Redaktionen

Västs förmåga att avskräcka Ryssland från en konflikt i Östersjön ökar sannolikt om Sverige går med i Nato. Men ett Natomedlemskap kan leda till upprustning i regionen och löser inte det svenska försvarets brister.

Svar på interpellation 2015/16:759 om åtgärder för fullgod krisberedskap

Anf.  32  Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att Försvarsmaktens beredskap vid insatser till stöd för samhället och vid skydd mot olyckor ska vara fullgod. Stödet till samhället är en viktig uppgift för Försvarsmakten, och myndigheten har genomfört ett omfattande stöd under de senaste åren. Försvarsmakten ska med myndighetens befintliga förmåga och resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet. I händelse av räddningstjänstsituationer och terrorismbekämpning finns särskild lagstiftning…

Svar på interpellation 2015/16:761 om ökat understöd till arméstridskrafterna

Anf.  39  Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att stärka försvarets tillgång till långskjutande artilleri. I juni 2015 fattade riksdagen beslut om den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016–2020. Regeringen fortsätter nu genomförandet av politiken i enlighet med beslutet. När det gäller Archerprojektet har regeringen i samband med propositionen Vårändringsbudget för 2015 redovisat att Norge avser att avbryta samarbetet med Sverige rörande Archer…

Svar på interpellation 2015/16:746 om decimering av marinens övningsförmåga

Anf.  90  Miljöminister KAROLINA SKOG (MP): Fru talman! Mikael Oscarsson har frågat försvarsminister Peter Hultqvist vilken bedömning han och regeringen gör i ärende M2013/00540/Me om vindkraft i Hanöbukten, som till synes går stick i stäv med den nyligen antagna försvarspolitiska inriktningspropositionen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan. Ärendet som frågan gäller avser en ansökan från bolaget Blekinge Offshore AB om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft i Hanöbukten.

Läs hela protokollet

Kommentar: Båda stormakterna rustar upp. Inte bara Ryssland som det sägs i artikeln. USA lägger stora summor på modernisering av sina kärnvapen. Under det kommande decenniet kommer USA spendera 350 miljarder dollar på upprustning och modernisering av kärnvapenarsenalen. Utgivarna

Det kraftigt förhöjda ryska intresset för Sverige med militära övningar riktade mot såväl Gotland som Sydsverige och Stockholmsområdet kräver omtänkande på finansdepartementet.

Den avlövning och nedmontering som regering efter regering gjort av svenskt försvar måste, med den nya hotbild som vuxit fram i Östersjöområdet, snabbt bytas mot en omfattande och modern upprustning.

Det är uppenbart att försvaret är otillräckligt för att klara ett bra skydd mot angrepp. Den styrka på 50 000 man som ska finnas räcker inte för att värna landet och förvärras av att många saknas. Möjligheterna att få in de frivilliga krafter man hoppades på har visat sig mindre än förespråkarna för svenska yrkessoldater beräknade. Men problemet för det bantade försvaret är inte bara brist på soldater och sjömän utan också en minskad vilja hos ungdomar att söka sig till officersutbildningen. Läs artikel

Regeringen välkomnar att USA:s vicepresident Joe Biden varnat Ryssland för att kränka svenskt territorium. Bidens budskap är resultatet av två års intensiva kontakter med USA, säger försvarsminister Peter Hultqvist till DN.

– Det är ett viktigt uttalande och en bra signal som vi välkomnar, säger Peter Hultqvist (S).

Det var vid sitt Sverigebesök i torsdags som USA:s vicepresident Joe Biden slog fast att det svenska territoriet ska vara lika heligt som Nato-ländernas.

Samtidigt som Rysslands stora utrikespolitiska mål inte har förändrats, så har metoderna för att nå dem blivit allt aggressivare, konstaterar Utrikespolitiska institutet i en ny rapport. Det måste Finland vara förberett på, och det är viktigare än någonsin att Finland har koll på vad som händer i Ryssland.

– Ryssland kan fatta radikala politiska beslut i väldigt rask takt. En snabbvändning kan ske när som helst i utrikespolitiken, så Finland måste vara berett på många olika hotbilder, säger Sinikukka Saari, specialforskare vid Utrikesministeriet som var med och författade rapporten. Läs artikel

Genom bilaterala avtal med Storbritannien och USA har vi stärkt vår försvarsberedskap utan vare sig Natodiskussion eller Natomedlemskap.

Finland har under de senaste åren nästan helt obemärkt förstärkt sin försvarsberedskap på ett anmärkningsvärt sätt, utan stora rubriker – utan upprivande debatter. Vad hände?

Detta har skett samtidigt som förändringarna i säkerhetsklimatet gjort att Finland aktivt sökt lösningar för att stärka sin säkerhetspolitiska och försvarspolitiska position.

