Sannfinländarnas säkerhetspolitiska program 2015, Nationell säkerhet, perussuomalaiset.fi/

Vi återger här första kapitlet i sin helhet. Hela programmmet går att läsa på ”Sannfinländarnas…”

1. Allmän värnplikt och tillräcklig försvarsmateriel säkerhetspolitikens fundament

Kärnan i Finlands försvar och försvarsvilja har i årtionden varit en allmän värnplikt som via militärtjänstgöring och efterföljande reservisttjänstgöring har förenat unga med olika bakgrund och från olika sociala grupper i ett gemensamt mål: att försvara fosterlandet i alla situationer. Att avtjäna sin värnplikt har varit och är för mången ung man – och numera även för mången kvinna – en hederssak. Under värnpliktstiden lär man sig ta ansvar, fungera i grupp och utföra arbete för det gemensamma bästa. Värnplikten är viktig även i det avseendet, att den förebygger utslagning bland unga män genom att öka självförtroendet hos den som fullgör tjänstgöringen och genom att behandla alla rättvist både vad gäller rättigheter och skyldigheter.

Dessa faktorer har stor betydelse för den moraliska hållningen och bör enligt sannfinländarna inte underskattas. Värnplikten kan inte längre förkortas. Förslag om fyra månaders tjänstgöringstid är inte realistiska, i synnerhet som reservisternas repetitionsövningar är otillräckliga. En enskild kämpe kan säkert utbildas på fyra månader, men det behövs mer tid för att beväringen ska kunna agera som en del i en grupp. Enligt grundlagen är var och en skyldig att delta i fosterlandets försvar eller att bistå försvaret. Den allmänna värnplikten är kostnadseffektiv och samtidigt det enda realistiska sättet att upprätthålla försvaret i ett land som Finland. Den måste vara täckande. Antalet personer som är helt befriade från värnplikt bör minskas. Den som av övertygelse är hindrad att fullgöra vapentjänst eller vapenfri tjänst kan utföra civiltjänst.

Läs mer

”Möjligt att Ryssland svarar på Nato-toppmötets beslut”, vasabladet.fi

…Natos och Rysslands samarbetsråd möts på onsdag och Kaikkonen (utrikesutskottets ordförande ,c) säger att det är betydelsefullt att överhuvudtagets möts. Det var ett långt avbrott i mötena före det senaste mötet på våren.

– Det verkar som att också Ryssland vill ha en dialog. Det är ett bra tecken att president Vladimir Putin förhöll sig positivt till president Sauli Niinistös förslag om transpondrar på flyg i Östersjöregionen.

Kaikkonen säger att alla små framsteg är positiva tecken eftersom det under ett par år endast inträffat negativa saker.

– Ett transponderavtal skulle utan vidare vara en ljusglimt i den här spända atmosfären. Det skulle också vara betydelsefullt eftersom lösningen kommer genom president Niinistö och Finland. Läs artikel

Warsaw Summit Communiqué, nato.int

Issued by the Heads of State and Government participating in the meeting of the North Atlantic Council in Warsaw 8-9 July 2016.

…. In the Baltic Sea region, where the security situation has deteriorated since 2014, the Alliance has developed mutually beneficial partnership relations with Finland and Sweden on a broad range of issues.  We appreciate the significant contributions of Finland and Sweden to NATO-led operations.  We are dedicated to the continuous process of further strengthening our cooperation with these enhanced opportunities partners, including through regular political consultations, shared situational awareness, and joint exercises, in order to respond to common challenges in a timely and effective manner…

We have decided to establish an enhanced forward presence in Estonia, Latvia, Lithuania and Poland to unambiguously demonstrate, as part of our overall posture, Allies’ solidarity, determination, and ability to act by triggering an immediate Allied response to any aggression.  Beginning in early 2017, enhanced forward presence will comprise multinational forces provided by framework nations and other contributing Allies on a voluntary, sustainable, and rotational basis.  They will be based on four battalion-sized battlegroups that can operate in concert with national forces, present at all times in these countries, underpinned by a viable reinforcement strategy. ..

In a separate declaration issued today, together with Afghanistan and our Resolute Support operational partners, we have reaffirmed our mutual commitment to ensure long-term security and stability in Afghanistan.  NATO and its operational partners have committed to sustain the Resolute Support mission beyond 2016 through a flexible, regional model, to continue to deliver training, advice, and assistance to the Afghan security institutions and forces; continue national contributions to the financial sustainment of the Afghan National Defence and Security Forces, including until the end of 2020; and strengthen and enhance the long-term Enduring Partnership. Afghanistan has made a significant set of commitments.  NATO and its operational partners will continue to play an important supporting role in their delivery. Läs hela kommunikén

Interoperability Platform, tal av försvarsminister Peter Hultqvist i samband med Nato Summit 2016 i Warszawa den 8–9 juli. regeringen.se

The Interoperability Platform was established at the Wales Summit with the aim of enhancing our joint ability to tackle security challenges. I will focus my main points on why exercises are of key importance, not only from an interoperability platform, but also from the perspective of building security.

