Desinformation och anti-desinformation, Anders Björnsson

Är vår tids politiska desinformation av annat slag än forna tiders? Förvisso. Nya spridningskanaler tillkommer ständigt, och med en många gånger förbluffande snabbhet. Själva spridningstempot trappas upp. Nya medier, som ibland kallas ”sociala”, eftersom de kan brukas utan större svårighet av vem som helst, går naturligtvis att användas även för att sprida upplysning, och så sker. Men det är dessa medier – i tillägg till de mera traditionella – som bärare av ”falska budskap” som oroar beslutsfattare i den offentliga sfären, vari också medierna själva ingår.

Men nu har kanaler för masspridda meddelanden haft denna dubbla funktion mer eller mindre tidernas begynnelse. Å ena sidan pedagogiska och tillrättaläggande, å andra sidan fora för skvaller, rykten, förtal och rena lögner. De har styrts och utnyttjats av intressen, de har drivit sina kampanjer, de har deltagit i ideologiproduktion och rentav krigshets. I den meningen finns det mycket litet nytt i det mediala panorama som målas upp av den nyhetsförmedling och opinionsbildning som befattar sig med de säkerhetspolitiska frågorna, mera precist det aktuella säkerhetsläge som vårt land befinner sig i.

Läs mer

Återinför värnplikten! Niklas Arvidsson, kristdemokratiska reflexioner, niklasarvidsson.blogg.se

Blogginlägg från 2015 (sajtredaktionen).

I Eskilstuna Kurirern skriver Robert Björkenwall och Jaan Ungerson om varför vi behöver återinföra värnplikten. De sätter fingret på ett antal brister i vårt nuvarande yrkesförsvar. Ingen utav de brister som pekas ut visar dock tydligare på behovet av värnplikt än det om bristerna i dagens personalförsörjning;..

Det är tydligt att Försvarsmakten med dagens yrkesförsvar kommer fortsätta ha stora svårigheter att attrahera personal. Vi saknar helt de incitament som i andra länder lockar människor till en karriär inom militären. Det är inte rimligt att förvänta sig att kommande höjningar av försvarsanslagen kommer ge möjlighet till att erbjuda ekonomiska incitament i rekrytering. Därför är det på sikt nödvändigt att vi återgår till allmän värnplikt.Läs blogginläägg

Stärk försvaret – för säkerhets skull, Allan Widman (L) och Marcus Nilsen (L) i Borås Tidning

Om två år underskrider det svenska försvarsanslaget en procent av BNP. Jämfört med andra länder fortsätter alltså vår kräftgång när det gäller militär förmåga.

Så sent som år 2000 satsade Sveriges skattebetalare cirka två procent av BNP på det militära försvaret. Det var mer än något annat land i Norden, bortsett från Island som valt bort en militär försvarsförmåga. Nu satsar vi minst, som andel av den totala ekonomin.

Liberalerna anser att försvarsanslaget på sikt bör uppgå till minst två procent av BNP…

I eller utanför Nato måste vi demonstrera viljan att ta ansvar för vår nationella säkerhet. Man kan inte enbart lita på andras resurser och den första dagen av kriget måste alla klara sig själva…

I tider som dessa får det inte finnas luckor i det svenska försvaret. Med början i år vill Liberalerna påbörja militär grundutbildning med värnplikt. Läs artikel

Stark Niinistö lugnar, ledare i Åbo Underrättelser

HS-gallup, alltså Helsingin Sanomat, frågade folket i början av månaden hur bra vår president klarar sitt jobb.
45 procent av de som svarade tyckte att Sauli Niinistö klarat sig mycket bra. 44 procent gav vitsordet ganska bra.

