Tenker Norge feil om sitt forsvar – og Finland riktig? Aftenposten

Militæret i Norge koster det dobbelte av det finske – som skal forsvare landet alene. I Norge sier forsvarssjefen og folk flest at Forsvaret ikke holder mål. I Finland stoler de på sitt.

Hvorfor er Norges forsvar så forskjellig fra ikke-NATO-landet Finland?…

Daily Telegraph har omtalt at over 900.000 finner det siste året har fått brev om hva som blir deres rolle i en eventuell krigssituasjon.

Finnene har en hær på 160.000, 20.000 på førstegangstjeneste hvert år (mot 7000–8000 i Norge), og et forsvar som totalt teller 230.000. Norges teller rundt 17.000.

Finland har i motsetning til Norge betydelig artilleri og luftvern, og i tillegg flere kampfly, F-18, som er yngre enn F-16.

Det finske forsvarsbudsjettet er på noe over 20 milliarder kroner, halvparten av det norske…

Norge har gjort seg fullstendig avhengig av NATO. Spørsmålet er hvor raskt hjelpen vil komme.

I den nye boken «Militære fellesoperasjoner – en innføring» (Abstrakt forlag) skriver forfatterne Morten Andersen og Geir Ødegård at NATO normalt trenger tre døgn på å forberede en felles luftoperasjon.

Det vil være en første unnsetning. Hjelp på bakken vil ta mye lengre tid. Nettstedet aldrimer.no viser til kilder i norsk forsvarsledelse og at det vil ta flere uker før en utrykningsstyrke er på plass. En til to måneder før en hovedstyrke fra NATO kan komme til unnsetning. Läs artikel

Tuomioja: Krigsretoriken sprids i kvällstidningarna, Arbetarbladet

Tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) besökte Socialdemokratisk Ungdoms sommarläger i Vichtis (5.8). I sin gästföreläsning om det säkerhetspolitiska läget i Östersjön berörde han bl.a. Rysslands opportunistiska maktpolitik. Samlingspartiet och Svenska Folkpartiet fick sig också en känga. Han betonade att man måste vara analytisk och göra en realistisk bedömning av det säkerhetspolitiska läget i världen. Att se på det säkerhetspolitiska läget med ideologiskt färgade glasögon kan vara farligt. Läs artikel

Minns Fälldins insats för försvaret, Erik Hafström , Norrtelje Tidning

Sveriges nuvarande allvarliga säkerhetspolitiska läge med upprustad och aggressiv rysk försvarsmakt, flertal ryska incidenter som gör Östersjöområdet osäkrare och stark oro i de baltiska staterna för den säkerhetspolitiska utvecklingen och en otillräcklig svensk försvarsmakt finns det anledning att uppmärksamma denna viktig opinionsbildande insats från Thorbjörn Fälldin.

Under hela åttiotalet genomförde de socialdemokratiska regeringarna en kraftig avrustning av Sverige. Thorbjörn Fälldin var stark kritisk till detta, beslöt att söka stoppa den pågående nedrustningen och väcka försvarsopinionen i Sverige. Tillsammans med Gösta Bohman tog han hösten 1989 initiativ till Försvarsuppropet – en namninsamling för Sveriges försvar. Här underströks att totalförsvaret var hela folkets angelägenhet. I Försvarsuppropet ställdes fem krav: Läs artikel

”Terrorismen större hot mot Sverige än Ryssland”, Hans Blix, Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Ulf Hjertonsson och Krister Kumlin, DN Debatt

Det säkerhetspolitiska läget i världen har försämrats de senaste åren. Det räcker att nämna Irak, Afghanistan, Syrien, IS, Ukraina och den bestående spänningen mellan Ryssland och USA men även konflikterna i Sydkinesiska sjön med risk för upptrappning mellan Kina och USA. Flertalet av dessa konflikter är svårlösta, några med betydande spridningsrisker. Samtidigt framstår den internationella terrorismen som ett allt större hot mot våra samhällen.

