Tobias Billström tar emot framför en guldkantad kakelugn på utrikesdepartementet i Stockholm. På soffbordet framför honom ligger 80 A4-sidor med regeringens förslag till Sveriges nya Natolag. På torr juristprosa beskrivs det största skiftet i svensk utrikespolitik på två århundraden.
– Genom att ratificera och ansluta oss till Washingtonfördraget får vi ett antal artiklar som kommer att bli styrande, de talar tydligt om vilket förhållande vi har till övriga medlemsstater, säger Tobias Billström.
Det möjliggör bland annat att Sverige kan påkalla militär hjälp från övriga medlemsstater i händelse av krig eller krigsfara. I praktiken handlar det om två lagändringar som regeringen vill att riksdagen ska anta inom bara några veckor. Den mest ingripande är lagen om operativt militärt stöd, som reglerar givande och tagande av militär hjälp i relation till andra Natoländer.
Kommer ett Natoland att få möjligheten att placera kärnvapen på svensk mark?
– Nej, det kommer de inte. Från regeringens sida gör vi bedömningen att det som har sagts av andra nordiska länder är det vi behöver följa, säger han. Läs artikel