NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
Mats Arvendal Forsvarsstaben legger til grunn at det vil ta minst 1-2 måneder før Norge kan få hjelp fra en hovedstyrke fra NATO i en alvorlig krise- eller krigssituasjon. Det får aldrimer.no opplyst av flere, uavhengige og sentralt plasserte forsvarskilder, blant annet i kretsen rundt forsvarssjefen samt ved Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) på Reitan utenfor Bodø.
Läs mer: https://www.aldrimer.no/1-2-maneder-for-natos-hovedstyrke-kommer/
I ett tal framhåller president Sauli Niinistö att det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön blivit mer spänt i och med kriget i Ukraina, och Rysslands agerande. En av konsekvenserna är att Nato ökade sin närvaro och att det är möjligt att den närvaron kommer att öka i framtiden efter Natotoppmötet i Warszawa. Niinistö poängterar även att han tillsammans med regeringen velat hålla diskussionskanalerna öppna med ledningen i Ryssland på ett ansvarstagande sätt. Han nämner som exempel träffen med Vladimir Putin i Moskva under påskveckan. – Det är bättre att prata med någon än att se förbi personen, och det är bättre att försöka samarbeta då det bara går. Det är också bättre att försöka sköta problemen än att låta bli att göra det.
Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/04/05/sauli-niinisto-osakra-tider-rader-i-europa
I Norge står inte Nato-medlemskapet under diskussion. Men frågan är hur mycket det är värt i praktiken. Det finns en vetorätt vid Nato-insatser, och varje medlemsland beslutar självt om i vilken grad det vill delta i solidariska insatser. I den här artikeln uttalar sig flera sakkunniga:
Atlanterhavspaktens artikkel 5 forutsetter at et angrep mot ett av NATOs medlemsland skal utløse et kollektivt forsvar fra hele alliansen. Men så enkelt er det ikke i virkeligheten, fastslår forsvarseksperter. Det er nemlig ikke sikkert at et medlemsland i NATO som er under militært angrep, får militær hjelp i det hele tatt.
Läs mer: https://www.aldrimer.no/nato-traktaten-gir-ingen-garantier/
När det gäller Sten Tolgfors kan vi konstatera att det finns gamla dokumenterade uttalanden om ”att Rysslands försvarsbudget växer men från låga nivåer”. Det tydliga intrycket är en vilja att förminska riskerna med utvecklingen i vårt grannland i öster. På den tiden var regeringens koncentration mer riktad mot internationella operationer, än det nationella försvaret av Sverige.
Läs mer: http://www.svd.se/m-tonade-garna-ned-riskerna-med-utvecklingen-i-ost/om/debatt
Ledande politiker har drivit det svenska försvaret ned i ett bottenläge. Denna destruktiva linje har inneburit att Sverige rustat ned i en omfattning som saknar motstycke. Utgivarna av alliansfriheten.se ger här sin syn på hur en hållbar framtida försvarsstrategi bör utformas. Läs hela artikeln som PDF: Om-forsvarspolitik-24-07-2015
Ämnen som ska diskuteras är det svensk-finska och det nordiska försvarssamarbetet samt Sveriges samarbete med Nato. Två av programpunkterna går att följa via riksdagens webb-tv.
En fjärdedel av partistyrelsen vill inte gå den övriga partiledningens väg. — Jag tror att det är sämre för freden att göra det, det ökar risken för konflikter mer än minskar den, säger Kristina Jonäng, en av dem som reserverat sig.
Läs mer här: http://www.hd.se/nyheter/sverige/2015/09/24/c-valjer-nytt-och-overvager-nato/
Dag: 25 november 2015
Tid: 13.00-15.30
Plats: Riksdagens förstakammarsal
Försvarsmakten har nu avslutat sin slutliga analys av händelserna i Stockholms skärgård i oktober 2014. En rapport har överlämnats till regeringen. Resultatet har också presenterats för utrikesnämnden och försvarsutskottet. Försvarsmaktens slutliga analys visar att det liksom i höstas är ställt utom allt rimligt tvivel att svenskt inre vatten kränktes i Stockholms skärgård i oktober 2014. Någon nationalitetsbestämning har inte kunnat göras.
Läs mer: http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2015/09/utom-allt-rimligt-tvivel/
– Om vi går med i Nato och ger upp vår alliansfrihet så ändrar vi Sveriges säkerhetspolitiska doktrin och skapar en ny situation för oss i Europa. Samtidigt skapar vi ett tryck på Finland att göra egna ändringar, säger Hultqvist.
Professor Stefan Hedlund anslöt sig nyligen till något som har blivit ett omkväde i den svenska säkerhetspolitiska debatten: att ett avståndstagande från Ryssland uppträdande i olika internationella sammanhang skulle göra det naturligt för grannlandet Sverige att ansluta sig militärt till den makt som Ryssland ser som sin främste fiende och som är benägen att svara Ryssland med samma mynt. (Svenska Dagbladet Brännpunkt 15/9.)
Under Riksdagens frågestund den 17 september besvarade utrikesminister Margot Wallström frågor från Hans Wallmark: Vi förblir tydliga. Vi svajar inte i vår säkerhetspolitik, och vi anser förstås från regeringens sida att den militära alliansfriheten också ger oss handlingsfrihet att stå upp för Sveriges suveränitet och verka för säkerhet i vårt närområde.
Samtidigt är det utrikespolitiken som i allra högsta grad utgör vår främsta försvarslinje. Vi stärker dessutom försvarsförmågan nu, under bred politisk enighet.