I Nordeuropa har militära tillbud ägt rum mellan Ryssland och Nato. Orsakerna är flera. Den ryska aggressionen i Ukraina i förening med en auktoritär och repressiv rysk inrikespolitik har fått politiska återverkningar i Polen och skapat oro i de baltiska staterna med krav på ökat skydd från USA och Nato. Konkreta åtgärder i  detta syfte har vidtagits av Nato och USA. EU har infört ekonomiska sanktioner. Ryssland och Nato betecknar åter varandra som potentiella fiender, vilket visar sig i upprustningsåtgärder, truppförflyttningar och övningsmönster. Den ökade spänningen i vårt närområde medför risk att Sverige kan bli indraget i konfrontationer. Detsamma gäller för Finland.Läs artikel

Så blev det en brigad kvar, Daniel Braw, ledare i Barometern

…Resterande arméförband ”organiseras som en andra brigad med lägre krav på tillgänglighet och beredskap”. Eftersom den övervägande delen av arméförbanden bemannas med tidvis tjänstgörande personal, som i dag i stor utsträckning inte finns, och värnpliktiga som inte har övat är det en definitionsfråga om denna andra brigad finns.

Så här var det inte tänkt. Den stora försvarsreformen genomfördes för att ställdes allt högre kvalitetskrav på förbanden och för att utvecklingen bedömdes kräva högre beredskap och kortare insatstider. I en del av försvaret har detta verkligen skett: när det gäller armén är övningarna i dag större och mer komplexa än vad man mäktade med under värnpliktssystemet.

Men vid sidan av detta fungerande försvar håller till följd av personalbrist ett andra klassens försvar på att växa fram, ett slags skenförsvar som inte lever upp till vare sig ambitioner eller rimliga krav.Läs ledaren

Vi lever i en allt farligare värld, Lars J Eriksson, Skånska Dagbladet

…Vi balanserar på randen till storskaliga katastrofer. Nyligen skedde ett försök till militärkupp i Turkiet mot den folkvalda presidenten. Tack och lov misslyckades kuppmakarna. Annars hade vi haft ett inbördeskrig i detta land i Europas närhet med 75 miljoner invånare, vilket skulle medfört gigantiska flyktingströmmar.
Till det kommer USA och EU:s försök att destabilisera Ryssland efter statskuppen i Ukraina när den demokratiskt valda presidenten tvingades fly. Det är en lek med elden, en närmast bisarr politik som orkestreras från Washington där man dessutom de senaste månaderna förberett för kärnvapen vid den ryska gränsen och visat fullständig lomhördhet i snart tjugo års tid när Ryssland varnat för att sätta fart på rustningsspiralen. Ett Ryssland som inte kan hålla ihop – landet har mer än 140 miljoner invånare – utgör också ett hot om gigantiska flyktingströmmar.
Att i det läget få en krigshetsande president i form av Hillary Clinton, en som dessutom verkar helt sakna självkritik, utgör ett ytterst skrämmande framtidsperspektiv. Inte undra på att det militärindustriella komplexet i USA ger henne ett så massivt stöd.Läs artikel

Får Ryssland låna Slite hamn? inblick.se

Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson ställer nu en interpellationsfråga till försvarsministern om hur regeringen ställer sig till ryska Gazproms förfrågan om att låna Slite hamn i ett och ett halvt år.
Den här veckan får försvarsminister Peter Hultqvist (S) en interpellationsfråga från Mikael Oscarsson (KD), ledamot i försvarsutskottet och partiets försvarspolitiske talesperson, angående hur regeringen ställer sig till att ryska Gazproms vill få tillgång till Slite hamn under ett och ett halv år.
˝I ett allt tuffare säkerhetspolitiskt läge i Östersjön och då Sverige har en målsättning att minska användandet av fossila bränslen bör Sveriges agera och säga nej”, skriver Mikael Oscarsson till försvarsministern, och ansluter därmed sitt parti till moderaterna, vars utrikespolitiska talesperson Karin Enström i sommar skrev en debattartikel i Dagens Industri om vikten av att stoppa den ryska gasledning vid Gotland. Läs artikel

Sverige avvaktar om ryskt möte: ”Hultqvist försiktig”, svd.se

Försvarsminister Peter Hultqvist bekräftar att Ryssland bjudit in Sverige, Finland och Natoländerna till toppmöte. Men Sverige avvaktar med svar.

