvetenskapsakademien.

De uttryckte också mellan raderna en uppfattning att Ryssland och USA skulle ha systematiskt uppgraderat sin kärnvapentriad likvärdigt, givet de något olika prioriteringar som länderna haft sedan decennier tillbaka. (Rysslands första prioritet är som bekant de markbaserade strategiska kärnvapnen, medan USA:s motsvarande är de havsbaserade vapnen.) Läs  artikel