Redaktionen

Folkomröstning om Nato delar SFP:s ordförandekandidater, svenska.yle.fi

av

De tre som kandiderar för ordförandeposten inom Svenska Folkpartiet träffades i Borgå på tisdag kväll.

Något överraskande tycks ändå frågan om det borde hållas en rådgivande folkomröstning om Nato segla upp som en riktig vattendelare. Visserligen backar kandidaterna upp partiets linje om målsättningen att Finland borde vara Natomedlem år 2025. Däremot är man på kollisionskurs i frågan om en folkomröstning.

Anders Adlercreutz som ännu inför riksdagsvalet 2015 stödde idén om en folkomröstning har nu bytt åsikt.

– Om vi har en representativ demokrati ska riksdagsmännen våga ta ställning. Också med tanke på koordineringen med Sverige i Natofrågan fungerar folkomröstningen inte.

– Alla vet hur Ryssland försöker påverka folkopinionen i Europa, och vi kan bara ana oss till vad som händer i en folkomröstning, då är det inte längre frågan om troll här och där på nätet utan det kan också betyda annat. Då är det inte längre fråga om en fri viljeyttring bland medborgarna. Läs artikel

Nato-plan får nytt tillstånd, Dagens Nyheter

av

Försvarsalliansen Natos övervaknings- och stridsledningsflyg får även fortsättningsvis flyga över Sverige, från Norge till Polen och vice versa. Det nya tillståndet gäller ett halvår från den 1 juni, rapporterar SVT Nyheter.

Första överflygningstillståndet till Nato gavs 2014, då med en månad i taget. Men från och med i år ger regeringen halvårslånga medgivanden för passagerna.

Enligt försvarsdepartementet får Nato-planen inte använda spaningsradar över svenskt territorium. Läs notis

Tar generaloppgjør med Arbeiderpartiet. aldrimer.no

av

Pensjonert flaggkommandør Jacob Børresen mener både nåværende og tidligere regjeringer og stortingspolitikere må bære ansvaret for at det står så dårlig til med Norges forsvarsevne. Aller mest skuffet er han over sitt eget parti – Arbeiderpartiet.

I flere artikler har aldrimer.no vist hvordan det norske forsvaret har blitt redusert de siste 20 årene. Pensjonert flaggkommandør Jacob Børresen sier politikerne i mange år viste fram et feilaktig bilde av tilstanden i det norske forsvaret, noe som også ga feil premisser i forsvarsdebatten.

Les også: Dette er sannheten om Norges forsvarsevne

Läs artikel

Finsk dialog och diplomati med Ryssland, Sören Sommelius

av

Sveriges kontakter med Ryssland är sedan två år bottenfrusna. Finland intar en helt annat hållning. President Sauli Niinistö, träffar regelbundet Vladimir Putin och tror på diplomati och dialog.

Sveriges kontakter med Ryssland är näst intill obefintliga sedan mer än två år, som svar på Rysslands annektering av Krim. Samtidigt pågår ett propagandakrig, där många tycks mena att det finns ett reellt hot att Ryssland kommer att militärt angripa Sverige. Att i det läget inte lägga stora resurser på diplomatiska kontakter med vårt stora grannland ter sig för mig fullständigt obegripligt.

Att inte tala med motparten eller ”fienden” lägger grunden till ömsesidiga missförstånd om den andra partens åsikter och intentioner. Det är – i mina ögon – en ytterst oansvarig nationell säkerhetspolitik. Läs artikel

Olika säkerhetsutmaningar för stormakterna, studie från FOI

av

I en studie från FOI analyseras hur tre europeiska stormakter har ändrat sin säkerhets- och försvarspolitik i förhållande till för exempel Rysslands förändrade agerande och militära uppbyggnad. De tre Europeiska stormakterna Frankrike, Tyskland och Storbritannien förändrar sin säkerhets- och försvarspolitik i förhållande till aktuella säkerhetshot. De tre länderna är alla engagerade i säkerheten i Östersjöområdet.

– Studien visar att de tre europeiska stormakterna inte betraktar Ryssland som ett direkt och existentiellt hot mot deras eget territorium eller mot NATO. Men trots detta så anser de att Rysslands agerande är en allvarlig säkerhetspolitisk utmaning. Annekteringen av Krim kan beskrivas som den tydligaste vändpunkten för dem alla tre. De erkänner också att Ryssland kan utgöra ett hot mot allierade och grannländer, främst i områdena runt Östersjön och Svarta havet, säger Anna Sundberg, forskare på FOI.

