Länkar

Farligt tyst om vad Nato faktiskt innebär för Sverige, etc.se

av
Ali Esbati

Den senaste gästen i Financial Times fredagsintervju ”Lunch with FT” är nyss avgångne Nato-chefen Jens Stoltenberg. Som den fullblodskommunikatör Stoltenberg är, har han valt cafeterian på Utøya som restaurang. Intervjun inriktas helt på Rysslands invasion av Ukraina.

Kina nämns inte alls. Det skiljer sig från när norska NRK:s utrikesreporter Yama Wolasmal (vars intervju i april med den israeliske talespersonen David Mencer fick stor internationell spridning) nyligen ställde en del mer kritiska frågor till Stoltenberg.

Stoltenberg var då märkbart obekväm med att konkretisera den upptrappade retoriken om “hot mot vår säkerhet och våra värderingar” från Kina, när Wolasmal ville ställe “kontrollfrågor” om vilka länder Kina invaderat de senaste 40 åren (noll) och vilka utländska militärbaser Kina upprätthåller (en, i Djibouti). […]

Är det rimligt att Sveriges ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen underordnas USA:s aggressiva positionsförsvar? Ska svensk militär förmåga inriktas på att värna svensk territoriell integritet eller vara en bricka i en strid om Sydkinesiska havet? Hur kommer ett semi-militariserat handelskrig med Kina att påverka den exportorienterade svenska industrin? Läs artikel

Dessa Länder ansluta sig till Finlands NATO-styrka, iltalehti-fi.

av

Internationella militära och säkerhetspolitiska källor berättar för Iltalehti vilka länder som skickar sina soldater till Natos styrkor för att etablera sig i Finland.

Sverige tar rollen som ramstat i den FLF-styrka som ska etableras i Finland. Staben kommer därför att ledas av en svensk brigadgeneral eller överste. […]

För att Sveriges ledarroll ska bli trovärdig kommer svenskarna att placera en bataljon, eller cirka 800 soldater, i FLF. Ovanpå detta kommer de svenska stabsofficerarna.

FLF-styrkan som ska estableras i Finland arbetar under Norfolks högkvarter i USA. Läs artikel

President staunchly against Croatian support for NATO mission to Ukraine, glashrvatske.hrt.hr

av
”From day one, the war has developed in a direction that is undesirable and catastrophic for Ukraine. Half a million people have been killed or wounded, and now what? Are another 50,000 people to be killed or maimed? Will that satisfy anyone’s appetite – be it Washington or Moscow – is that enough?” Milanović asked, referring to NATO’s latest mission, Security Assistance and Training for Ukraine, which he had previously described as NATO’s entry into the war.
”All of us – myself included – have brought Ukraine into this catastrophic situation. The country is destroyed and this must stop as soon as possible,” emphasised Milanović at a joint press conference after the Brdo-Brijuni Process summit.
He called on ”those who want war” to send their own children to fight. He called for the conflict to be resolved diplomatically and warned that it would not end well for those who waged it on the Western side.
”NATO is getting involved in that conflict now after two-and-a-half years? So far, NATO as an institution has had no legal or formal presence in Ukraine. Now they’ve decided to join? Well, I say, go ahead. But as long as I am the president and the commander-in-chief, and while the vast majority of Croatian people feel the same way, I will not sign that order,” said the president. Läs artikel

Debatt: Den norske Nato-narren följde lydigt USA:s vilja, etc.se

av
Sigurd Allern, professor emeritus i journalistik vid Universitetet i Oslo

Jens Stoltenberg har avslutat ett tioårigt jobb som Natos generalsekreterare och tacket för hans insatser strömmar in. Han har varit en populär Nato-administratör i Washington under successiva presidentregimer. Under Trumps år som president bidrog Stoltenberg till att förbättra atmosfären genom att stödja kravet på att europeiska medlemsländer måste beväpna sig betydligt mer. Med Joe Biden blev stämningen ännu bättre, eftersom Stoltenberg entusiastiskt delade hans syn på USA som ”den oumbärliga nationen”, supermakten som försvarar ”den internationella ordningen” mot ofrihet och autokrati. Läs artikel

