Redaktionen

Ordföranden för riksdagens försvarsutskott Ilkka Kanerva (Saml) säger att de misstänkta ryska luftrumskränkningarna är anmärkningsvärda.

– Det här kan inte skyllas på något slags stormcentrum, sade Kanerva i Morgonettan i Yle Radio 1 i dag.

Han påpekar att motsvarande incidenter inträffade bara tre gångar i fjol, av vilka två utfördes av Ryssland, och hittills i år har det inte funnits ett enda likadant fall.

– Och nu hände det två gånger under samma dygn, påpekar Kanerva.

Finland kommer enligt Kanerva utan vidare att kräva Ryssland på en förklaring. Läs artikel

Tirsdag kom SV (Sosialistisk Venstre, vår anm) med sitt offisielle innspill til regjeringens forslag til langtidsplan for Forsvaret. Der tar de til orde for å kjøpe 12 færre kampfly for å spare minst 8 milliarder kroner i investeringer.

Pengene vil de heller bruke på å styrke Hæren og tilstedeværelsen i Nord-Norge, melder partiet på egen hjemmeside.

– Norge trenger et sterkt forsvar, og det må være helt, ikke stykkevis og delt. Derfor må vi prioritere Nord-Norge og Hæren sterkere enn det regjeringen gjør, sier forsvarspolitisk talsmann Bård Vegar Solhjell (SV).

SV mener regjeringen i realiteten «ofrer Hæren, kystforsvaret og beredskap i Nord-Norge for å få råd til kampfly». Nå ber de KrF, Senterpartiet og Arbeiderpartiet om å tenke seg én gang til om før de lander på et standpunkt…

Senterpartiets forsvarspolitiske talskvinne, Liv Signe Navarsete, har også tatt til orde for å styrke landforsvaret.

«Sjølv om investeringar i forsvarsteknologi er viktig, er det både hisitorielaust og naivt å tru at ein kan byte ut folk med teknologi. Ingen krigar er vunne utan menn og kvinner på bakken. Noreg må ikkje stille seg i ein situasjon der me har svekka den forsvarsgreina der det tek lengst tid å få alliert støtte, landmakta, medan me einsidig byggjer opp den forsvarsgreina allierte raskare kan kome fram med støtte, luftmakta», skriver Navarsete blant annet i et innlegg på Sps hjemmeside…

KrF har foreløpig ikke vært på banen med noen gjennomgripende plan for Forsvaret, men partileder og forsvarspolitisk talsmann, Knut Arild Hareide, sa følgende til Aftenposten i slutten av august:

– Vi merker oss spesielt at de store investeringene i kampfly og i Sjøforsvaret gjør at Hæren må vente på avklaringer. Det vil vi bore i. Vi ser at det er behov for å gjøre noe mer med Hæren enn regjeringen foreslår i planen. Läs artikel

Regjeringen hevder at forslaget til forsvarsbudsjett for 2017 er starten på et historisk løft. Foreløpig fremstår påstanden som en råfrekk, politisk bløff.

Da finansminister Siv Jensen gikk på Stortingets talerstol klokken 10 torsdag formiddag for å legge fram regjeringens forslag til statsbudsjett, var det sannhetens øyeblikk for den varslede forsvarssatsingen til regjeringen. Hvor mange kroner ville regjeringen legge på bordet i år 1 av et varslet løp de neste 20 årene?…

Det som dermed kan se ut som en stor satsing er i realiteten ikke det. Tallene er skrudd sammen for å forsøke å lure mediene og velgere. Driftsbudsjettene i Forsvaret blir – med noen ytterst få unntak – strupet hardere og hardere, år for år. Forsvarets operative evne synker ytterligere i 2017. Det har den gjort hver eneste år de siste årene og i hele Erna Solbergs regjeringstid. Og DET, det er en ganske annen virkelighet enn det stadige snakket fra regjeringen om at den gjennomfører et historisk, forsvarspolitisk løft. Samtidig haster det å få reetablert en troverdig forsvarsevne. Men regjeringen beveger seg i helt feil retning, samtidig som den forsøker å bløffe om at den satser og at alt blir så mye bedre. Läs artikel

Gränsbevakningsväsendet utreder de misstänkta luftrumskränkningar som inträffade på torsdagskvällen. Två ryska jaktplan misstänks ha kränkt det finska luftrummet söder om Borgå.