Resultatet får HS Kari Huhta i en kolumn (14.7) att konstatera det säkert är svårt att hitta någonting motsvarande i den demokratiska världen just nu…

Alltså åker Niinistö till Kreml under pågående Ukrainakris eller bjuder in Putin till Gullranda, medan vissa svenskar gallskriker åt tanken.
Men det är klart – det är bättre att föra dialog så man vet, än att gallskrika och inte veta…

Att Niinistö just nu är vår starkaste säkerhetspolitiska resurs är ett faktum, samtidigt som det ska sägas att han uppmuntrar till säkerhetspolitisk debatt, vilket givetvis är någonting nytt för oss.
Men den starka position presidenten nu har skaffat sig är också en form av säkerhet i inrikespolitiken. Läs  artikel

Partierna och värnpliktsfrågan

Det finns ett stort glapp i synen på hur ett svenskt folkförsvar bör se ut – mellan den rådande folkmeningen, som helt klart förordar en återgång till den allmänna värnplikten, och de i riksdagen företrädda partierna, där en majoritet avvisar en sådan återgång.

Alliansfriheten.se har hört sig för hos riksdagspartiernas informationstjänster om deras nuvarande inställning. Där vi inte fått svar har vi noterat aktuella ställningstaganden i andra sammanhang.

Läs mer

Svårt fylla platser på frivillig värnplikt, Hallandsposten

När det är premiär för den nya, frivilliga värnplikten är det inte som förr hundratals som köar vid grindarna. På FMTS och Lv 6 har nu sammanlagt 26 ryckt in – men behovet var egentligen mer än dubbelt så stort.

Sex år har gått sedan de sista värnpliktiga muckade i Halmstad. Sedan dess har i stället yrkessoldater utbildats på regementet och flottiljområdet.
Som ett alternativ till att bli soldat och skriva på ett tjänstgöringskontrakt på ett visst antal år – där man även kan skickas på utlandstjänst – införs nu en frivillig värnplikt där man efter utbildning blir placerad i de nationella insatsstyrkor som ska försvara Sverige.
– Det har gått trögt att få tillräckligt många sökande, säger överstelöjtnant Jan Dorf, stabschef på FMTS (Försvarsmaktens tekniska skola). Läs artikel

 

NATO Summit Brings Relief to Russia, Mike Scrafton, realcleardefense.com

Russia’s likely to be pleased with the outcomes of the NATO meeting in Warsaw and will certainly not regard their strategic position as weakened. Russia will welcome signs of discord and posturing within both NATO and the European Union. The NATO emphasis on increased deterrence isn’t likely to restrict Russia from acting militarily in pursuit of its interests…

Politicians anxious about coming elections, and the economic consequences of Brexit, are increasingly opposed to sanctioning Russia. The French Senate overwhelmingly voted in favour of lifting sanctions on Russia despite government opposition. The Italian, Hungarian and Greek governments have spoken in favour of softening or lifting sanctions, arguing they’ve been ineffective and hurt Europe’s economy. Perhaps most significantly is Germany’s open questioning of the political and economic hardline towards Russia.

Läs artikel

Torbjörn Fälldin om alliansfrihet och allmän värnplikt

Ur Centermotion 1983/84:2209 med Torbjörn Fälldin som första namn:

”Gällande mål för svensk säkerhetspolitik formulerades i 1968 års försvarsbeslut och har därefter bekräftats i varje följande försvarsbeslut, alltså senast 1982. Också för framtiden främjas vårt lands möjligheter att stå utanför krig och allvarligare konflikter med bibehållen frihet och självständighet bäst genom ett fasthållande vid den alliansfria politiken syftande till neutralitet i händelse av krig i omvärlden.

För att den svenska säkerhetspolitiken skall vara trovärdig och realistisk måste den – som ett av säkerhetspolitikens medel – stödjas av ett tillräckligt starkt totalförsvar. Detta måste alltså även i fortsättningen svara mot de uppgifter som vår säkerhetspolitik ställer.”…

”Den allmänna värnplikten är grunden för vårt försvar. Tummar vi på den äventyrar vi försvarets fortsatta karaktär av ett folkförsvar som styrs och kontrolleras av folket självt. Försvarets viktigaste uppgift är att bevara freden och hävda vår neutralitet.

