Länkar

Tomorrow afternoon (24 February), the Security Council will convene for a high-level briefing on Ukraine. The meeting was requested by Ukraine, supported by Denmark, France, Greece, Panama, the Republic of Korea (ROK), Slovenia, the UK, and the US to mark the three-year anniversary of Russia’s invasion of Ukraine on 24 February 2022. […]

Zelenskyy has stressed that Ukraine would not accept a peace deal brokered without its direct involvement. In a 12 February statement, France, Germany, Italy, Poland, Spain, and the UK, along with European Union (EU) High Representative for Foreign Affairs and Security Policy Kaja Kallas, asserted that Ukraine and Europe must be part of any negotiations. The Nordic-Baltic countries echoed this message in a 14 February statement. Kallas has also criticised Washington’s approach as “appeasement”. Trump later said that Ukraine and “other people” would be involved in the talks. […]

At tomorrow’s meeting, DiCarlo is expected to reflect on the significance of the third anniversary of the war, providing an assessment of the situation in Ukraine and the broader implications for international peace and security. She may reiterate the call of Secretary-General António Guterres for “urgent de-escalation and an immediate end to the hostilities”, while welcoming efforts towards a just, sustainable, and comprehensive peace that upholds Ukraine’s sovereignty, independence, and territorial integrity within its internationally recognised borders, in line with the UN Charter, international law, and General Assembly resolutions. Läs pressmeddelande

[…] Det måste vara Ukraina som avgör om och i så fall när förhandlingar ska inledas. Vår och EU:s utgångspunkt är enkel: inga samtal om Ukraina utan Ukraina – inga samtal om Europas framtid utan Europa.

Fred genom styrka – ”peace through strength” – är ett engelskt uttryck som säger mycket och som måste gälla Ukraina. Ett starkare Ukraina kan förhandla fram en bättre fred. Därför ska vi fortsätta stödja Ukraina militärt, så att de kan förhandla från en styrkeposition. Endast en fred där Ukraina står starkt blir trovärdig och hållbar. […]

Den transatlantiska länken mellan Europa och Nordamerika är fortsatt viktig, men går in i en ny era. De europeiska Natoländerna måste göra sin hemläxa och ta ett större ansvar för säkerheten på vår egen kontinent. Till sommarens Natotoppmöte kommer sannolikt de besluten att fattas. […]

Regeringens senaste militära stödpaket till Ukraina var det hittills största stödpaketet och uppgick till 13,5 miljarder kronor. Paketet innehåller försvarsmateriel som stridsbåtar med vapenstationer och ammunition, men även pansarvärnsrobotar och pansarskott. […]

Huvuddelen av paketet tas inte från det svenska försvaret, utan är materiel direkt från försvarsindustrin för donation till Ukraina. Det kan till exempel handla om upphandling av långräckviddiga markmålsrobotar och drönare, samt luftvärns- och artillerisystem. Upphandlingar kommer även att ske från Ukrainas egen snabbt växande försvarsindustri.

På årsdagen kan vi nu också ge besked om upphandlingar av luftvärnssystem till ett sammanlagt värde av 1,2 miljarder kronor för donation till Ukraina. Med tanke på de alltmer intensiva ryska angreppen med robotar, drönare och glidbomber finns det ett omedelbart ukrainskt behov av luftvärn. Läs artikel

– Får han fortsette som nå, er en sikkerhetsgaranti under Trumps regime ikke verdt noe som helst, sier tidligere forsvarssjef og sjefforsker Sverre Diesen ved Forsvarets forskningsinstitutt til Aftenposten.

Han mener president Donald Trump er «helt uinteressert i Europa». Den pensjonerte generalen reagerer dessuten kraftig på presidentens utspill om sikkerhetsgarantier i bytte mot ukrainske mineraler for enorme verdier.

– Han er en selvsentrert gangster som nå forråder Ukraina, attpåtil med prinsippløs grådighet. Ukrainerne skal tvinges til å forsyne USA med viktige mineraler. Hva tror man garantier fra en slik mann er verdt? spør han.

Diesen argumenterer for at Norge bør se seg om etter alternativer – i tilfelle den politiske utviklingen i USA ikke snur, og en amerikansk tilbaketrekning fra Europa blir en realitet også etter Trump. Läs artikel

Förra fredagen höll den amerikanske vicepresidenten JD Vance ett kontroversiellt tal i München. Det känns redan som om det har gått ett halvår.

Sedan dess har Donald Trump inlett ensidiga fredsförhandlingar med Ryssland, krävt Ukraina på jordartsmetaller samt kallat Ukrainas president Zelenskyj för diktator. […]

För säkerheten i Europa finns heller inget viktigare än att upprätthålla en världsordning där också mindre länder har rätt till självbestämmande. Men Donald Trump har inför fredsförhandlingarna med Ryssland inte bara sålt ut den principen på förhand. Med sina hot om att USA ska annektera Grönland omfamnar han själv Putins tankar om intressesfärer.

