Tyskland känner sitt ansvar för Europas säkerhet

Förbundskansler Angela Merkel spelar i Ukrainafrågan samma roll som företrädaren Helmut Kohl under den europeiska så kallade missilkrisen åren kring 1980, skriver en finsk och en svensk före detta diplomat i framskjuten ställning. Artikeln har tidigare varit införd i Hufvudstadsbladet (Helsingfors) 9/5.

Läs mer

Stävja Nato-populismen!

Anders Björnsson

Sedan en tid tillbaka angrips statsminister Stefan Löfven från populistiskt håll för sin rakryggade hållning i frågan om den svenska militära alliansfriheten. Man försöker göra det till en anomali att Sverige inte har gjort samma säkerhetspolitiska vägval som andra länder med vilka vi upprätthåller normala, vänskapliga förbindelser. ”Normaltillståndet” skulle i själva verket vara att ingå i en eller annan militär allians som bygger hela sitt existensberättigande på en tydligt markerad fiendebild.

Läs mer

Kring Undénlinjen

Anders Björnsson

Det hör till storheten i Östen Undéns gärning som utrikesminister efter andra världskriget (han var ju utrikesminister under en kortare period också under mellankrigstiden) att han såg så klart på det nationella intresset. Han som i Nationernas Förbund hade verkat för en europeisk säkerhetsordning förmådde under kalla kriget avstyra att Sverige hamnade på ena sidan i stormaktskonfrontationen. Om Sverige valt att gå med i Atlantpakten, så hade Finlands läge blivit utomordentligt prekärt – detta visste man på andra sidan Bottenhavet. Den nordiska balansen blev en fredsfaktor. Man måste komma ihåg, med J. K. Paasikivis ord, att ”Ryssland ligger där det ligger” – och Ryssland låg och ligger faktiskt i Nordeuropa.

Läs mer

Vad är det egentligen för fel på Arctic Challenge Exercise 2015? Rolf Andersson

Vi är försvarsvänliga. Vårt land behöver en genuint stark svensk försvarsmakt. Ingen del av Sverige får utgöra ett försvarspolitiskt vakuum, som skapar osäkerhet och ökar spänningarna i vår del av Europa. När vi prövar värdet av en internationell övning, är det för oss avgörande om den bidrar till att stärka försvarets styrka och främjar vårt säkerhetspolitiska läge och avspänningen i närområdet. Om den inte gör det, bör den ifrågasättas. Även om den ifrågasätts, kan starka skäl i vissa fall motivera att övningen genomförs. Det gäller till exempel övningar för att förbereda FN-operationer av traditionellt slag, men inte stormaktsstyrda insatser som de i Afghanistan och Libyen.

Läs mer