Länkar

Utvalget ble satt ned i statsråd fredag. Tidligere ambassadør Bjørn Tore Godal skal lede utvalget. Han ledet forrige Afghanistan-utvalg, som kom med sin rapport i 2016. Den gangen evaluerte de Norges innsats i Afghanistan i perioden 2001 til 2014.

Nå skal utvalget vurdere det norske styrkebidraget, bistanden til landet, freds- og forsoningsarbeidet i perioden 2015 til 2021, samt evakueringsoperasjonen fra Kabul i august 2021.

Det skriver regjeringen i en pressemelding.

– Vi må ta lærdom så vi kan bli enda flinkere til å planlegge, organisere og gjennomføre fremtidige bidrag til internasjonale operasjoner og organisering av kriseberedskap, sammen med norsk bistand og sivil innsats, sier utenriksminister Espen Barth Eide.

Disse skal delta i utvalget:

• Seniorforsker Kristian Berg Harpviken, Oslo/Ringsaker
• Pensjonert flaggkommandør Solveig Krey, Oslo/Lonkan
• Førstelektor Ann-Karin Larssen, Trondheim
• Seniorforsker Anne Likuski, Oslo
• Direktør Ann Elisabeth Serck-Hanssen, Sola
• Seniorforsker Arne Strand, Bergen
• Professor emeritus Rolf Tamnes, Oslo
• Assisterende direktør Torunn Tryggestad, Bærum
• Forskningsleder Torunn Wimpelmann, Bergen Läs pressmeddelande

• In September 2024, Russia’s monthly fossil fuel export revenues dropped 2% to EUR 618 mn per day, marking the sixth consecutive month of decline.
• The five largest Russian fossil fuel importing countries in the EU paid Russia a total of EUR 1.3 bn for their imports.
• 34% of Russian seaborne crude oil and its products were transported by tankers subject to the oil price cap. The remainder was shipped by ‘shadow’ tankers and was not subject to the oil price cap policy.
• Since introducing sanctions until the end of September 2024, thorough enforcement of the price cap would have slashed Russia’s export revenues by 8% (EUR 23.11 bn).
• A lower price cap of USD 30 per barrel would have slashed Russia’s oil export revenue by 25% (EUR 68 bn) from the end of September 2024 until the sanctions were imposed in December 2022. A USD 30 per barrel price cap would have slashed Russian revenues by 26% (EUR 2.86 bn) in September alone. Läs artikel

[…] Även om ryska enheter har flyttats till anfallskriget i Ukraina har ryssarna stor kapacitet i norr – och, enligt Hultqvist, en vilja att utöka buffertzonen runt Murmansk.

– De har strukturerna klara. Murmansk är en strategiskt enormt viktig plats för ryssarna. Det är därför vi måste ta det ryska hotet på allvar och sätta in våra trupper i norra Finland, säger han.

När man lyssnar på Hultqvists analys är det lätt att komma fram till att Ryssland skulle utgöra ett större hot mot Finland och Sverige i Nordkap än i Finska viken och i närheten av Gotland.

– Ryssland kan utgöra ett hot varhelst de tror att de har hittat vår svaghet. Alla länder runt Östersjön, utom Ryssland, är med i Nato. Östersjön är en säkrare plats än tidigare. Det kan man säga, bedömer Hultqvist.

Enligt Hultqvists uppfattning handlar inrättandet av FLF-styrkan om att ta bort relativ svaghet, vilket i sin tur hindrar Ryssland från att utöka sin buffertzon genom att angripa Finland.

– Å andra sidan, i norra Kaloti-regionen är det ryska hotet en realitet. Därför är det viktigt att placera FLF-styrkor i norra Finland, säger han. Läs artikel

[…] Nordøstpassasjenvil bli viktigere og viktigere for verdenshandelen i årene som kommer. For Kirkenes havn er det en enorm mulighet. «Når godstrafikk mellom tre kontinenter møtes i Arktis, vil det være behov for omlasting av gods. Kirkenes er den vestlige havnen som ligger nærmest den nordlige sjøruten. Her er det dype og vide fjorder skjermet for vær, og det er rikelig med arealer», skriver Terje Jørgensen, havnesjef Kirkenes havn i iFinnmark. Han peker også på at en utbygging av havna vil være et godt utgangspunkt for sivil og militær beredskap i regionen. Når de fleste godsfartøyene i Arktis anløper en transitthavn i Norge, vil vi få kontroll med trafikk, fartøyer og gods. […]

