Länkar

[…] In Europe, Britain and France in particular have sought to increase their role in the negotiations on Ukraine. France and Britain have also announced that they are prepared to send peacekeeping troops to Ukraine.

Prime Minister Petteri Orpo (NCP) said this week that Finland will not deploy troops to Ukraine.

”We are ready to help in any way that suits us, but we will not send soldiers to Ukraine,” Orpo told Parliament on Wednesday.

”As a border country, we cannot let them leave here, and on the other hand, it is risky if Finnish soldiers are at risk of conflict with soldiers from a neighbouring country,” he explained. Läs artikel

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer stod på lördagen som värd för ett internationellt möte där Sverige deltog tillsammans med ett antal länder, däribland Ukraina, Kanada, Australien och Nya Zeeland.

Statsminister Ulf Kristersson deltog digitalt via en säker Nato-lina från Ledningsregementet i Enköping. […]

Kristersson har samma budskap i sin kommentar.

– Stärk europeiska Natoländers eget försvar. Samarbeta tätt inom EU och med resten av Europa. Fortsätta stärka Ukraina och fortsatta sanktioner mot Ryssland. Allt detta gör nu Sverige, säger han.

– President Trump har erbjudit Putin en väg framåt till fred. Nu måste vi omvandla det till verklighet. Vi måste få stopp på dödandet, med en hållbar och rättvis fred i Ukraina, säger Starmer. Läs artikel

– Svalbard blir i økende grad trukket inn i Norges militære og politiske planlegging, som involverer USA og Nato, heter det i en kunngjøring fra det russiske utenriksdepartementet fredag.

Svalbardtraktaten, også kjent som Paristraktaten, er en traktat inngått 9. februar 1920 i Paris mellom flere land om øygruppa Svalbard. Avtalen gir Norge suverenitet over Svalbard, men legger samtidig begrensninger på bruk av Svalbard til visse militære formål. […]

I etterkant av det uttalte statsminister Jonas Gahr Støre at Svalbardtraktaten legger noen begrensninger for økt militarisering.

– Svalbard er en del av Norge, og vi har ansvar for å sikre sikkerheten på Svalbard, sa Støre til NRK, og la til:

– Men Svalbardtraktaten har noen klare bestemmelser på at vi ikke skal ha baser eller installasjoner der. […]

Forsvarsekspert Tormod Heier mener russernes rasling om brudd på Svalbardtraktaten henger sammen med den økte norske donasjonen til krigen i Ukraina.

– Norske myndigheter har gått på «gummisåler» når det gjelder Svalbardtraktaten for at ikke Russland skal kunne si at vi har trådt over noen av bestemmelsene, sier professor Tormod Heier ved Forsvarets stabsskole til NTB. Läs artikel

Polens president Andrzej Duda vil ha amerikanske atomvåpen utplassert i Polen for å avskrekke Russland. […]

– Duda mener Polen ville kjenne seg tryggere hvis de hadde atomvåpen på sitt territorium. Men det er ikke åpenbart at det vil ha den effekten, sier seniorforsker emeritus ved Nupi, Sverre Lodgaard, til Nettavisen.

– I første omgang ville den sikkerhetspolitiske situasjonen tilspisses kraftig. Det er ikke rasjonell politikk på lengre sikt heller, sier Lodgaard.

– USA er ikke interessert i noe slikt. Jeg har ikke sett noe tegn til det, påpeker han. […]

USAs visepresident JD Vance overbringer en kontant beskjed til polakkene i et intervju med Fox News.

– Jeg har ikke snakket med presidenten om denne konkrete saken, men jeg ville blitt sjokkert om han støttet en utvidelse av atomvåpen lenger østover i Europa, sier Vance.

– Vi må være forsiktige. Vi leker bokstavelig talt med fremtiden til menneskeheten. Dette er en av de viktigste grunnene til at president Trump ser på seg selv, og faktisk er, en fredspresident, sier Vance. Läs artikel

Under tre år har Ryssland försökt att krossa Ukrainas frihet och självständighet, men den ukrainska försvarsviljan har stått fast. Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet, utan också för oss, för hela Europa. För demokrati, rättsstat och jämlikhet. […]

Varje EU-land måste också stärka sitt eget försvar. Jag skulle gärna se allmän värnplikt, liknande den som Finland har, införas i fler länder. Norden spelar en nyckelroll, och att alla nordiska länder nu är medlemmar i Nato är av stor betydelse. Tillsammans måste Europa, inklusive Storbritannien och Norge inom Nato, ta ett betydligt större ansvar för både Europas och Ukrainas framtid än vad vi gör idag. Läs artikel

Portugal har beslutat att avbryta sina planer på att köpa det amerikanska stridsflygplanet F-35, med hänvisning till den osäkerhet som präglat USA:s utrikespolitik under president Donald Trump, skriver The Aviationist.

Beslutet kan få konsekvenser för andra Natoländer som överväger att ersätta sina äldre stridsflygplan.