Only a few weeks ago, the Swedish-Finnish Amphibious Task Unit together with partners from the US Marine Corps, the Royal Marines and Marines from Germany conducted an amphibious landing on the Swedish island of Utö. The aim was to clear the area of a terrorist group’s stronghold and basecamp. The coordinated attack was successful and managed to break the will of the opponents. A strong and robust presence on the island was established. Läs talet

President Niinistö: Dialog med Ryssland allt viktigare för Nato, svenska.yle.fi

Natoländernas stats- och regeringschefer förde under den fyra timmar långa arbetsmiddagen igår kväll en grundlig diskussion om förhållandet till Ryssland.

Nato har gått inför en allt tydligare tvåvägspolitik gentemot Ryssland.

Å ena sidan ökar Nato sin militära närvaro i Östeuropa som ska fungera som avskräckning men å andra sidan betonar Nato även en fortsatt dialog med Ryssland.

Finlands president Sauli Niinistö deltog tillsammans med Sveriges statsminister Stefan Löfven vid arbetsmiddagen.

Presidenten säger att Nato i allt högre grad verkar betona vikten att fortsätta ha dialog med ryssarna.

– Mitt intryck är att man vid diskussionerna under middagen lade större vikt vid dialogen än man tidigare har gjort. Det verkar som att dialog och avskräckning är i bra balans. Läs artikel

Att göra sig urarva, Anders Björnsson

Sverige har en stolt tradition på den militära avspänningens område, och vår tid behöver mer än någonsin avspänning mellan motstridiga makter, inte säkerhetspolitisk eskalation eller vapenkapplöpning. Att rusta sig till försvar av eget land är en sak – där återstår mycket för Sverige att göra för att återställa sin effektiva försvarsförmåga. Att uppträda hotfullt eller delta i hot mot andra länder försvårar dock den senare uppgiften – det skapar oklarhet, i omvärlden och i den egna befolkningen, om vår defensiva grundhållning.

Hur medverkar Sverige till avspänning i dagens värld? Det är svårt att se att så alls sker. Vi deltar flitigt, ehuru alliansfria, i militär övningsverksamhet tillsammans med länder från Västalliansen, Nato; redan före det så kallade värdlandsavtalets ikraftträdande har soldater från främmande makt opererat på svensk mark, med våra myndigheters godkännande. Men vi avstår frivilligt, till skillnad från Finland och dessutom mycket envetet, från att ha några som helst officiella förbindelser, annat än strikt diplomatiska, med ett av våra grannländer, vilket är både subjekt och objekt i den nya öst-västkonflikten.

Läs mer

Dialogen med Ryssland betonades, Hufvudstadsbladet

Dialogen med Ryssland betonades tydligt vid Natos arbetsmiddag i går, säger president Sauli Niinistö.

Enligt honom betonades dialogen mer än vid tidigare Natomöten.

Enligt Niinistö är dialogen ändå i balans med Natos militära avskräckningseffekt. Nato har bland annat beslutat att öka sin militära närvaro i Polen och Baltikum. Läs artikel

Erna unnvikende om NATO-solidaritet, aldrimer.no

Statsminister Erna Solberg svarte ikke direkte da hun under NATO-toppmøtet i Warszawa fikk spørsmål om det er usikkerhet knyttet til solidariteten i NATO som gjør at Norge nå velger å etablere et langt tettere forsvarssamarbeid med Storbritannia…

Den norsk-britiske deklarasjonen ble signert med norske medier tilstede i ettermiddag. Forsvarsminister Ine Eriksen Søreide og hennes britiske kollega, Michael Fallon, signerte på et dokument der Norge og Storbritannia uttrykker en vilje til et sterkere bilateralt forsvarssamarbeid.

Dette er i tråd med anbefalingene til den såkalte Ekspertgruppen for forsvaret av Norge, som slo fast at den skrantende solidariteten innad i NATO gjør at Norge bør etablere sterkere bilaterale relasjoner med enkelte av NATOs medlemsland.

Overfor norske medier svarte statsminister Erna Solberg på en pressekonferanse tidligere samme dag unnvikende på om det er usikkerhet knyttet til om Norge egentlig kan stole på artikkel 5 som gjør at avtalen med Storbritannia nå kommer på plass.

