Redaktionen

Händelserna i Ukraina 2014 fick många tidigare Natomotståndare att tänka om. Ny Tid reder ut hur de olika partierna ser på försvarsalliansen i dag.Ett finländskt Natomedlemskap har diskuterats aktivt sedan Sovjetunionens fall i början av nittiotalet, men fick ny fyr i och med Rysslands annektering av Krim 2014. Finland anslöt sig 1992 till Euroatlantiska partnerskapsrådet som verkar under programmet Partnerskap för fred (PFF). Medlemmar i PFF är 28 Natoländer och 22 partnerskapsländer, och det är detta medlemskap som möjligggör att Finland till exempel deltar i Natoledda operationer som KFOR och ISAF. Läs artikel

Tord Andersson (TA) resonerar i sin ledare den 16 augusti kring möjliga hotbilder mot Sverige och väljer att luta sig mot de som hellre påvisar terroristhotet, som det mest allvarliga.

Av någon anledning anser han att det är bättre att tro på erfarna civila tjänstemän med politisk bakgrund än professionella militärer med intresse för militärhistoria, och att vi står inför ett allvarligt terroristhot utesluter tyvärr inte andra allvarliga hot…

Jag anser att det är fullständigt solklart att politiker och militärer under senaste delen av 90-talet och fram till omkring 2010 gjorde en alltför blåögd bedömning av det framtida säkerhetsläget i vårt närområde. Man gjorde precis samma misstag (fast större) som man gjorde under senare delen av 1920-talet, då stora delar av försvaret avvecklades. Ett misstag vi fick äta upp genom att göra stora avsteg från vår neutralitet. En politik som våra grannländer än i dag anklagar oss för.

Det allra största och förmodligen irreparabla misstaget var att avskaffa värnplikten. Vi fick ett mycket mindre försvar till mycket större kostnad. Läs artikel och svar från Tord Andersson

Det har nu blivit uppenbart att det saknas köpare till de av Norge avbeställda tjugofyra haubitsarna av modellen Archer. Regeringen tycks välja mellan att använda pjäserna som ett reservdelsmagasin eller att förbandssätta dem i två nya artilleribataljoner. Det senare skulle, bortsett från bataljonsartilleri, fördubbla arméstridskrafternas förmåga till indirekt eld. Samtidigt kräver detta alternativ ökningar av försvarsanslaget utöver vad som tilldelades i förra årets försvarsbeslut…

Att förvärva de norska pjäserna och lägga dem i malpåse, eller använda dem som reservdelar, framstår dock som ett kvalificerat slöseri med skattebetalarnas medel. Bättre då att organisera fler svenska artilleriförband. Pjäserna kan användas både som kustartilleri och/eller grupperas på strategiska platser, till exempel på Gotland för bekämpning av luftlandsättningar. Mot den bakgrunden vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist följande: Vilka åtgärder är försvarsministern och regeringen beredda att vidta för att stärka försvarets tillgång till långskjutande artilleri?  Läs skrivelsen

President Sauli Niinistö bestrider på sin webbplats Helsingin Sanomats påstående om att hans initiativ till att förbättra flygsäkerheten över Östersjön har skapat förvirring.

Niinistö föreslog på Gullranda i början av juli för Rysslands president Vladimir Putin att också militärflygplan bör använda transpondrar för att identifiera planen. Niinistö säger att han också tog upp frågan på Natos toppmöte en vecka efter mötet med Putin. Niinistö konstaterar att detta var en bekant fråga för statscheferna så ingen var förbryllad.Niinistö säger att initiativet inte har väckt förvåning i Finland. Han skriver att han diskuterade flygsäkerheten med ryssarna redan förra hösten, varefter regeringen informerades i december. Han tillägger att frågan också har diskuterats i andra sammanhang i flera år. Till exempel statsminister Juha Sipilä (C) tog upp transponderfrågan i riksdagen innan Niinistö och Putin träffades.

Ryssland presenterade senare i juli efter mötet mellan Niinistö och Putin två olika inbjudningar till möten för att förbättra flygsäkerheten. Först bjöd Ryssland Natoländerna samt Finland och Sverige till ett möte för att diskutera frågan. Den andra gällde bilaterala förhandlingar.

Niinistö konstaterar att Finland inte har fått någon inbjudan till bilaterala förhandlingar. (FNB) Läs artikel

…Under det kalla kriget hade de nordiska länderna mycket olika säkerhetssystem. Trots detta åstadkom man vad som kallades ”den nordiska balansen”, ett uttryck för att man i ett militärt starkt laddat fält förmådde att hålla en låg spänning i norra Europa – vilket var till fördel för de svåra nedrustningsförhandlingar som då fördes omkring Kontinentaleuropa. Det handlade om förtroendeskapande åtgärder .

De lärdomarna bör man ta med sig också i dag. Samtidigt som den militära upptrappningen bör stävjas genom nya förhandlingar mellan Nato och Ryssland, så är det också viktigt att det civila ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella Östersjösamarbetet åter börjar diskuteras mellan alla parter.

