Rolf Andersson

Idag har vi en försvarsmakt som i huvudsak enbart är övad, uppfylld och utrustad på pappret. Det krävs minst tio år att återställa den svenska försvarsförmågan till acceptabla nivåer, vilket förutsätter att vi snarast tillskjuter de resurser som krävs. Försvaret äskade därför 16 miljarder extra under fyra år för att åtminstone uppnå ett minimum av försvarsförmåga – det ökända en-veckas-försvaret. De ingående partierna i försvarsuppgörelsen (Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna) gav Försvarsmakten knappt hälften.

Sverigedemokraterna vill tillskjuta 50 procent mer än Försvarsmakten önskade, totalt 18 miljarder mer på fyra år än försvarsuppgörelsens förslag. Det gör vi för att lägga grunden för att försvaret på tio års sikt kan upprusta till en nivå som innebär att hela landet kan försvaras. Det kommer dock krävas fortsatta stegvisa satsningar under hela tioårsperioden.

Den enda säkra garantin för att ingen stormakt ska anse det vara värt att genomföra ett angrepp mot oss är en egen stark försvarsförmåga och genuin folklig vilja att försvara landet. Allianser är av sekundär betydelse. Sverigedemokraterna eftersträvar visserligen ett defensivt försvarsförbund med Finland, men det är enbart ett komplement till en egen stark försvarsförmåga. Däremot är Nato ett dåligt alternativ. Främst skulle ett svenskt medlemskap öka upptrappningen i närområdet. Dessutom, vad händer om det auktoritära Natolandet Turkiet dras in i ett storkrig i sin region?

Läs hela artikeln.

Over the next two days, we will pave the way for Summit decisions.

We will agree on the deployment by rotation of four robust multinational battalions to Estonia, Latvia, Lithuania, and Poland.

We will take decisions on a tailored presence for the south-east region, with a land element built around a multinational framework brigade in Romania.

We will also adopt a framework for NATO’s further adaptation to the challenges from the South.

We will look at ways to further improve the freedom of movement for NATO forces across Europe.

Läs mer: http://www.nato.int/cps/en/natohq/opinions_132351.htm

Så var det klart. Sveriges riksdag har röstat för värdlandsavtalet med NATO. Som ett plåster på såren till oss NATO-motståndare skickade våra kamrater i riksdagen, Björn von Sydow och Alexandra Völker, en försäkran om att avtalet inte är ett steg mot ett framtida medlemskap.

Tekniskt sett handlade omröstningen om lagändringar som ska undanröja administrativa hinder i värdlandsarbetet, vilket är en grundförutsättning för en solidarisk säkerhetspolitik i Europa enligt von Sydow och Völker. På så sätt ska det bli enklare för Sverige att delta i försvarsövningar tillsammans med våra europeiska grannar, där 22 av 28 länder är med i NATO. “Vi socialdemokrater är tydliga, vi vill inte gå med i Nato”, men närmre relationer med NATO viktigt i en “allt oroligare omvärld”, understryker de på Dagens Arena.

Värdlandsavtalet ger en tydlig lektion om vart Europa är på väg. Idag driver vi en politik som ska undanröja gränser mellan EU:s länder. Det finns redan avtal som gör det möjligt för att pengar och människor enkelt ska kunna röra sig inom EU-zonen. Nu lägger vi till ett kompletterande ramverk för att vapen och soldater lika enkelt ska kunna flyttas inom unionen. Det ska vara enkelt att skicka svenska soldater i strid, därför tas krånglig byråkrati som står i vägen bort. Harmoniseringen av Europas ekonomier kompletteras alltså med en harmonisering av dess militärer. I någon mening är värdlandsavtalet ett slags realpolitikens Eurovision Song Contest. “Come together” för ett starkt Europa. Solidaritet med Europa, för Europa.

Läs hela artikeln.

En utmaning är att det som ska utkristalliseras som ett svartvitt JA eller NEJ i själva verket handlar om ett antal skiftningar i grått.

År 2025, i en obestämd framtid eller aldrig?

En fråga där riksdagen har mandat att besluta­ ­eller något som måste underkastas en folk­omröstning?

Natomedlemskapet har diskuterats flitigt under veckoslutets partidagar.

Centern var på sin kongress först ut att nominera en presidentkandidat då man enhälligt utsåg partiets tidigare ordförande och statsministern åren 2003–2010, Matti Vanhanen.

Vanhanen var också presidentkandidat 2006 då han kom trea med drygt 560 000 röster.

Då utmanade han den sittande presidenten ­Halonen. Halonen satt kvar, och den starkaste ut­manaren, Samlingspartiets Sauli Niinistö, blev president först sex år senare.

Nu är det mycket sannolikt att Vanhanen igen utmanar en sittande president. Om Niinistö ställer upp för omval ska det mycket till om en utmanare ska slå honom.

Oavsett vilka som är med på upploppet väntas ­Nato bli en av de centrala frågorna i debatten.