Vägen till det resultat som nu åstadkommits har många parallella sidospår, men alla leder till samma mål. Förutom seminarierna på Gullranda har president Sauli Niinistö uppmanat till aktiv debatt kring dessa för nationen viktiga frågeställningar. Läs artikel

Statsrådets färska Rysslandsrapport är dyster läsning: Ryssland gör vad Putin och hans närmaste krets bestämmer och drar sig inte för att använda militärmakt i Rysslands närområden om det skulle anses nödvändigt. Nu borde de finska politikerna få upp ögonen för förändringarna i grannlandet och förbereda sig på motåtgärder, anser forskarna bakom rapporten.
För att hålla de finska beslutsfattarna á jour med verkligheten publicerar statsrådets kansli en rapport om hur det står till med vårt östra grannland och vad förändringarna i Rysslands utrikespolitik betyder för Finland. Rapporten är ett beställningsarbete och har gjorts av forskare vid Utrikespolitiska institutet.
Det är ingen rosig bild som målas upp i analysen. Genast i början av rapporten ser sig forskarna tvungna att nästan lite urskuldande förklara att det har varit svårt att finna några ljuspunkter i granskningen av dagens Ryssland och att uppdragets karaktär, att analysera nuläget i det östra grannlandet, gjorde att tonen blev så pessimistisk. Forskarna har utöver skriftliga källor intervjuat åtskilliga Rysslandsexperter i Finland och utomlands. De intervjuade finns namngivna i rapporten men för att de skulle våga tala fritt sägs inte vem som har sagt vad. Läs artikel

Enligt en färsk rapport av en expertgrupp vid Utrikespolitiska institutet använder Ryssland mer aggressiva medel än tidigare för att uppnå sina utrikespolitiska målsättningar. Rysslands förändrade verksamhet kräver av Finland en ny slags beredskap, och rapporten erbjuder en detaljerad riskanalys och åtgärdsrekommendationer till stöd för detta.

I rapporten Rysslands föränderliga roll i Finlands närområden granskas förändringen i Rysslands utrikespolitik samt analyseras förändringens inverkan på Finland.

Rysslands förvaltningssystem, baserat på inofficiella maktnätverk, är tätt sammanvävt med landets utrikespolitik. Rysslands utrikespolitiska målsättningar har under en längre tid varit oföränderliga, konstateras det i rapporten, men under de senaste åren har medlen att uppnå målsättningarna blivit mer aggressiva. Läs pressmeddelandet

…Vi välkomnar mot denna bakgrund den gemensamma deklarationen av EU:s och Natos ledare vid Nato-toppmötet i Warszawa, och vi sätter stort värde på det nordisk-baltiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet. Den svenska militära alliansfriheten och de baltiska ländernas medlemskap av Nato är centrala för vårt regionala och internationella säkerhetspolitiska samarbete.

Under lång tid utgjorde de baltiska länderna som EU- och Nato-medlemmar isolerade energiöar i EU. I december 2015 invigdes det strategiska energiinfrastrukturprojektet Nordbalt, som länkar samman elnäten mellan Sverige och Baltikum. Nordbalt är av stor vikt för säkerheten i regionen och ökar de baltiska ländernas motståndskraft och försörjningstrygghet. Läs artikel

Regeringskansliet skickar nu en promemoria på remiss med målet om mer polissamarbete med andra länder. Det gäller Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet, som ska genomföras i svensk rätt.

–Vi vill få detta på plats för att kunna stärka polisnärva­ron längs med den svenska gränsen och öka vår för­måga att samarbeta med andra länder vid terroristattentat, säger inrikesminister Anders Ygeman

Enligt nuvarande regelverk är myndighetsutövning av utländsk polis på svensk mark endast tillåten i vissa mycket snäva undantagsfall. Regeringen föreslår nya och utökade möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater. Förslaget bygger på Prüm- och Atlas­rådsbeslutet, som antagits på EU-nivå.

– Om det sker något i exempelvis Haparanda och den närmaste polispatrullen är finsk bör den kunna gripa in. Det kan också handla om att man patrullerar tillsammans med en polis från vardera sidan, säger Anders Ygeman.

Prümrådsbeslutet handlar om att den svenska polisen gemensamt med polis från andra länder ska kunna upp­rätthålla allmän ordning och säkerhet t. ex. vid en större tillställning.

– Det kan handla om en högrisk-fotbollsmatch där andra länder kan bistå Sverige med polisiära resurser om deras lag spelar på bortaplan, säger Anders Ygeman.

Ett samarbete enligt Atlasrådsbeslutet ska kunna genom­föras för att in­gripa mot en handling som kan utgöra terroristbrott.

Poliser som deltar i insatser i Sverige ska stå under svensk ledning. De ska kunna tilldelas vissa polisiära befogen­heter och samma rätt som svenska polismän att exempelvis använda skjutvapen.

Läs PMet