Norge har ingenting å tjene på en amerikanskinspirert nymccarthyisme overfor Kina. Selv under den kaldeste kalde krigen anløp sovjetiske skip norske havner, og de ble reparert ved norske verft. Det sovjetiske flyselskapet Aeroflot hadde kontor i Oslo. «Vi må være veldig klar over at den kinesiske interessen for Kirkenes havn ikke dreier seg om utvikling av Sør-Varanger, det dreier seg utelukkende om kinesiske interesser», sier Høyres Ine Søreide Eriksen til NRK. Selvfølgelig fremmer kinesiske selskaper egne interesser, men det betyr ikke at et samarbeid også kan være til fordel for Sør-Varanger. Kina bør ønskes velkommen som handelspolitisk partner i nord. Läs artikel

Den senaste upptrappningen längs den blå linjen orsakar omfattande förstörelse av städer och byar i södra Libanon, medan raketer fortsätter att skjutas upp mot Israel, inklusive civila områden. Under de senaste dagarna har vi sett intrång från Israel i Libanon i Naqoura och andra områden. Israels försvarsstyrkor (IDF) Soldater har drabbat samman med Hizbollah-element på marken i Libanon.

UNIFIL:s Naqoura-högkvarter och närliggande positioner har drabbats upprepade gånger. […]

Vi påminner IDF och alla aktörer om deras skyldigheter att säkerställa säkerheten och säkerheten för FN:s personal och egendom och att alltid respektera FN:s lokalers okränkbarhet. UNIFILs fredsbevarande styrkor är närvarande i södra Libanon för att stödja en återgång till stabilitet under säkerhetsrådets mandat. Varje avsiktlig attack mot fredsbevarande styrkor är ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt och säkerhetsrådets resolution 1701. Läs artikel

Selv uten en raskt eskalerende krig mellom Israel og Hizbollah var muligheten hele tiden stor for at Zelenskyjs «seiersplan» skulle renne ut i sanden uten å skape noen politisk effekt i USA eller andre steder. Planens store svakhet er at den først og fremst er basert på at andre land skal treffe kraftfulle beslutninger til Ukrainas favør, og dermed blir Ukrainas frihetskamp avhengig av «hendelser som finner sted langt fra frontlinjen».
«Seiersplanen» viste seg å inneholde lite nytt og fokuserte istedenfor på velkjente temaer som blant annet at Ukraina ønsket flere langtrekkende våpensystemer og at alle restriksjoner på bruk av disse mot mål inne i Russland skulle oppheves.
Målsetningen med hele «seiersplanen» er å styrke Ukrainas militære stilling på en slik måte at Putin presses til forhandlinger i god tro, og det i ganske nær fremtid. Läs artikel

– Dersom dette stemmer, vil det være en ganske ny situasjon, sier professor Håkon Lunde Saxi ved Forsvarets stabsskole.

Han kommenterer nyheten om at Norge er i forhandlinger om å bidra med en bataljon til en ny Nato-styrke som skal opprettes i Nord-Finland. En bataljon kan variere fra 400 til 1200 soldater. Norge bidrar i dag med en kompanistridsgruppe på rundt 150 personer i Litauen.

– Å binde opp en bataljon i Finland vil være en betydelig forpliktelse for Norge. Det vil være krevende. Sannsynligvis vil Norge med dette ikke klare å opprettholde bidraget i Litauen, sier Saxi til TV 2.

Det er Norge, Sverige, Storbritannia og USA som ifølge den finske avisen Iltalehtis kilder er bedt om å bidra med bataljonsstridsgrupper til en felles fremskutt landstyrke (Forward Land Force, FLF) i Lappland. Läs artikel

Nästa år deltar Finland i Natos så kallade fredsbevarande uppdrag med två fartyg från flottan och en flygsektion upp till fem stridsflygplan från försvarsmakten, säger försvarsministeriet.

Marinen ansvarar för Natos permanenta sjöstöd och operativa åtgärder i Östersjön, Nordsjön och Nordatlanten.

Finland deltar i Natos luftförsvars så kallade Air policing-uppdrag på Island, nordöstra Atlanten och Ishavet.

”Genom att aktivt deltagande i NATOs fredstida  kommuniserar vi alliansens enhet och visar beredskap och försvarsförmåga. ”Att delta är av de sätt som Finland stöder alliansens agenda för att stärka säkerhetsmiljön”, säger försvarsminister Antti Häkkänen (KOK) i ett pressmeddelande. Läs artikel