– Vi trenger et nett av samarbeid på enkelte kapasiteter, på toppen av det samarbeidet vi har. Läs artikel

Sverige vill ha en dialog med Ryssland, Sveriges Radio

Sverige vill ha en dialog med Ryssland, det sa statsminister Stefan Löfvén som i dag närvarade vid militäralliansen Natos toppmöte i Warszawa.

Samtidigt säger utrikesminister Margot Wallström att hon nu kan tänka sig att möta den ryska utrikesministern Sergej Lavrov.

– Vi har de kanaler som vi behöver ha. Ställt utom allt tvivel att det som har skett i Krim och i Ukraina, det gör relationerna lite mer ansträngda, säger Löfvén.

Sverige är ett av de länder i Europa som har haft den hårdaste politiken mot Ryssland och kontakterna de senaste två åren har frusits ner till ett minimun, bland annat efter annekteringen av Krim.

Men utrikesminister Margot Wallström säger att hon nu i varje fall kan tänka sig ett möte med utrikesminister Lavrov.

– Ja, jag tror det är på tiden att vi talas vid. Men jag kommer inte aktivt att bjuda in, säger Wallström.Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist betonade ensidigt militära medel på Natotoppmötet

Försvarsminister Peter Hultqvists slog fast Sveriges fortsatta alliansfrihet i sitt tal på Natos toppmöte i Warszawa.
Hoten från Ryssland i Östersjöområdet och behovet av fortsatt samarbete med Nato var annars huvudtemat.
Det var inga överraskningar mot bakgrund av att regeringen under en längre tid har haft samverkan med Nato som en viktig del av säkerhetspolitiken. Försvarsministern gick långt i försäkringar om svensk samsyn med Nato: ”I dagens läge har vi inte råd med meningsskiljaktigheter om försvar och säkerhetsbedömningar.”
Att talet skulle handla om militära hot och militär samverkan är inte konstigt vid ett Nato-möte. Men då Hultqvist inte med ett enda ord tog upp nödvändigheten av någon form av en dialog med Ryssland blir hans tal ett märkligt betonande av militära medel för att lösa mellanstatliga konflikter.
Till och med Nato-chefen Jens Stoltenberg framhöll på mötet att diskussioner måste komma i gång med Ryssland. Nato har tillsammans med Ryssland beslutat att återuppväcka det avsomnade Nato-Russia Council och inkalla ett möte med rådet den 18 juli. Stoltenberg framhöll att detta forum hade en viktig roll för att utbyta information, minska spänningarna och tjäna som en kanal för diskussioner.
Liknande syn på relationerna med Ryssland har den finska statsledningen som visar att en skarp kritik av Rysslands agerande mot Ukraina går att kombinera med möten och dialog med motparten – allt för att minska spänningarna.
Svenska regeringen framstår sedan Ukrainakonflikten 2014 som en frontstat mot Ryssland. Det kan inte vara i vårt intresse att spela den rollen.

Nato och EU knyts närmare ihop, Sydsvenskan

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) betonar den samsyn som EU och Nato har på Ryssland.

– Det är viktigt att EU och Nato håller ihop och att vi har en enighet i synen på Ryssland och att vi också håller fast vid folkrättens principer och den säkerhetsordning vi vill ha, säger Hultqvist, som också är på plats i Warszawa.

Han ser dock inte EU:s utökade samarbete som någon extra anledning för Sverige att gå med även i Nato.

– Att förändra den säkerhetspolitiska doktrinen ändrar ju hela det militärstrategiska läget och i sin tur kan det då resultera i åtgärder av olika slag som inte långsiktigt gagnar stabiliteten, säger Hultqvist som tycker att det räcker gott och väl med de försvarssamarbeten som Sverige håller på att utveckla med Finland men också flera Nato-länder som Polen, Danmark, Storbritannien och USA.

– Vi bygger på det sättet ett säkerhetsnätverk och det går alldeles utmärkt att göra även som militärt alliansfri stat, anser försvarsministern i Warszawa.Läs artikel

Sverige deltar vid Natos toppmöte i Warszawa, regeringen.se

Statsminister Stefan Löfven, försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Margot Wallström deltar i Nato Summit 2016 i Warszawa den 8–9 juli. Vid mötet kommer bland annat samarbetet mellan EU och Nato och gemensamma säkerhetsutmaningar att diskuteras, liksom utvecklingen i det östra grannskapet…

– När nu Nato samlas för att på högsta nivå diskutera olika säkerhetspolitiska frågor av betydelse för Sverige är det naturligt att vi som partner finns med vid bordet. Utvecklingen i Östersjöområdet utgör den viktigaste delen i den dialog vi för med Natos allierade och är en av de prioriteringar vi har med vårt partnerskap, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs  pressmeddelandet