Länkar

Om Nato skjuter ner ryska robotar över Ukraina skulle det innebära att alliansen ”involveras i krig”, menar Pentagons pressekreterare Sabrina Singh. På en presskonferens fick hon frågan varför USA inte kan hjälpa till att skjuta ner iranska robotar och drönare över Ukraina på samma sätt som landet gör i Israel.

– Vi pratar om två väldigt olika landskap och slagfält, säger hon och betonar att USA inte vill bli indraget i direkt konflikt med Ryssland.

Enligt Singh har Ukraina ”framgångsrikt kunnat försvara sig”.

– Vi kommer att fortsätta att se till att de har det stöd de behöver för att göra det, säger hon. Läs artikel

Första oktober upprättades CTF Baltic, en ledningsstab med syfte att leda Natos marina enheter som befinner sig i Östersjöregionen, från Nordsjön in i Östersjön och upp till Bottenviken. Stabens högkvarter upprättas i den tyska hamnstaden Rostock och bemannas med personal från Natos allierade. Sverige bidrar med nio officerare. […]

CTF Baltic ska leda Natos verksamhet i området, svenska fartyg som agerar inom nationell kontext leds fortsatt av Försvarsmakten genom Marinstaben på Muskö. Nato har två stående marina styrkor som opererar i vårt närområde, SNMG1 som består av ytstridsfartyg och SNMCMG1 med minröjning som främsta uppgift. Läs pressmeddelande

Nyligen avslöjade Ekot att det inte blir några nya stridsenheter till Norrland när försvarspropositionen släpps i mitten av oktober.

Enligt Ekot vill regeringen invänta besked från Nato om vilka krav försvarsalliansen ställer på Sveriges förmåga att ta emot Natos styrkor innan man går vidare med en utbyggnad av försvaret i norra Sverige.

Den typen av argument är en form av retorisk manöverkonst för att förekomma kritik om regeringens senfärdighet i uppbyggnaden av försvarsförmåga. […]

Ett nära exempel är försvarspolitikern Mikael Oscarsson (KD) som utlovade en hel brigad till Norrland. Oscarssons brigad bantades sedan ned till ett infanteriregemente i försvarsberedningen. Nu ser regeringen ut att banta ned ytterligare till en plan satt på paus.

Försvarsberedningen talade om ett infanteriregemente som skulle stå redo 2032 – alltså tio år efter Rysslands fullskaliga invasion. När ett infanteriregemente står redo för att hjälpa till vid krig och konflikt vet vi inte nu. Läs artikel

Interpellation 2024/25:32 Sveriges röstnedläggning i FN:s omröstning om Israel och Västbanken.

I gårdagens omröstning i FN:s generalförsamling (A/ES-10/L.31/Rev.1), som behandlade en begäran om ett rådgivande yttrande från Internationella domstolen (ICJ) angående de rättsliga konsekvenserna av Israels ockupation av Västbanken, valde Sverige att lägga ned sin röst. Enligt det rådgivande yttrandet från ICJ bryter Israels ockupation mot internationell rätt.

Bilden av omröstningen visar tydligt att flera av Sveriges grannländer – inklusive Finland och Norge – valde att rösta för resolutionen och därmed ställa sig bakom ICJ:s rådgivande yttrande. Det är också noterbart att en stor majoritet av världens länder röstade för, medan endast 14 röstade emot. Läs  interpellationen

När Sverige klivit in i Nato ställs höga krav. Svenska vägar och järnvägar håller inte måttet. Särskilt har stärkta förbindelser i östvästlig riktning pekats ut som avgörande vid krig eller militärt krisläge. Transportnätet måste nu vårdas – och utvecklas.

– Dåligt underhållna vägar är i sig en sårbarhet för vår beredskap. Men det som pekas på med förstärkningar i östvästlig riktning, som försvarsberedningen har varit inne på, är delvis nyinvesteringar också.

Det säger infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) till SvD efter en presskonferens om regeringens nya infrastrukturproposition.

Kan det bli nya vägar i enbart militärt syfte?

– Ja, det kan vi inte utesluta med tanke på hur läget ser ut, säger han.

