WP: Finland tror att kabelbrotten var ett misstag – CKP:s undersökningsledare till Yle: Får stå för sig, yle.fi

Den amerikanska tidningen Washington Post (WP) rapporterar att underrättelsekällor i Europa och USA bedömer att de kabelskador som har inträffat i Östersjön har varit olyckor, inte sabotage.

Enligt tidningens uppgifter anser underrättelsetjänstemän i Finland med internationella kolleger att de kabelbrott som tankfartyget Eagle S orsakade på juldagen skulle ha skett av misstag.

Förutom juldagens kabelbrott hänvisar artikeln till gasrörsläckan i Finska viken i oktober 2023, där fartyget Newnew Polar Bear misstänks ha orsakat skadan, och datakabelbrotten i södra Östersjön i november förra året, där Yi Peng 3 var det misstänkta fartyget.

Tidningens underrättelsekällor är anonyma, men man hänvisar till ”avlyssnad kommunikation och andra hemligstämplade underrättelseuppgifter”.

Kriminalkommissarie Sami Liimatainen, undersökningsledare vid Centralkriminalpolisen (CKP), är av diametralt motsatt åsikt än Washington Post.

– Jag ids inte ens kommentera sådant där, utan låter utländska tidningars uppgifter stå för sig, säger Liimatainen till Yle. Läs artikel

Seabed warfare och havsrätten, blogkoms3.wordpress.com

Bo Rask

Den 25 december 2024 misstänks tankfartyget Eagle S registrerad på Cooköarna med sitt ankare ha skadat el- och kommunikationskablar i den inre delen av Finska viken. Kablarna löper mellan Finland och Estland. Händelsen utgör ytterligare en i raden av sådana händelser mot kritisk havsbottenbaserad infrastruktur i Östersjön.

Flera kommunikationskablar och gasledningen Balticconnector slets av i oktober 2023 då det Hongkong registrerade containerfartyget Newnew Polar Bear ankare släpade längs med Finska vikens botten. Drygt ett år senare slet det kinesiskflaggade bulkfartyget Yi Peng 3 av kablar sydost om Gotland i Östersjön. Och nu är det alltså dags igen.

Företeelsen kallas internationellt för Seabed warfare, vilket handlar om att på olika sätt angripa på havsbotten placerad infrastruktur. Läs artikel

Exit stage left: Biden’s curious Cuba move, responsiblestatecraft.org

President Joe Biden’s January 14 removal of sanctions imposed on Cuba during the first Trump administration could have been a major step toward restarting Barack Obama’s policy of engagement if Biden had done it in his first week as president instead of his last.

But done at the last minute, they are unlikely to have much impact. Two of the three will not even take effect until after Trump’s inauguration.

Senior members of Trump’s incoming foreign policy team, including Secretary of State Marco Rubio, National Security Adviser Mike Waltz, and Special Envoy for Latin America Maurico Claver-Carone, have criticized Biden’s actions, noting that they can be quickly and easily reversed by the incoming administration. […]

In Congressional testimony on May 22, 2024, Secretary of State Tony Blinken admitted that there was no factual basis for Cuba being designated a state sponsor of terrorism, and that the reasons cited in the State Department’s annual report on terrorism were no longer valid. When the administration finally undertook a formal review of Cuba’s designation, it concluded— predictably—that Cuba should be removed from the list. Läs artikel

Oligarkerna tar över makten i Washington, di.se

PM Nilsson

Inom loppet av några veckor har alla större amerikanska banker och fondförvaltare hoppat av finansmarknadens variant av Parisavtalet, Net Zero Banking Alliance. Goldman Sachs, Wells Fargo, Citigroup, Bank of America, Morgan Stanley, Vanguard, JP Morgan och såklart Blackrock lovade nyss dyrt och heligt att investera i fossilfria företag och tekniker. Men inte längre. […]

Men ett annat skäl för bankerna tycks vara Trumps öppenhet för att sälja makt. Amerikansk politik har alltid haft nära till företag och ägare, men den bolagisering av amerikansk politik vi ser nu går mycket längre. Inflytande i Vita huset är till salu. Med Trump II gör en amerikansk superoligarki entré. […]

Nästa veckas skifte till Trump II har beskrivits som en kraftig återgång till en helt intressebaserad politik som sätter USA först. Men det kan vara något mycket värre.