Värnpliktiga röstade nej till att delta i strid utomlands, forsvarsmakten.se

av

[…] Under samtalet diskuterades både fredstida Nato-operationer och värnpliktigas deltagande i krig utomlands enligt artikel 5 i Nato-avtalet. Trots att våra nordiska grannländer beslutat att deras värnpliktiga inte skall mobiliseras i krig i ett annat Nato-land har Sveriges beslutsfattare ännu inte tagit tydlig ställning i frågan. Sveriges värnpliktiga röstade under värnpliktskongressen i april mot att de skall kunna pliktas i strid i utlandet mot sin vilja.(sid 46 , Försvarets Forum 4/2024) Läs artikel 

Beredskapskontroll med skarp ammunition

av
Läget i närområdet har förvärrats och Ryssland har infiltrerat flera Natoländer, däribland Sverige. Natos AWACS-plan har upptäckt ryska förband som fört in lätta mark-robotsystem i Sverige. Både uppe i norr och ute till havs i höjd med Stockholms skärgård. Det var den fiktiva inramningen när operationsledningen testade beredskapen i Försvarsmakten. […]
Under överbefälhavaren är det chefen för operationsledningen som har ansvaret för att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet och skydda svenska intressen. En del i beredskapskontrollen var också att kontrollera operationsledningens förmåga till att kunna analysera uppgiften och prioritera mål.

Beredskapskontroller är en viktig del i Sveriges och Natos avskräckning gentemot Ryssland. Resultatet kommer att rapporteras till Natos operativa högkvarter i Brunssum i Nederländerna. Läs pressmeddelande

Nya fynd kring Dag Hammarskjölds död, riksdagen.se

av
Gudrun Brunegård (KD)

Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i
syfte att klargöra vilka avvägningar Sveriges regering gjorde i samband med
utredningarna 1961–62 rörande Dag Hammarskjölds död och tillkännager detta för
regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att allt relevant
tillgängligt material, inklusive eventuellt ännu sekretessbelagda dokument,
omaskerat bör ställas till såväl utredningens som allmänhetens förfogande och
tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska
framföra en offentlig ursäkt till de förolyckade svenskarnas familjer gällande
tidigare regeringars inställning och tillkännager detta för regeringen. Läs motionen

The Strategic Relevance of Kaliningrad, usni.org

av
Paolo Pizzolo, assistant professor and postdoctoral research fellow at the Centre for International Studies and Development of the Jagiellonian University in Kraków

Situated between Poland and Lithuania, both members of the European Union and NATO, Kaliningrad Oblast is a Russian exclave on the southern coast of the Baltic Sea, as well as the westernmost region of the Russian Federation. The oblast covers approximately 5,800 square miles, with a population of around one million, and its capital is the city of Kaliningrad. As an exclave, the territory shares no borders with mainland Russia and receives much of its supplies by rail via Belarus and Lithuania, although a sea route of some 600 miles connects its port to that of St. Petersburg through international waters. Kaliningrad enjoys the only Russian port free from ice year round, hosting the Baltic Fleet.

Positioned on the southern Baltic Sea, Kaliningrad is both an opportunity and a challenge for Russia. Its long-range missile capabilities could deny NATO access to the northern Baltic and its regional allies, but sandwiched between Poland and Lithuania and far from the Russian mainland, the exclave also would be hard to defend.Läs artikel

S sågning av regeringen: Passiva i FN kopplat till Israels agerande, svt.se

av

Flera oppositionspartier är skarpt kritiska till hur regeringen hanterat konflikten i Mellanöstern och menar att Sverige tydligare borde fördöma Israels agerande.

SVT:s genomgång visar samtidigt att Sverige i de flesta fall det senaste året röstat mot Israels linje i FN och varit för gemensamma uttalanden som fördömer Israels agerande.