I en demokrati är det varje medborgares rättighet och skyldighet att medverka i detta totalförsvar.” Läs hela motionen

Tidskriftskrönika

”Nato is fundamentally a military alliance”, säger USA:s Nato-ambassadör i Bryssel, pensionerade generallöjtnanten Douglas Lute i en intervju med The New Yorker . Han tillägger att det också är en politisk allians. Men grundläggande är alliansens militära uppgifter. Nato-staterna har olika politiska system och kulturer; primärt för sammanslutningen har varit att stå emot ett militärt hot från Sovjetunionen, idag från Ryssland.

Det är därför som artikel fem i det Nordatlantiska fördraget, om den ömsesidiga hjälpen i fall av angrepp på någon medlemsstat, är alliansens grundbult. Den har bara aktualiserats en enda gång, efter attentaten i New York och Washington 11/9 2001. Då var det USA som bad sina partners i alliansen om stöd i det så kallade kriget mot terrorn, med fokus på Afghanistan. Som ambassadören Lute själv antyder ligger det något av en historiens ironi i detta faktum, eftersom Atlantpaktens huvudsyfte har varit skyddet av den europeiska landmassan, inte att Europa skulle komma Amerika till undsättning.

Läs mer

Den nya militärstrategiska doktrinen – en uppgörelse med ”enveckasförsvaret”, Överste Hans Ilis-Alm, kustjagarna.se

…Den är vägledande för Försvarsmaktens personal, den är ett verktyg för att upplysa medarbetare i andra myndigheter inom totalförsvaret och sist men inte minst är den också ett instrument för att signalera till omvärlden hur Sverige avser att använda sitt försvar. Till skillnad från de två tidigare militärstrategiska doktrinerna, utgivna 2002 och 2011, är denna doktrin mer inriktande i sin karaktär. Den nya doktrinen innebär ett filosofiskt trendbrott för Försvarsmakten och den är mycket tydligt utformad utifrån de realiteter som föreligger. Det handlar om hur vi ska agera med vad vi har för att uppnå våra säkerhetspolitiska målsättningar. Därmed är den inte längre baserad på stormaktens principer för krigföring utan det är en doktrin utformad efter våra unika förutsättningar. Läs artikel

Niinistö om Finland och den internationella koalitionen mot IS, hbl.fi

…Den internationella koalitionen mot IS består av 28 länder, däribland Finland. Det finska bidraget har bestått av 50 militärutbildare i Erbil i norra Irak. Nu har man fattat beslut om att skicka ytterligare 50 soldater till en rådgivande och assisterande roll.

– De kommer att stationeras närmare fronten, så visst är det aningen farligare, men det är inte ett stridsuppdrag. De är där för att samla information och erfarenheter om hur man behöver utveckla den utbildning som de finska soldaterna ger kurdiska styrkor i Erbil.

Enligt Niinistö finns varken planer eller press från koalitionen att använda finska soldater i stridsuppdrag. Däremot har USA bett Finland bidra med försvarsmateriel.

– Vi fick en liknande förfrågan för ett år sedan och då svarade vi nej. Den nya förfrågan är under behandling och vi får se vad vi kan ge för svar. Svaret kommer inom kort, säger Niinistö som inte ville specificera exakt vilken typ av försvarsmateriel det handlar om.

– Generellt kan man säga att det kan handla om skyddsutrustning, reservdelar, patroner och vapen. Det finns flera alternativ….

 I en intervju för The New York Times sa Trump att han som president inte automatiskt skulle förbinda sig till att försvara Baltikum i händelse av ett angrepp.

– Det är svårt att föreställa att USA skulle vilja undergräva alliansens trovärdighet. Jag tror att det mest handlar om valsnack, säger Niinistö.Läs artikel

Plikt och personal i försvaret, överste Jan Wickbom

I antologin Försvaret främst (Celanders 2015) medverkade överste Jan Wickbom, legendarisk chef för I 19/P 5 i Boden, med ett förslag till ett framtidens försvarssystem i Sverige – vad han kallar den hårda kärnan (HK). Han har arbetat vidare på detta inom ramen för en pågående studie, ”Krigsvetenskap i det tjugoförsta seklet”, som Kungl. Krigsvetenskapsakademien har tagit initiativ till. Vi har fått författarens tillstånd att återge några delar av hans bidrag. Detta är att betrakta som work-in-progress.

Läs mer