Men trots detta så är det för alla tre länderna den globala terrorismen som betraktas som det främsta hotet. Det är särskilt tydligt i Frankrike där allt överskuggas av kampen, nationellt och internationellt, mot terrorismen, men även i de två övriga länderna ligger det högt upp på agendan. Flyktingkrisen har under året varit en annan påtaglig utmaning i Europas södra närområde.

– Vårt närområde har absolut hamnat i deras blickfång på ett annat sätt än tidigare och de är alla tre engagerade i varierande utsträckning i länderna runt Östersjön – genom deltagande i övningar, i stora militära snabbinsatsstyrkor, air-policing, vid staber med mera, säger Anna Sundberg. Läs rapporten

 

.

Forsvarsveteran går hardt ut mot regjeringens langtidsplan for Forsvaret: Legger seg flat for USA, Klassekampen

av
Forsvarsekspert Jacob Børresen mener langtidsplanen for Forsvaret feiler både økonomisk og militær­strategisk.

– Dagens norske regjering legger seg flat for amerikanerne, sier Jacob Børresen, pensjonert flaggkommandør med en lang militær karriere bak seg i Sjøforsvaret.

Børresen var militær sekretær for forsvarsminister Johan Jørgen Holst på 1980-tallet og medlem av Forsvarspolitisk Utvalg fra 2006 til 2007. Utvalget utarbeidet den offentlige utredningen «Et styrket forsvar», som ble brukt som grunnlag for den forrige langtidsmeldingen for Forsvaret i perioden 2009 til 2012.

Nå går Børresen hardt ut mot regjeringens langtidsplan for Forsvaret, som ble lansert forrige fredag. Han mener at planen har en i overkant konfronterende retorikk i forholdet til Russland, at den er økonomisk umulig å gjennomføre og at den ikke sørger for et godt nok forsvar av Norge. Läs artikel

Er Norges trening av syriske krigere folkerettsstridig? Aslak Storaker , Ny Tid

av

Norge skal trene syriske opprørere i Jordan for å bidra til et kollektivt selvforsvar av Irak. Har Irak egentlig bedt om denne hjelpen?

Norge skal sende 60 soldater til Jordan for å «bidra med trening, rådgivning og operativ støtte» til syriske sunniarabiske opprørsgrupper som skal bekjempe ISIS på syrisk territorium. Bakgrunnen er henvendelser fra Frankrike og USA, og Norges deltakelse skal skje som en del av den USA-ledede Operation Inherent Resolve (OIR). Norge hevder operasjonen er i tråd med folkeretten fordi det dreier seg om kollektivt selvforsvar av Irak. Utenriksdepartementet i Damaskus har på sin side fordømt beslutningen som «et skamløst brudd på suverenitet, sikkerhet og stabilitet».

Selvforsvarsrett i utvikling? Det har hersket en viss forvirring rundt hvem Norge anser som Syrias folkerettslig legitime regjering etter at Norge i 2012 anerkjente den opposisjonelle Nasjonalkoalisjonen som «den legitime representanten for det syriske folk». Når Ny Tid spør Utenriksdepartementet (UD) hvem Norge anerkjenner som Syrias myndigheter, svarer kommunikasjonssjef Frode Andersen at Assad-regimet har mistet sin legitimitet som representant for det syriske folket. «Dette er et annet spørsmål enn det formelle folkerettssubjektet,» sier Andersen. «Vi har fortsatt diplomatisk samkvem med Syria.» Norges trening av syriske opprørere skjer altså trass i protester fra den regjeringen Norge anerkjenner som Syrias myndigheter. Läs artikel

Tidningskrönika: Nya tyska röster talar för avspänning

av

Nu sällar sig Wolfgang Ischinger, ordförande för Säkerhetskonferensen i München, till dem som manar Nato till moderation. Krigsrisken mellan Nato och Ryssland är större idag än på 80-talet, menar han. Detta är enligt honom en god anledning till att motverka den pågående militära eskaleringen.

