Redaktionen

Diskussionen var uppe redan när Nordstreams första gasledning byggdes. Slite hamn hyrdes ut för att kunna lasta om rördelarna till bygget. Nu vill Nordstream bygga en andra ledning och diskussionen har blivit aktuell igen. Att hyra ut till ett ryskt företag som står nära den ryska staten är inte ok enligt borgerliga politiker på Gotland.

Björn Jansson (S) är ordförande i regionstyrelsen och vill hyra ut hamnen.

– Det är ett företag som vilket annat, som vill hyra delar av vår kaj, säger han till SVT Nyheter Öst.

Moderater och liberaler i oppositionen säger istället nej. Simon Härenstam (M) menar att den som inte ser alla olika aspekter om man säger ja till uthyrning.

– Det här är ju ett bolag som ägs till stora delar av ryska staten. Om man inte väger in säkerhetspolitik, EU-samarbete och energipolitik, ja då har man missat ganska mycket, säger Härenstam (M). Läs artikel

Försvarsminister Jussi Niinistö spelar ett högt spel då han använder Ålands demilitarisering som ett sätt att höja sin egna politiska profil.
Vill Finlands försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) riva upp de internationella avtalen om Ålands demilitarisering och skicka militären till Fredens öar?…

Enligt försvarsministern kunde Ålands demilitarisering tas upp i samband med det svensk-finska försvarssamarbetet. Med sin kommentar ger Niinistö en bild av att demilitariseringen är något som Finland ensamt kunde bestämma om eller komma överens om på tu man hand med Sverige. Det stämmer inte, vilket alla som kan sin åländska historia vet. Ålands demilitariserade status kan givetvis diskuteras i samband med att det finsk-svenska försvarssamarbetet utvecklas. Men i de diskussionerna ska fokus inte ligga på om Åland ska re-militariseras utan hur man bäst tryggar demilitariseringen. Läs artikel

Det handlar om så kallade Iskander-robotar som har en räckvidd på omkring 40 mil och som kan bära kärnvapen. Vad betyder det för Sveriges säkerhet att de nu finns så nära den svenska gränsen?

– När man tar det här steget med ett system med lång räckvidd, som kan nå sydöstra Sverige inklusive Gotland och upp mot huvudstadsområdet, så är det klart att det betyder något. Ryssland har inte gjort någon hemlighet av det, placeringen i Kaliningrad är ett steg, en förväntat steg, om permanent eller inte får vi se. Men det är klart att vi beaktar det här i vår planering, säger ÖB Micael Bydén och fortsätter:– Det betyder att det finns ytterligare ett system som direkt kan påverka oss och för mig innebär det att vi behöver vidta ett antal åtgärder. Till exempel att inte ha alla ägg i samma korg. Exempelvis att titta på spridning av våra flygstridskrafter och att vi försöker hantera den här typen av hot från det här vapensystemet på det sättet. Det är en bredd av åtgärder vi får titta på…

Hur stort hot mot Sverige utgör Ryssland idag?

– Om man gör en helhetsbedömning, så över tid ett försämrat säkerhetsläge, men jag vill vara tydlig med att sannolikheten för ett väpnat angrepp mot Sverige är låg. Men om det skulle hända något, om Ryssland skulle vidta någon åtgärd om än inte mot Sverige, så konstaterar vi att Sverige kommer att beröras vid en konflikt i vårt närområde. Läs artikel

…Sverige har sedan första oktober en observatörsplats i FN:s säkerhetsråd och följer därmed noga de diskussioner som förs om Syrien. Den 1 januari 2017 tar vi plats som medlem under två år. Säkerhetsrådets handlingsutrymme när det gäller kriget i Syrien begränsas av att en av de stridande parterna, Ryssland, är ett permanent medlemsland som därigenom har vetorätt. Detta begränsar utrymmet för vad som kan åstadkommas. Sverige kommer ändå att försöka påverka. På sikt har alla medlemmar av världssamfundet intresse av att bevara de humanitärrättsliga normer som utgör del av den internationella säkerhetsordningen sedan andra världskriget. Att bekämpa kriget i Syrien och andra konflikter kommer att vara den viktigaste – och svåraste – uppgiften under vår tid i säkerhetsrådet.

Vi kommer därför att söka allianser med länder både i EU och i säkerhetsrådet för att finna vägar för meningsfulla fredsförhandlingar – med både kvinnor och män vid förhandlingsbordet – och på sikt för återuppbyggnaden av det sargade Syrien. Det är en skrämmande lång väg kvar. Men de bilder vi sett från östra Aleppo kräver både vårt – och resten av världens – omedelbara och oförtröttliga arbete. Läs artikel

(Publicerad också i Svenska Dagbladet 16 oktober)

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) tror att det någon gång i framtiden kan bli aktuellt att diskutera demilitariseringen av Åland i samband med försvarssamarbetet med Sverige.

– Det är bäst att jag inte börjar spekulera. Men det är också i Sveriges intresse att Åland inte är i fientliga händer, sade försvarsministern i Yles program Morgonettan. Jussi Niinistö anser att ”det är en naiv tanke” att demilitariseringen skulle minska hotet mot Åland.