Läs mer: http://online.osterbottenstidning.fi/Artikel/Visa/105494

Den svenska regeringen ska föreslå att ett kompani permanent placeras på Gotland, säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist till Dagens Nyheter. Sverige minskade på arméns storlek år 2005 och sedan dess har Gotland varit demilitariserat. Regeringens förslag skulle innebära att kompaniet på Gotland skulle bestå av ungefär 130 soldater.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2015/03/12/den-svenska-armen-atervander-till-gotland

Atlantpakten Nato väntas på tisdag fatta beslut om att stationera fyra nya internationella bataljoner i de tre baltiska länderna samt Polen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg bekräftar att Polen och de tre baltiska länderna kommer att få varsin multinationell bataljon som skall rotera sina manskap. Natos försvarsministrar väntas godkänna beslutet på tisdag då de möts i Bryssel.

– Det här kommer att sända en klar signal att Nato är redo att försvara alla allierade, konstaterade Stoltenberg i Bryssel.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/06/13/nato-placerar-fyra-bataljoner-i-baltikum-och-polen

Säkerhetspolitiskt är inte heller ett Nato-medlemskap svaret. Ett svenskt medlemskap skulle förmodligen leda till ett finskt medlemskap vilket i sin tur skulle göra Östersjön till ett innanhav av Nato-länder. Detta skulle givetvis rubba den geopolitiska balansen i området och leda till ökade spänningar. Sådana signaler har redan uttalats.

Svaret på att behålla balansen och säkerheten är i stället att ingå ett försvarsförbund med Finland, vilket skulle höja båda länders tröskeleffekt mot en angripare. Detta har Nato-företrädare bejakat och Ryssland har heller inte gett uttryck för en motsatt uppfattning. För ett seriöst parti i ett litet land är det viktigt att ta olika hänsyn och inte spela hasard med Sveriges säkerhet. Den senaste tidens händelseutveckling har gjort att vår övertygelse, baserad på risk- och sårbarhetsanalys, förstärkts och vår säkerhetspolitiska linje ligger fast. Därför säger vi nej till ett svenskt Nato-medlemskap.

Läs mer: http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/var-sakerhetspolitiska-linje-ligger-fast/

Utan stora åthävor, högtidliga ceremonier och inför en morgonsömnig centerstämma valdes Matti Vanhanen för andra gången till partiets presidentkandidat.

I ett historiskt svep från Paasikivi till Kekkonen underströk Vanhanen att utrikespolitikens kärna alltid har varit att bevara rörelseutrymmet, och inte låta sig förblindas av eller snubbla på konjunkturerna.

Därför betonade Vanhanen vikten av också bilaterala relationer med Ryssland. Ömsesidigt förtroende är det högsta ting som kan finnas mellan stater

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/06/12/entusiastisk-matti-vanhanen-centerns-presidentkandidat

Centern ska slå fast att Finland inte är på väg att ansöka om Natomedlemskap. Det säger Matti Vanhanen som ska utses till partiets presidentkandidat under partidagen i Seinäjoki.
Statsministerpartiet Centerns partikongress ska ta fram ett utrikes- och säkerhetspolitiskt ställningstagande under veckoslutet. Enligt riksdagsgruppens ordförande Matti Vanhanen (C) kommer det knappast att skilja sig från Finlands nuvarande linje.

– Partidagen bör slå fast att vi inte är i färd att ansöka om Natomedlemskap. Att Finland och Sverige står utanför Nato hör till de bästa sätten att bevara stabiliteten och tryggheten, säger han.
Regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse väntas säga ungefär samma sak. Vanhanen säger att han inte känner till den exakta ordalydelsen, men framhåller att det bara är semantik.

Läs mer

Syftet med samarbetsprogrammet är att bygga vidare på pågående samarbete; identifiera nya initiativ och tillsammans utveckla försvarsförmåga samt förbättra interoperabilitet och förmågan att agera tillsammans för att därigenom öka effekten och effektiviteten hos våra respektive länders försvar.

Läs mer: http://www.regeringen.se/artiklar/2016/06/sverige-och-storbritannien-undertecknar-samarbetsprogram-pa-forsvarsomradet/

Men i stället går liberalerna med än större kraft och ilska in för att beskriva hur Ryssland hotar och tänker anfalla de baltiska Natomedlemmarna Estland, Lettland och Litauen. Och därför, skriver de, måste Sverige nu gå med i Nato. De baltiska staterna är alltså inte skyddade av sitt medlemskap i Nato. Men om Sverige går med så skyddas Baltikum mot rysk aggression, förklarar Expressen.

De här återkommande liberala argumenten hänger som synes inte ihop. Men påpekar man det, vilket jag tillåtit mig, är man en komplett politisk idiot eller med Expressens formuleringar, visar man ”avgrundsdjup oförståelse för säkerhetsläget kring Östersjön” eller ”tar inte omvärldsläget på allvar”.

Läs mer: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article22987963.ab