Vad det innebär kan inte konkretiseras i dagsläget. Han kan i dag inte heller säga hur dyrt det kan bli att rusta upp ”Natovägar” i Sverige.

Läs artikel

[…] Den finska kärnenergilagen hindrar inte landet från att delta i beslutsfattande och övningar, men rent juridiskt riskerar lagen att förhindra Finland från att delta i Natos operationer i skarpt läge. Eftersom transport av vapen genom finskt luftrum är förbjudet innebär det att flygplan och kryssningsrobotar som bär kärnvapen inte får korsa finskt luftrum. Detta skulle kunna bli problematiskt i framtiden då det begränsar Natos möjligheter att genomföra manövrar i regionen. I dagsläget pågår en diskussion om huruvida lagen bör reformeras för att vara i linje med Natos kärnvapenavskräckning och ta hänsyn till de planerade små civila kärnkraftverken eller om lagen bör förbli orörd eftersom Finland redan står under Natos kärnvapenavskräckning.10 Finlands skifte till att betona den säkerhet en kärnvapenallians tillför kan komma att bli en utmaning på grund av landets traditionella identitet. För det första står det i kontrast till Finlands övertygelse om att landet klarar sig självt, samtidigt som Stubb konstaterat att Finland måste ha en kärnvapenavskräckning, vilket är en av huvudorsakerna till att landet gick med i Nato.11 För det andra kan det komma att utmana Finlands förhållningssätt präglat av småstatsrealism, där man inte vill provocera fram nya spänningar med Ryssland. Samtidigt finns tecken på att Finland inledningsvis kommer att inta en mer försiktig hållning till Natos kärnvapenavskräckning, vilket kan tolkas som att Finland fortfarande undviker onödiga provokationer gentemot Ryssland. Istället ligger fokus nu på att öka den nationella förståelsen för kärnvapenavskräckning och granska hur kärnenergilagen behöver reformeras. (Rapport Memo 8573)

[…] Under en längre tid har säkerhetsläget i omvärlden försämrats. Sverige har sedan 2015 successivt återupptagit och skalat upp arbetet med totalförsvar och beredskap för olika typer av kriser och ytterst krig. Med anledning av det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa står frågor om totalförsvar och beredskap högt på agendan för regeringen och i december 2022 gav regeringen anvisningar för Försvarsberedningens (Fö 1992:B) fortsatta arbete. Försvarsberedningen skulle bl.a. lämna förslag om totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning. Försvarsberedningen överlämnade i april 2024 sin slutrapport Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad (Ds 2024:6). Försvarsberedningen hade dessförinnan lämnat flera delrapporter, bl.a. delrapporten Kraftsamling, Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Ds 2023:34) i december 2023. Försvarsberedningen anger i den delrapporten bl.a. att erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina understryker vikten av transportinfrastruktur och transporter för samhällets funktionalitet och de militära och civila försvarsansträngningarna. Regeringen konstaterar att transporter av personal och varor är en förutsättning för Försvarsmaktens mobilisering, försörjningssäkerhet och förmåga att verka. Transportsektorn har stor betydelse även för handel och ett starkt ekonomiskt försvar. För att inhemsk industriproduktion så långt som möjligt ska kunna upprätthållas även i krig krävs att import och export kan fortgå, vilket ställer krav på fungerande transporter på alla nivåer. Transport av förnödenheter och civila är också viktiga funktioner att upprätthålla. Sveriges medlemskap i Nato och deltagande i Natos operationsplanering bedöms av regeringen ställa ökade krav på både civil och militär förmåga vilket i sin tur kan påverkas av bl.a. transportinfrastrukturens skick och 25 utformning. Läs propositionen

The International Federation for Human Rights (FIDH), its Lebanese member organisation; the Lebanese Center for Human Rights (CLDH), and EuroMed Rights Network condemn the ongoing Israeli military aggression in Lebanon. All attacks on civilians by Israel or Hezbollah must stop and Israeli troops must leave Lebanese territory immediately. […]

The signatory organisations consider it particularly distressing to witness the ongoing dehumanisation of the Lebanese civilians. The tacit or open support by several Western governments of the ongoing escalation and the indiscriminate pager and walkie-talkie bombings of 17 and 18 September – that resulted in the deaths of at least 37 people, including two children and left around 2931 others injured, with children and health workers among the victims – are unacceptable. The bombing and raising of habitation buildings for the purpose of assassinations cannot be defined “as a measure of justice” as American President Joe Biden has done, legitimising a view of international relations that entirely substitutes violence to Law.