Om vi har otur kommer västerlandets enda stormakt att utvecklas till något som mer liknar kleptokratierna, visserligen med demokratiska val, men med samma bolagsintressen förklädda till politik. Läs artikel

”We were spoofed on approaching Kirkenes today”, thebarentsobserver.com

”We are worried, yes, and it is something we take into account on every single flight to East-Finnmark. We were spoofed on approach to Kirkenes today,” says Johan Lester. He is captain with SAS and flew the northbound flight from Oslo Friday evening with Barents Observer among the passengers.

Kirkenes airport Høybuktmoen is a short 10 kilometers from the border with Russia and about 50 km from the military stronghold in the Pechenga valley from where the 200th Motorized Rifle Brigade and the 61st Naval Infantry Brigade regularly direct electronic warfare signals towards Norway. […]

East Finnmark region, like Finland and other European neighbors to Russia, have seen an exponential increase in jamming incidents since 2017. Last year, pilots flying to Kirkenes reported about disruption of GPS signals nearly every day.

Further on the Kola Peninsula is Olenya air base where Russia’s aviation forces deploy a fleet of Tu-95MS bombers that frequently are flying south to launch cruise missiles against Ukraine, causing terrifying scenes as civilian apartments blocks and energy infrastructure are hit.  Läs artikel

Vladimir Putin indgår aftale med Iran: Styrker de militære bånd, bt.dk

Ruslands præsident, Vladimir Putin, styrker de militære bånd til Iran og sit iranske modstykke, præsident Masoud Pezeshkian.

Det sker med en 20-årig strategisk samarbejdsaftale, som fredag er blevet underskrevet ved en ceremoni med de to præsidenter i Moskva. Samarbejdet styrkes på flere områder. Det gælder for eksempel mellem landenes sikkerhedstjenester samt igennem militærøvelser og fælles træning af officerer.

Derudover vil ingen af de to lande lade deres territorie blive brugt til nogen som helst handling, der truer den anden part. Läs artikel

Snart höjs åldersgränsen för reserven, yle.fi

En parlamentarisk kommitté föreslog för några år sedan en höjning av åldersgränsen för reserven.

Den här höjningen ser ut att bli verklighet snart, enligt den senaste rapporten från Försvarsministeriet.

I dag går åldersgränsen för reserven vid 60 år för officerare och underofficerare och 50 år för manskapet.

Regeringen vill höja den förstnämnda åldersgränsen till 65 år. En höjning av åldersgränsen motiveras med att allt fler reservister är i utmärkt form då deras tid i reserven löper ut.

”Finländarnas stora försvarsvilja syns i det växande intresset för att delta i landets försvar även efter 60 års ålder. Det är reservisterna själva som önskat att åldersgränsen höjs. Vi för den här förändringen framåt med stor glädje”, säger försvarsminister Antti Häkkänen (Saml).

En höjning av åldersgränsen gör att försvaret blir starkare, säger Häkkänen. Läs artikel

Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting, lagtinget.ax

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig redogörelserna för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom. […]
Diskussionen om Ålands demilitariserade status har dock intensifierats i både Finland och Sverige i ljuset av ländernas NATO-anslutning och Rysslands invasion av Ukraina. Finland har dock klargjort att Ålands demilitarisering ska respekteras inom NATO. Trots säkerhetspolitiska förändringar konstaterar nämnden att det finns enighet om att Ålands demilitariserade och neutraliserade status ska bevaras, både som en del av internationella avtal och som en modell för fred och stabilitet i en tid av ökade spänningar i regionen.
     Nämnden konstaterar att utrikesministeriets publikation 2023:11 Folkrättslig utredning om Ålands internationella särställning och rättsliga frågor som gäller Rysslands konsulat i Mariehamn är en viktig sammanställning av Finlands aktuella syn på Ålands folkrättsliga ställning.
     Självstyrelsepolitiska nämnden konstaterar att sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Finlands inträde i NATO har nytt internationell rätt blivit dagsaktuellt. Folkrätt, rättsstatsprincipen och att internationella avtals bindande verkan är helt avgörande för små staters säkerhet. Nämnden understryker att Ålands demilitarisering och neutralisering står fast. Ålands status är föremål för sedvanerätt som binder även andra stater än konventionernas undertecknande och sedvanerätten står stark i folkrätten. Läs dokumentet

