Riksdagen ska snart ta ställning till att avstå väsentliga delar av svensk suveränitet. Förslaget gäller ett försvarsavtal mellan USA och Sverige, det så kallade DCA-avtalet (defence cooperation agreement), undertecknat i december i fjol.
Avtalet ger USA rätt använda 17 militärbaser från Kiruna i norr till Ronneby i söder. USA får obehindrad tillgång till dessa baser, fri tillgång till vårt territorium (hamnar, flygplatser med mera) och rätt att med egna styrkor röra sig över hela det svenska territoriet.
Försvarsavtalet ska gälla i tio år. Samarbetet ska bygga på full respekt för Sveriges suveränitet. Däremot gör USA inga förpliktelser att stödja Sverige i kris eller krig. […]
Under det gångna halvåret har DCA-avtalet föga diskuterats och granskats, varken politiskt eller i allmän debatt. Våra tre nordiska grannländer har alla slutit liknande avtal med USA – men alla avvaktar med bindande beslut för att ge tid för bred offentlig diskussion. Bara Sverige vill hasta igenom denna fråga om att genom ny lagstiftning avstå centrala delar av sin suveränitet. Ett särskilt skäl till försiktighet är ovissheten om utfallet av presidentvalet i USA och dess följder för hur DCA-avtalet kan utnyttjas.
Det enda rimliga nu är, som förre utrikesministern och FN-veteranen Hans Blix föreslagit (SvD Debatt 7/6), att riksdagen bordlägger frågan. För att återförvisa förslaget till ett utskott krävs att en tredjedel i kammaren begär detta. Det är bättre med ett senare beslut med mer eftertanke och bättre förankring.
Britta Andersson, Lars Anell, Vera Chan Esseborn, Rolf Ekéus, Etienne Glaser, Barbara Hagel, Thomas Hammarberg, Sven Hirdman, Lars Ingelstam, Anders Kompass, Olof Kleberg, Annika Lagerkvist, Gunnar Lassinantti, Lars-Gunnar Liljestrand, Tomas Magnusson, Ingela Mårtensson, Jonas Nerbo, Pierre Schori, Siamak Taklimi, Gunilla Thorgren, Thorsten Wetterbladh, Anders Wijkman och Gabriele Winai Ström Läs artikel