I en intervju med den portugisiska tidningen Público förklarar Portugals försvarsminister Nuno Melo att landets försvarsstrategi nu styrs av geopolitisk stabilitet och långsiktiga försvarsmässiga intressen.

Han betonar särskilt att USA:s förändrade inställning till Nato skapar osäkerhet för länder som är beroende av amerikansk teknologi. Läs artikel

Regeringen har bemyndigat Försvarets materielverk att upphandla 18 st Archerpjäser för donation till Ukraina. FMV ska även upphandla 5 st artillerilokaliseringsradarsystem av typen Arthur till Ukraina. Sverige bidrar även med finansiering till den ukrainska försvarsindustrin genom det danska initiativet. Regeringens avsikt är också att Sverige ska delta i artillerikoalitionen under Ukraine Defense Contact Group. Det sammantagna värdet av detta artilleripaket är cirka 3 miljarder kronor och är en del av det 18:e militära stödpaketet till Ukraina. […]

Det totala värdet av donationerna är cirka 3 miljarder kronor och innehåller:

• 18 Archerpjäser från BAE Systems Bofors. Sverige har sedan tidigare donerat 8 Archerpjäser till Ukraina.
• 5 Arthur artillerilokaliseringsradarsystem från Saab. Systemet Arthur används till att upptäcka artilleriprojektiler och beräkna var de kommer ifrån. Detta för att kunna lättare kunna bekämpa fiendens artilleri. Arthur har tidigare donerats till Ukraina av Sverige och Storbritannien.
• Finansiellt stöd till Ukrainas försvarsindustri genom det danska initiativet. Stödet kan exempelvis ge möjligheter att användas till produktion av 155 mm ammunition eller det ukrainska artillerisystemet Bohdana  Läs pressmeddelande

– Norge skal investere milliarder av kroner i nytt utstyr og mannskap til forsvaret. Bare nye fregatter til marinen forventes å koste minst 100 milliarder kroner.

Fornyelse og kjøp av nye fregatter til sjøforsvaret blir trolig den dyreste offentlige investeringen. Da Norge kjøpte 52 nye kampfly – Lockheed Martin F-35 Lightning II – var prisen stipulert til om lag 90 milliarder kroner. […]

– Å kjøpe fregatter fra USA for å smiske med Donald Trump, vil være galskap, sier Sørensen, som har 25 års erfaring fra både forsvarsindustrien og internasjonal luftfart. […]

– Virkeligheten er at USA i dag verken har kapasitet eller kunnskap, til å bygge fregatter som Norge har behov for. USA har i dag et etterslep på vedlikehold av marinefartøyer på 20 år. Fra å være ledende i skipsbygging, står i dag USA for bare 0,13 prosent av verdensmarkedet. Landet har i dag ikke mer enn 4 skipsverft og 17 tørrdokker for vedlikehold, sier Sørensen. […]

Tidligere fregattsjef og flaggkommandør, Ståle Pedersen, mener Norge bør velge det amerikanske fregatt-alternativet.[…]

– Det er flere grunner til at Norge bør velge de amerikanske skipene. Våpenkontrollsystemet AEGIS er en oppgradert versjon av det vi i dag har på våre Nansen-klassen fregatter. Forskjellen er at vi denne gang får den samme versjonen som den amerikanske marinen benytter seg av, sier Pedersen. Läs artikel

On Tuesday March 11, two B-52 bombers flew together with several Swedish JAS 39 Gripen, flexing muscles, in a very visible strategic communication across the skies of NATO’s newest member state.

“The mission also included a low-formation flyover of the Swedish Parliament to celebrate the one-year anniversary of Sweden’s accession to NATO,” U.S. Air Force in Europe said in a statement.

While the public was focused on the giant American bombers over the roof tops in Stockholm, the actual military training happened much further north, later in the same day.

From the capital, the bombers and fighter jets continued to the Arctic Circle where live weapons drop with GBU-38 JDAM bombs took place at targets in the Vidsel Test Range. The range is the largest in Sweden and is located in the wilderness between Jokkmokk and Arjeplog.

Once released from the aircraft, the JDAM bombs autonomously navigated to the designated target coordinates inside the range.

Both of the two B-52s, numbered 60-0007 and 60-0044, are nuclear capable, according to the Nuclear Notebook 2025 published by the Bulletin of Atomic Scientists. The planes, though, do not carry nuclear weapons on training flights in Europe.  […]

According to the statement, the bombs drop was the “first-ever live weapons drop” conducted by B-52s in Sweden. That, however, is not totally correct.  As the Barents Observer reported, two B-52s conducted live fire bombing towards targets in the same Vidsel Test Range first time in August 2022.

Last week, similar bomb drops took place over Rovajärvi shooting range in Finnish Lapland, a short 100 km from the border with Russia. The air forces of Norway, Sweden and Finland have in recent years frequently trained with U.S. strategic bombers. B-1 bombers have for periods been deployed both at Kallax airbase near Luleå in northern Sweden and at Ørland airbase in Norway. Läs artikel