Peter Kuznick and Ivana Nikolić Hughes: The Sanctification of Jimmy Carter is a Disservice to his Legacy, usrussiaaccord.org

In 2019, Jimmy Carter shared his thoughts on China with the congregants at Maranatha Baptist Church in his hometown of Plains, Georgia. “Since 1979, do you know how many times China has been at war with anybody?” Carter asked. “None. And we have stayed at war.” The U.S., he calculated, had enjoyed a paltry 16 years of peace in its 242-year history, making it “the most warlike nation in the history of the world,” repeatedly trying to force others to “adopt our American principles.” “How many miles of high-speed railroad do we have in this country?” he asked rhetorically, noting that China had built some 18,000 miles of high-speed rail while the U.S. had “wasted, I think, $3 trillion” on military spending. 

“The difference,” Carter told the congregation, “is if you take $3 trillion and put it in American infrastructure you’d probably have $2 trillion left over. We’d have high-speed railroad. We’d have bridges that aren’t collapsing, we’d have roads that are maintained properly. Our education system would be as good as that of say South Korea or Hong Kong.” According to the Costs of War Project at Brown, the accurate figure for the amount of money the U.S. has spent on its post-9/11 wars is closer to $8 trillion. Läs artikel

Norge og USA styrker nordlig romsamarbeid med ny avtale, highnorthnews.com

Torsdag la Norge og USA en viktig grunnstein for videre romsamarbeid med å inngå en avtale for teknologisikring (Technology Safeguards Agreement, TSA).

Dette er en folkerettslig avtale som skal forhindre uautorisert spredning av amerikansk teknologi, og som må på plass for at amerikanske myndigheter skal kunne godkjenne bruk av kommersielle, amerikanske bæreraketter skutt opp fra Norges romhavn i nord.

– Avtalen er et viktig steg i arbeidet med å gjøre Andøya til et av verdens mest attraktive steder for satellittoppskyting, framholder næringsminister Cecilie Myrseth (Ap) og fortsetter:

– Det amerikanske satellittmarkedet er verdens største, og det har stor verdi for Andøya Spaceport og for Norge som romnasjon at vi nå får muligheten til å gjøre oppskytinger for amerikanske kunder.

USA har liknende avtaler med blant andre Australia, New Zealand og Storbritannia. Läs artikel

Frederiksen: Trump har inte dragit tillbaka hoten, omni.se

Danmarks statsminister Mette Frederiksen pratade under 45 minuter på onsdagen med USA:s tillträdande president Donald Trump. Men några särskilt lugnande besked om dragkampen om Grönland fick hon inte, rapporterar danska medier.

Hon säger Trumps hot om att införa strafftullar mot Danmark för att få kontroll över ön ligger kvar, och att han inte är öppen för ett ökat samarbete mellan Köpenhamn och Washington.

– Vi är i en allvarlig situation, och det har vi varit ett tag nu. Vi är upptagna med att göra allt vi kan för att hantera det så klokt och så bra som möjligt, säger hon.

Donald Trump har även hotat med att sätta miltär press på Danmark för att få kontroll över Grönland, det framkommer inte om det hotet ligger kvar. Läs artikel

Ett mörkt hejdå av Joe Biden – så här lät hans sista tal, yle.fi

Det blev stundvis riktigt allvarligt och mörkt då han uppmanade amerikanerna att värna om demokratin och se upp för desinformation.

Samtidigt varnade han för den växande eliten i USA – och riktade en känga mot den tillträdande presidenten Donald Trump som tar över den 20 januari.

– I dag tar en oligarki av extrem rikedom, makt och inflytande form i Amerika, som bokstavligen hotar vår demokrati och våra grundläggande rättigheter och vår frihet.

Joe Biden varnade för en ”farlig koncentration av makt i händerna på några få ultrarika människor”.

– Om deras maktmissbruk inte kontrolleras kommer det få farliga konsekvenser.

Han nämnde inga namn, men då han refererade till teknologins framväxt, en vissnande fri press och stoppad faktagranskning på sociala medier var det tydligt att han talade om världens rikaste man Elon Musk som får en viktig roll i Trumpadministrationen.

– Den fria pressen vittrar sönder och sociala medier har gett upp faktagranskning. Sanningen kvävs av lögner som sprids för makt och vinst.

Joe Biden gick så långt att han sa att amerikanerna just nu begravs under en lavin av desinformation. Läs artikel