Båda kränkningarna varade i ungefär en minut, det första klockan 16:42 och det andra klockan 21:33. Under den tiden hann de flyga en sträcka på ungefär 13 kilometer. Som djupast har de varit 1,2 och 1,9 kilometer inne på finländskt territorium, meddelar Gränsbevakningsväsendet…

Tidigare luftrumskränkningar som ryska flyg gjort sig skyldiga till har förklarats med att det internationella luftrummet över Finska viken som smalast är 10 kilometer. Men enligt Järäinen är det inte en orsak till luftrumskränkningar.

– Korridoren är smal men med modern utrustning är det fullt möjligt att navigera. Hela tiden trafikerar där flyg helt normalt. Läs artikel

Idén om den aggressive grannen i öster med president Putin i spetsen är inget nytt. Men de senaste åren har diskursen intensifierats. Det är ständigt kommande nyheter om ryska fientliga aktiviteter som överflygningar över svenskt territorium, politiska påtryckningar och trakasserier av militär personal av ryska agenter.

Ordkriget följer samma mönster, Sverige och Nato har försvarsövningar tillsammans medan Ryssland planerar kärnvapenattack i Östersjöregionen.

I en lång artikel i tidskriften Filter går den prisbelönta journalisten Mattias Göransson igenom den uppjagade stämning som underblåstes av svenska medier inför en befarad rysk invasion i maj. Göransson vänder på perspektivet och visar att precis som det förekommer propaganda i ryska medier så finns det något som liknar en svensk ”trollfabrik”…

Fast om man önskar en avspänning av relationerna i Östersjöregionenen så kanske det är den finländska vägen man ska ta. Den demonisering av Putin som förekommer i Sverige hjälper mycket litet till att förstå Ryssland. Och även om man i stugorna på Gotland räds en invasion av ryska specialförband så är det främst ryssarna själva som lider av propagandan och den repressiva politiken under Putin. Läs artikel

Ukrainas försvarsminister Stepan Poltorak hoppas att Sverige ska kunna hjälpa Ukraina att förbättra det ukrainska försvarets kapacitet och förmåga. Det framkom när han i dag träffade försvarsminister Peter Hultqvist i Stockholm.

Sedan tidigare har Sverige hjälpt Ukrainas försvarsmakt med sjukvårdsutbildning och nu hoppas försvarsminister Stepan Poltorak på mer samarbete.

Exempelvis direkt mellan försvarsmakternas högkvarter i Sverige och Ukraina, men han och den ukrainska försvarsledningen vill också lära sig mer av svenska försvarsmaktens kunskaper om territorialförsvar och erfarenheter av att hantera nedgrävda hemgjorda bomber.

– Nu har kommit idéer till bordet och vi får bearbeta dem och återkomma. Sverige får nu ta ställning till vilken hjälp som kan ges till Ukraina, säger Försvarsminister Peter Hultqvist. Läs artikel

…Debatten om NATO kommer rimligen att fortsätta inför 2018 års val. Man skulle önska att den också tog upp de centrala frågor som jag ovan sökt diskutera. Övriga argument, som återges i Sten Tolgfors katalog över ståndpunkter för eller emot är, när allt kommer omkring, enligt min mening knappast lika avgörande. Som det nu är tenderar alltså den publika diskussionen ofta att skymma den helt avgörande strategiska grundfrågan: främjar vi genom en ansökan strategiskt lugn i Nordeuropa eller kommer vi att ytterligare skärpa spänningen? Och i så fall för hur lång tid? Och är inte, med tanke på de politiska förutsättningarna, den linje som främst bär Peter Hultqvists signum, den under överskådlig framtid optimala? Om detta kan man ha olika meningar. Att den nuvarande linjen inte tillfredsställer krav på de räta linjer som många tycks kräva är klart. Säkerhetspolitiken är emellertid inget rutmönster och den svenska linjen är f ö varken ny eller irrationell. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistö samtalade med Rysslands president Vladimir Putin per telefon den 6 oktober.