Ett år efter Hamas blodiga attack på Israel, och Israels svar på angreppet, finns det mycket att anmärka på i regeringens politik. Det menar Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

Han pekar särskilt på omröstningar i FN där Sverige, enligt Johansson, inte stått upp för internationell rätt. Läs artikel

Ett brett angrepp på oberoende journalistik, gd.se

av
Jan Sjölund, frilansjournalist och universitetsadjunkt vid Högskolan i Gävle.

De senaste två åren har justitieminister Gunnar Strömmer presenterat nyhet efter nyhet som undergräver spelplanen för den oberoende journalistiken. Terrorismen, Ryssland och gängkriminaliteten lyfts gång på gång fram som huvudskäl till att såväl medborgerliga som publicistiska friheter nu måste överges.

Någon egentlig politisk opposition finns inte. Socialdemokraterna är i det tysta med på det mesta Tidö-regeringen gör i de här frågorna. Övriga oppositionspartier ligger lågt. Mantrat ”rikets säkerhet” skapar en total politisk konsensus i svensk offentlighet.

Och det är i skydd av denna konsensus som regeringen i snabb takt har börjat angripa själva grunden för oberoende och kritiskt granskande journalistik. Det sker framför allt på två sätt:

  • Nya lagar, lagändringar och lagförslag begränsar yttrande- och pressfriheten ända ned på grundlagsnivå.
  • Offentlighetsprincipen – och därmed journalisters möjlighet att få insyn i myndigheters och domstolars verksamhet – obstrueras både juridiskt och politiskt.

Startskottet var utlandsspionerilagen som för två år sedan röstades igenom i riksdagen för andra gången. I ett slag fick statsmakten mer kontroll över alla tänkbara journalistiska granskningar. Avslöjanden som Boforsskandalen på 80-talet och Saudivapenaffären år 2012 kan vi glömma framöver. […]

Sveriges publicister borde snabbt och gemensamt ta en mycket tydligare roll som opposition mot statsmaktens pågående angrepp på oberoende journalistik. För ingen annan verkar vara intresserad av att göra det. Läs artikel

Forsvarsekspert: Norges egne regler gjør oss mindre forberedt på krig, nrk.no

av

De selvpålagte restriksjonene hemmer Norges og Natos forsvarsmakt, mener Njord Wegge.

Han er professor ved Krigsskolen, og spesialiserer seg innenfor sikkerhetspolitikk, militærmakt og nordområdene.

– De gir mindre fleksibilitet i forsvaret av Norge og Natos nordflanke, samt at de potensielt kan gi en lengre responstid i en akutt trusselsituasjon.

Siden 50-tallet har Norge hatt egne regler for hvor nærme Russland allierte kan delta på militærøvelser i Finnmark. Og om de kan etablere baser på norsk jord.

Etter Russlands krig i Ukraina, svensk og finsk Nato-medlemskap, og nå senest en planlagt Nato-base i Nord-Finland, forventer Wegge at regjeringa gjennomgår disse selvpålagte restriksjonene. Han vil nemlig åpne Øst-Finnmark for Nato. For nå har Norge «én hånd bundet bak på ryggen», mener han. […]

Det har også vært debatt i Finland rundt Norges restriksjoner. Finnene diskuterte om de skulle gå inn i Nato med lignende begrensninger. Det gjorde de ikke, forteller Charly Salonius-Pasternak. Läs artikel

Läs kommentar till den norska politiken att begränsa militära övningar öster om Hammerfest

Soldater skickas till Lettland – ”utarmar inte” försvaret, sverigesradio.se

av

På fredagen var den lettiska försvarsministern Andris Sprüds på P7 i Revingehed och träffade en del av de soldater som snart ska till Lettland.

Soldaterna ska ingå i en multinationell Natostyrka där.

Det här kommer inte att försvaga det skånska försvaret, enligt Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M). Läs artikel

 

Läs också kommentar till svenska soldater i Lettland