Det måste vara ett intresse såväl i Kreml som i Vita Huset, i Bryssel och norra Europas alla huvudstäder att Östersjöregionen kan fortsätta att integreras med bredd och kraft och att ett konstruktivt samarbete får ta överhanden också i tider av militär spänning. För sådana initiativ har aktörerna i alla berörda länder ett ansvar – det går inte att ensidigt skylla på det rådande klimatet – skapat av ”andra”.Läs artikel

Sverige och Finland tar små steg mot ökat utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete. Bland annat ska utrikesministrarna resa mer tillsammans…

Ett exempel är att Finland kommer att ha en tjänsteman placerad på det svenska utrikesdepartementet från i höst. Wallström uppger att även svenska UD ska skicka en tjänsteman till Helsingfors som fort man hittad någon som kan tillräckligt bra finska. Läs artikel

Donald Trump kommer inte att ändra USA:s inställning till Nato och till försvaret av de baltiska staterna om han vinner det amerikanska presidentvalet. Det säger Finlands utrikesminister Timo Soini till SvD under ett Sverigebesök.

– Nej, det tror jag inte, säger Soini efter en presskonferens med Margot Wallström på UD.

Där var det gemensammabeskedet att det utrikespolitiska samarbetet mellan Sverige och Finland kommer att öka. Ett konkret exempel är att tjänstemän från respektive land kommer att placeras på finska och svenska UD i Helsingfors och Stockholm för att underlätta kontakterna mellan länderna.

– Det finns ingen fråga som Sverige och Finland inte kan diskutera tillsammans, menar Timo Soini och betonade att samarbetet går långt tillbaka och inte har något att göra med ”vilka partier som sitter i regeringen”. Läs artikel

Karin Enström har frågat statsministern vilken bakomliggande analys som gör att statsministern på frågan om svenska åtgärder vid ett försämrat säkerhetsläge väljer att svara ”det är hypoteser” och vilka åtgärder statsministern ämnar vidta om säkerhetsläget de facto blir sämre. Frågan har överlämnats till mig.

Det är regeringens uppgift att alltid göra vad den kan för att uppnå säkerhet för Sverige och dess invånare. Vår säkerhetspolitik vilar på tre pelare, alliansfriheten, samarbetslinjen och ett starkt försvar. Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra. Vår militära alliansfrihet ger oss handlingsfriheten att i varje given situation agera på det sätt som bäst gagnar avspänning och en fredlig utveckling. Den bidrar till vår egen säkerhet och till stabilitet i närområdet. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vårt land ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt…

I en tid av spänningar är det viktigt att säkerhetspolitiken är långsiktig. Kontinuiteten i denna politik är i sig själv en faktor som främjar stabilitet. Vi ska inte göra några tvära kast. Låt mig också understryka – även om läget i närområdet har försämrats upplever vi i Sverige i dag inget direkt militärt hot mot vårt land. Ett enskilt militärt väpnat angrepp mot Sverige bedöms fortsatt som osannolikt…

Som militärt alliansfria är vi starka förespråkare av gemensam säkerhet och avspänning. Säkerhet byggs i samarbete med andra, inte i konfrontation. Att hålla fast vid den militära alliansfriheten är en i grunden defensiv militärpolitisk hållning. Syftet är att minska spänningarna i vårt närområde. Vi vill inte bidra till att skärpa det militärstrategiska läget eller skapa motiv för andra att ta till oberäkneliga och hastiga ageranden.

För att upprepa det statsministern åtskilliga gånger slagit fast: Den militära alliansfriheten tjänar oss väl. Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Läs hela svaret

Utrikesminister Timo Soini träffade sin svenska kollega Margot Wallström i Stockholm i dag.

Ministrarna diskuterade bland annat fördjupat utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete mellan Sverige och Finland…

I början av augusti bjöd Ryssland in Natoländer samt Sverige och Finland till något som tolkades som ett gemensamt möte. Nu har det visat sig att det handlar om enskilda möten direkt mellan länderna och Ryssland.

Sverige har fått en inbjudan till samtal i Ryssland medan Finland fortfarande väntar på en sådan.

Wallström sade att frågan bereds i Sverige som bäst och att Sverige diskuterar frågan med andra länder.

Enligt Wallström kommer Sverige inte att tillåta att man slår in kilar mellan länderna.

Soini sade för sin del att kontakter och diskussioner av det här slaget inte ska vara bilaterala utan att de måste omfatta en bredare krets…

Sveriges feministiska utrikespolitik fördes på tal under pressträffen och Soini fick en fråga om han vill inkludera feminism också i Finlands utrikespolitik.

Soini svarade på frågan genom att att räkna upp de många värderingar som Finland och Sverige delar: demokrati, människorättsfrågor, ett öppet samhället, rättvisa och pressfrihet och så vidare.

Soini sade vidare att han inte känner till uttrycket feministisk utrikespolitik och att han inte har kompetens att kommentera frågan.

Wallström kommenterade frågan med att säga att de båda utrikesministrarna försöker hitta gemensamma intressen och att de inte är ute efter att konfrontera varandra.

Läs artikel

…Finlands försvarsminister Timo Soini är tveksam till att möta Ryssland på tu man hand.