– Vår försvarsminister vill förhöra sig med andra länder innan man bestämmer sig. Beslutet sänder en stark politisk signal, säger Jan Hallenberg, professor vid Försvarshögskolan.

Ryssland vill redan i september träffa Natoländerna samt Sverige och Finland för ett möte i Moskva om säkerhetsläget kring Östersjön. Enligt Rysslands biträdande försvarsminister Anatolij Antonov ska säkerheten för militära flygningar över Östersjön vara en prioritet på mötet. – Vi har fått en inbjudan, det är riktigt. Den bereds för närvarande. Men jag vill inte ge några vidare kommentarer, säger försvarsminister Peter Hultqvist till SvD. Läs artikel

Flygvapenchefen: ”Politikerna tar en risk i försvarsbeslutet”, Svenska Dagbladet

Politikerna har tagit en risk i det senaste försvarsbeslutet. Det anser flygvapenchefen Mats Helgesson i en SvD-intervju. Anledningen är att nivån med 60 nya stridsflygplan kräver andra investeringar som saknas i riksdagens beslut.

”Det är en risk. Absolut”, säger Helgesson.

SvD har granskat läget i försvaret ett år efter försvarsuppgörelsen…

– Vår styrka är taktiken. Vi har utvecklat vårt eget sätt att slåss under många år. Vi är extremt duktiga på att utveckla taktik för det vi ska göra nationellt: defensivt luftförsvar, offensiva insatser, luftburna transporter och underrättelseinhämtning.

– Vi har inte ett luftförsvar som man kan se att stormakter har, exempelvis USA och andra länder som kan ha offensivt
luftförsvar, det vill säga att man på stor bredd angriper på djupet och slår ut radarstationer och flygbaser. Det är inte vår grundfilosofi. Vi försvarar oss över vårt eget territorium och där utvecklar vi taktik och teknik för det. Läs artikel

Kärnvapenfrihet är ingen garanti, Maj Britt Theorin och Ingela Mårtensson, Aftonbladet

…Spänningen har ökat också i Norden. Krigsövningar och krigsspel eskalerar och det politiska språket militariseras kryddat med överdrivna hotbilder. om ett tredje världskrig och enskilt ryskt anfall mot Sverige. Svenska Natoanhängare deltar glatt i amerikanska krigsspel, där svenskt territorium står i centrum.

Med krig och konflikter i Mellanöstern, spänningar mellan stormakterna och ökade militära aktiviteter i Östersjöområdet är det sista vi behöver en kärnvapenkapprustning.

Läs artikel

Erdogan och NATO, Per Gustafsson , ledare i Skaraborgsbygden

…Det är långt mycket viktigare för vår säkerhet att tillsammans med Finland verka för en stabil och trygg Östersjöregion, än att kasta oss in i en militär allians som inrymmer Erdogans Turkiet. Och ett USA där (idag) 43 procent tycks vilja ha Donald Trump som president. Trump som deklarerarat att USA, under republikanernas ledning, inte är bunden till förpliktelser mot andra NATO-länder – såvida inte det ligger i USA:s egenintresse.

NATO är en återvändsgränd för svensk säkerhetspolitik. Vår alliansfrihet har tjänat såväl Sverige som Finland väl. Den kommer även i framtiden bidra till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Läs ledaren

Statement from Nato on Donald Trump, washingtonpost.com

For over six decades, maintaining a strong NATO Alliance has been one of the most important strategic objectives of the United States. Every American President since Harry Truman, Republican and Democrat, has believed that defending our alliance of democracies is a vital U.S. interest, especially the core commitment enshrined in Article 5 of the NATO treaty — that an attack on one of us is an attack on all of us. Donald Trump’s recent statements casting doubt on whether he would honor that commitment should one of our allies be attacked compels us to respond. Just last week, Trump said he would consider recognizing the Russian annexation of Crimea and lifting sanctions on Moscow. He also encouraged the Russian government to hack into Secretary Clinton’s emails. These are disgraceful statements that betray our longstanding values and national interests embraced by Presidents of both parties. Läs uttalandet