President Niinistö delgav president Putin sin djupa oro över krisen i Syrien och i synnerhet över det mänskliga lidandet och dödandet av oskyldiga civila i Aleppo. President Niinistö konstaterade att Ryssland har en avgörande roll i ansträngningarna att få ett slut på katastrofen.

Presidenterna diskuterade också situationen i Ukraina och nödvändigheten av att man går vidare med verkställandet av Minskavtalet.

I fråga om det kommande miljöåret i Ryssland konstaterade de att Finland och Ryssland gemensamt arbetar för att finna en lösning på problemet i Krasnyi Bor.

När det gäller flygsäkerheten i Östersjöområdet konstaterade man att Ryssland och Nato fortsätter att diskutera frågan.

Samtalet fördes på Finlands initiativ.Läs pressmeddelande

Att Sverige i det läge som uppstått i norra Europa diskuterar sin försvarsförmåga är självklart motiverat. Men det borde ske inom en granskning med ett säkerhetspolitiskt vidvinkelobjektiv…

De ansträngningar som EU med Tyskland och Frankrike i spetsen gör för att få slut på Ukrainakonflikten och förhindra ett nytt kallt krig, och förnyad bipolaritet, är av central betydelse för Sverige och vi måste som EU-medlem och Östersjöstat vara engagerade i dem…

Det är svårt att se att anslutning av Sverige eller Finland – eller båda – till Nato skulle ens marginellt förstärka den fullt tillräckliga avskräckningssignal som redan finns.  Att från svensk sida avstå från ”planering för samordning” av svenska och allierades åtgärder – för att inte tala om integrerade militära anläggningar på svenskt territorium – är inte säkerhetspolitiskt något negativt. Tvärtom, det är ett sätt – men inte det enda –på vilket vi kan bidra till EU:s ansträngningar att dämpa spänningen. Läs artikel

Ur motionen:

Sverigedemokraterna budgeterar avsevärt mer än liggande budget under den kommande femårsperioden. Vi markerade redan i Försvarsberedningens rapporter genom avvikande meningar att försvaret behöver en rejäl upprustning för en rimlig försvarsförmåga…

Sverige indelas i åtta militärområden (MILO). I vardera baseras en mekaniserad brigad, i Stockholms MILO dock en stadsskyttebrigad. Antalet marinbaser ökas till tre: Syd, Öst och Väst, under Marinbas Öst läggs två detachement: Härnösand och Fårösund…

Sverige ska säga upp värdlands-stödavtal med Nato (avsnitt 7.2) och tillkännager detta för regeringen….

Sverigedemokraterna förespråkar att Sverige avstår från medlemskap i Nato…

Sverige ska inte utlova ensidiga solidaritetsgarantier eller garantier utan tydligt innehåll. En sådan politik skapar endast osäkerhet…

Pliktsystemet bör återaktiveras och samtliga unga män och kvinnor bör mönstras i en mönstring på plats. I samband med mönstringen bör en 3-dygns kurs genomföras i syfte att lära ut grundläggande överlevnad samt kontakt med uniform och lätta vapen. Omkring 8 400 tas ut till värnpliktsutbildning varje år, varav omkring 7 200, även genomför befattningsutbildningen för placering i krigsförbanden. För kvinnor är utbildningen frivillig…

När USA utsattes för terrorism den 11 september 2001 förklarade amerikanerna krig mot terror och tog sig rät-ten att anfalla Afghanistan och Irak. Utsatt för upprepad svårt drabbande terrorism kan troligen de flesta länder välja att försvara sig globalt. Sverige bör dock inte utan utomordentligt starka skäl medverka i den typen av krigföring. Läs motionen

Från den 1 januari 2016 har Sverige en ny försvarspolitisk inriktning. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella försvarsdimensionen. Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016 t.o.m. 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret…

Utveckling av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) är en prioritering för regeringen och Sverige har deltagit i samtliga insatser inom ramen för GSFP. Just nu står vi i beredskap som en del av den av Storbritannien ledda EU-stridsgruppen…

Regeringen har angett (prop. 2014/15:109) att Sverige inte ska vara ramnationsansvarig för en stridsgrupp under nuvarande inriktningsperiod. Detta utesluter inte deltagande i en stridsgrupp där en annan nation har ramansvar. Läs protokollet