International leaders have a responsibility to show restraint and fairness in a situation in which every escalation causes civilian casualties and suffering on a massive scale. Governments are urged to impose sanctions such as an arms embargo on Israel for its gross violations of international law. A ceasefire in Lebanon – by the Resolution 1701 of the United Nations Security Council, adopted in 2006 – and ceasefires in Gaza must be urgently implemented. None of the repeated invasions and bombardments of Lebanon in past decades have produced any lasting political truce and reconciliation in the region. The international community to take action to put an end to this escalation of violence and to hold all perpetrators accountable. Läs artikel

• UN Secretary-General António Guterres told the Council “the raging fires on the Middle East are fast becoming an inferno,” and that Lebanese sovereignty and territorial integrity must be respected
• “Civilians are paying a terrible price” across the Middle East, “which I utterly condemn”
• It’s essential to avoid all-out war in Lebanon “which would have profound and devastating consequences”
• He reiterated his strong condemnation of Tuesday’s massive missile attack by Iran on Israel
• Meanwhile, the suffering the people of Gaza continue to endure “is beyond imagination”
• “It is high time to stop the sickening cycle of escalation after escalation that is leading the people of the Middle East straight over the cliff”
• “We cannot look away from the systematic violations of international humanitarian law occurring across the region” Läs pressmeddelande

Economist slår själv fast att kriget handlar om något större än mark. Krim var redan annekterat och stora delar av Donbass under rysk kontroll i februari 2022. Det var inte Ukraina som inledde ett återerövringskrig utan Vladimir Putin som gick till fullskaligt angrepp för att han ville ha mer.

Vad han ville hindra var – precis som Economist skriver – att Ukraina blir en rik och framgångsrik demokrati som är en integrerad del av väst. Det var den väg ukrainarna hade valt, han tolererade inte det.

Målet med kriget är att Ukraina som självständig nation ska utplånas. Att Moskva ska få ett lydrike.

Acceptera att Krim och stora delar av Donbass förblir ryskt, men se till att Ukraina blir medlem i Nato och helt och fullt en del av väst – det är nu Economists recept för att få slut på kriget. Men varför skulle Putin plötsligt nöja sig med det? Han har skickat hundratusen ryssar i döden för att förhindra just detta. Läs ledaren

Läs  kommentar tidigare på den här sajten till frågan om fred i Ukraina

Israel’s foreign minister declared UN Secretary General Antonio Guterres ’persona non grata’ and was henceforth banning him from entering Israel, according to a post on X/Twitter on Wednesday.

US State Department Spokesperson Matthew Miller later stated the US believes this step is  ”not productive at all” due to the UN’s role in the region.

”One of the things we’ve always said that Israel needs to be cognizant of throughout this conflict is its standing in the world, and steps like this are not productive to improve its standing in the world,” Miller added. Läs artikel

[…] Espen Barth Eide hadde i det minste anstendigheten til å ikke le.

«Skal du ha en verden uten atomvåpen, så må du ha en balansert nedrustning. Ingenting i dagens situasjon åpner for det, men det er et mål for Norge og Nato på sikt», svarte vår utenriksminister.

Ifølge Eide er det altså når risikoen for atomkrig er høyest, at vi kan gjøre minst for nedrustning. Norges spagatpolitikk er den ekte spøken, for premisset om at man må ha en «balansert nedrustning» fordekker flere viktige saker.

Først, så har vi ikke tid til å vente på det Eide vurderer som riktig tidspunkt for nedrustning. Videre er det ingenting ved en norsk signatur av FNs atomvåpenforbud som ville hindret Nato fra å forsvare Norge. Det har dessuten aldri vært troverdig at USA skal risikere atomangrep mot Chicago for Finnmarks skyld. Läs artikel