Ischinger har tidigare varit statssekreterare i tyska utrikesministeriet samt sitt lands ambassadör i London och Washington. Han sitter med i styrelsen för SIPRI och är, bland mycket annat, medlem av the American Academy i Berlin, tillkommen i mitten av 90-talet på initiativ av USA:s dåvarande Berlin-ambassadör Richard Holbrooke, och av the Atlantic Council of the United States.

Han anser att Natos Rysslandsstrategi idag är endimensionell: den går endast ut på att demonstrera militär styrka. Men som Ischinger ser det måste strategin ha även en ”andra pelare”, nämligen dialog, avspänning och en återgång till rustningskontroller. Ett exempel på avspänning kunde vara att införa visumlättnader för ryssar, enligt modellen: ”Vi besvarar inte den förgiftande ryska propagandan med en motsvarande motpropaganda, utan vi avskaffar visumtvånget för ryska medborgare.”

Läs mer

Olof Kleberg: Avskräckning leder inte framåt, Västerbottens-Kuriren

av

Den förut stabilt negativa svenska Nato-opinionen har påverkats av Rysslands aggressiva utrikespolitik : annekteringen av Krim, militärstöd till separatisterna i östra Ukraina, offensiva övningar i Östersjön.

Deras två huvudpunkter i den senaste artikeln (SvD 10.6) tycks mig högst tvivelaktiga.

Den första gäller deras påstående att Sverige har bedrivit en ”isolationistisk” utrikespolitik samt att tanken är ”helt förlegad” att Sverige skulle stå utanför en större krigskonflikt. Vi kommer att dras in i alla konflikter i vår närhet – därför är det bäst att gå med i Nato. Läs artikel

 

 

Uppdrag till Försvarsmakten, Regeringskansliet

av

Den 19 juni 2014 gav regeringen uppdrag åt Försvarsmakten att närmare undersöka hur det svensk-finska försvarssamarbetet kan fördjupas utifrån handlingsplanen.
Den 31 2015 överlämnade Försvarmakten tillsammans med den finska försvarsmakten en gemensam rapport om konkreta samarbetsområden. Läs meddelandet.

Nyanserande samtal, ledare i Hufvudstadsbladet

av

På tröskeln till det politiska superveckoslutet nyligen uppstod en debattunge om huruvida man kan folkomrösta om säkerhetspolitik (läs:Nato) eller inte.

I serien meningslösa debatter har vi prickat av en.

Att ett finländskt Nato-medlemskap går via folkomröstning spikades faktiskt redan i presidentvalsrörelsen 2006 då Sauli Niinistö slog fast att vägen går via folket. Han upprepade det i valrörelsen 2012.

Ingenting tyder på att Niinistö inte låter sig väljas för en andra period 2018-2024.

När en ny president tar vid 2024 kommer han eller hon att ge ett liknande löfte, om frågan är aktuell.

Man blir nämligen inte president på att säga ja till ett Nato-medlemskap.

Samtidigt illustrerar vår utdragna Nato-option att det handlar om så mycket mera än om ett ja eller ett nej. Läs artikel

Gjut olja på vågorna, Jerker Örjans i Hufvudstadsbladet

av

Var är fredsrörelsen i Natodebatten? undrar insändarskribenten.

Det är allt skäl att mana till sans i Natodebatten. Den tilltagande spänningen mellan Ryssland och väst från Östersjön till Svarta havet liknar alltmer situationen under kalla kriget. Men då förstod beslutsfattarna att situationen kan gå överstyr och leda till konfrontation om spänningen tillåts stiga okontrollerat. Det var status quo och terrorbalans som gällde, inga stora förändringar med andra ord. Även hängivna Kubaentusiaster förstod och accepterade att Förenta staterna inte kunde godkänna att sovjetiska missiler placerades i deras omedelbara grannskap.

Men det som var självklart 1962 tycks vara glömt i dag. Nato agerar i dag ungefär som Sovjet 1962: systematiskt flyttas positionerna framåt. I den situationen är det naturligt att Ryssland reagerar.

Sevastopol dominerades av den arrenderade ryska flottbasen. I stadens centrum vajade ryska flaggan över vart och vartannat hus. Av dem man träffade på stadens gator i oktober 2013 var de flesta i ryska flottans tjänst eller ättlingar till sådana. Vad skulle det inte ha betytt strategiskt för Ryssland om Ukraina blivit ett Natoland! Läs artikel