– Nuläget är vad det är. Finland har förstås styrkor och planer för att försvara Åland, men inte gör den här demilitariseringen det lättare, säger Niinistö…

Jussi Niinistö sade att han inte anser att Rysslands transport av Iskanderrobotar till Kaliningrad har något samband med att Finland undertecknat en avsiktsförklaring om försvarssamarbete med USA…– En operation som den med Iskanderrobotarna har planerats mycket tidigare, medan datumet för undertecknandet av avsiktsförklaringen har fastställts med en betydligt kortare tidtabell, säger försvarsminister. Läs artikel

…Det tar tid innan ett Natomedlemskap skulle vara en realitet. Även om partierna vore ense om detta – vilket de nu inte är. På samma sätt är det med en ny försvarsberedning. Det tar tid innan en sådan omsatts i en förbättrad svensk försvarsförmåga.

Självfallet skulle signalerna om förestående förändringar ha betydelse. Men i det kortare perspektivet handlar det trots allt om att tillföra försvarsmakten ökade resurser – och att dessa används på ett smart sätt, ett sätt som relativt snabbt kan omsättas i bättre försvarskapacitet. Rimligen är försvarets företrädare bättre än politikerna på att klura ut den bästa användningen.

Det skulle innebära förändringar i den budget regeringen nyss lagt för riksdagens bord. Formellt/praktiskt borde det inte vara något problem. Det klarar försvarsutskottet – om det finns en tillräcklig politisk acceptans och förståelse för behovet av detta. Läs ledaren

Fråga: Hur reagerade du på beslutet att ryssarna  skulle placera missiler  i Kaliningrad?

Peter Hultqvist: I och för sig kände vi ju till att det här  var planerat men dom själva använde argumentet att det här var en signal mot  Natos utplacering av trupper. Det här  var en del i signalspelet.

Sedan tycker jag att det är anmärkningsvärt när  man markerar med  kärnvapen. Det ger en extra  dimension och är ett sätt att visa  någon form av maktdemonstration.

Fråga: Du säger att det här är en demonstration mot Nato. Hur reagerar du då Nato positionerar sig? Då hör man inte  samma tongångar?

Peter Hultqvist: Nu är det ju så att de utplaceringar av trupper i baltiska länderna har kommit till efter önskningar från de baltiska länderna som uttryckt det väldigt tydligt  och uthålligt. Man har velat ha det här stödet.

Fråga: Men det betyder väl inte att vi vill ha det så?

Läs mer

…Han ska också ha gjort uttalanden om att homosexualitet är att betrakta som en störning.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström tror inte att hans politiska historia är en belastning i dag.

– Jag utgår ifrån att han kommer att konfronteras med det här, frågor som just står på FN:s dagordning och finns i FN-stadgan. Och som sagt, jag kan inte annat än utgå ifrån att han ska respektera det.

– Jag tycker dessutom att hans ”mission statement”, alltså hans avsikter med det här uppdraget, var väldigt finns formulerat, för han sa att han ska stå på de sårbaras sida. Gör man det måste det också innebära att man står upp för rättigheterna hos de som drabbas av våld, diskriminering och hot, som till exempel hbtq-personer, säger Margot Wallström. Läs artikel

President Sauli Niinistö hoppas att veckoslutets förhandlingar om Syrien skulle leda ens en liten bit framåt. Fredsförhandlingarna om Syrien återupptogs på lördagen i Lausanne i Schweiz under ledning av Rysslands och USA:s utrikesministrar.

Enligt president Niinistö kan man ändå inte vänta några snabba resultat.

– Det finns säkert ingen som förväntar sig några stora positiva resultat, men förhoppningsvis når man åtminstone något litet framsteg.

Framförallt är det enligt Niinistö nu viktigt att diskussionskontakten mellan Ryssland och USA håller. Om den bryts skulle det innebära ett verkligt olyckligt bakslag, säger han. Läs  artikel

Utrikesminister Margot Wallström fortsätter stå emot kraven på svenskt Natomedlemskap.

Rädsla och oro för Ryssland ligger bakom kraven, menar Wallström.

– Jag tycker inte det ska vara rysskräck som ska avgöra vilken säkerhetspolitisk hållning vi ska ha, säger hon i Ekots lördagsintervju.

Nato, eller inte Nato? Det är frågan som präglat svensk utrikes- och försvarspolitisk debatt den senaste tiden. Men Socialdemokraternas och Margot Wallströms åsikt står fast. Sverige ska inte ändra sin säkerhetspolitiska doktrin och sin militära alliansfrihet, enligt utrikesministern. Detta trots den nyligen presenterade utredningen om Natoutredningen, som i alla fall av borgerliga politiker tolkades som ett argument för inträde i organisationen.

– Jag föredrar avspänning framför avskräckning, säger Margot Wallström i Ekots lördagsintervju…

Margot Wallström säger att säkerhetsläget för Sverige och i Östersjöområdet skulle bli sämre av ett Natointräde, främst i ett tidigt skede.

– Jag tycker inte att Ryssland ska få bestämma vilken säkerhetspolitisk doktrin vi ska ha. De ska inte få oss att ändra på vår politik, som har varit framgångsrik och som fortsatt är den riktiga vägen framåt, säger Margot Wallström i lördagsintervjun. Läs artikel