Således spelar det ingen roll om man uppfyller sina militära förpliktelser. Danmark förlorade ju under det långa kriget i Afghanistan lika många soldater som USA, räknat per capita. Ändå tvingas man nu att rusta för att möta ett hot från väster.

Den insikten måste vara vägledande när Europa nu förstärker sin militära förmåga. Även om vi följer USA:s infall och önskningar, och lydigt applåderar JD Vance, går det inte helt att räkna med amerikansk lojalitet. Åtminstone inte så länge som Donald Trump är president.

Om den transatlantiska länken brister är det för att han kapar den. Läs artikel

[…] Konsekvenserna av det här skiftet är svåra att överskåda, men USA:s illiberala utveckling borde inte vara så överraskande för den som följt Trump och radikaliseringen av det republikanska partiet under det senaste decennniet.

Det viktiga nu är att inte förblindas av dagliga, kontroversiella utspel, utan istället behålla fokus på de konkreta åtgärder som kan vidtas för att tämja de värsta riskerna med USA:s antidemokratiska utveckling. […]

Danmark har redan tagit kliv i den här riktningen. Den danska dataskyddsmyndigheten kom i mitten av februari med beskedet att danska företag bör sluta använda molntjänster från Microsoft, Google och Amazon (AWS). Det sker efter att Trump avskedat viktiga ledamöter i US Privacy and Civil Liberties Board (PCLOB), ett led i att riva upp det regelverk som dataöverföringen mellan EU och USA vilar på. […]

Om Europa ska kunna åstadkomma nya tjänster som kan ersätta, eller i alla fall komplettera, de amerikanska föregångarna krävs nya spadtag från näringsliv och de institutioner, privata och offentliga, som investerar i forskning och utveckling, vilket Mario Draghis rapport också var inne på förra året.

Ambitionen att skapa fler europeiska teknikjättar är nu vedertagen. Jag har under de senaste månaderna deltagit i samtal om detta i London, Paris, Berlin och Stockholm och det är inget tomt prat – viljan och pengarna finns, både från regeringar och investerare, likaså idéerna och talangen. Läs artikel

Utspillet fra USA om å danne et geopolitisk partnerskap med Russland har vekket oppsikt. Utenriksminister Marco Rubio viet Ukraina liten oppmerksomhet da han uttalte seg tirsdag – i stedet la han vekt på å trappe opp samarbeidet med Russland.

Nå går diskusjonen høyt i mange land og i mange miljøer om hva motivene kan være. Én analyse handler om at USA forsøker å slå en kile mellom Russland og Kina.

– Hva dette ligner mer og mer på, er et forsøk fra USA på å lokke Russland ut av partnerskapet med sin største rival og sin høyeste geopolitiske prioritet: Kina, skriver Gustav Gillund i Klassekampen. Ukraina kan dermed bli USAs offergave i et spill som handler om å splitte de to landene, skriver han, og henviser til diskusjoner som har pågått i amerikanske tankesmier over lengre tid. […]

Kina ble langt mindre overrasket over USAs vending enn det vestlige land ble, mener seniorforsker Hans Jørgen Gåsemyr ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (Nupi).

Han påpeker at Kina har inntatt en litt avventende holdning, og at Beijing har vært forsiktig med å kritisere Russlands krigføring i Ukraina. De strekker seg langt for å blidgjøre president Vladimir Putin, mener han.

– Sett fra Kina er Putin en uforutsigbar type som de ikke ønsker å forsure forholdet til, sier han til NTB. Läs artikel

Fredag morgen publiserte NRK en melding fra NTB som siterte Altinget på at forsvarssjef Eirik Kristoffersen vil skrote den såkalte 24-gradersgrensen i nord.

Til Altinget sier Kristoffersen:

– Men jeg er enig i at den linjen må ligge lenger øst enn den gjør i dag. 24-graderen er på en måte historie, all den tid Porsangermoen og Banak ligger øst for den. I tillegg gjør Finlands Nato-medlemskap til at man bør se på ulike veiakser som sammenfaller med der hvor vi framfører styrker i dag og faktisk kjører gjennom Finland.

Flere påpeker derimot overfor NRK at det ikke er mulig å «skrote» regelen uten en politisk behandling.

– I Norge har vi lang tradisjon for å forankre viktige spørsmål i forsvars- og utenrikspolitikken med Stortinget. Dette er en beslutning som vi ønsker å ta i samråd med Stortinget, sier forsvarsminister Tore O. Sandvik til NRK. Läs artikel

Tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja (sd.) säger att Finland inte längre kan förlita sig på Natos säkerhetsgarantier på grund av USA:s president Donald Trump .

– Det är helt uppenbart att Trump inte kommer att äventyra några amerikanska intressen för Finlands eller något annat lands skull. Man kan inte räkna med att amerikanska trupper skickas till Finland om någon försöker komma hit.

– Nu ser vi att Ukraina kastas under bussen. Ja, de baltiska länderna och Finland kan åka dit också, säger Tuomioja till Yle.

Trumps beteende mot Ukraina och hans hot mot Nato-partnern Danmark om att ta Grönland visar att han inte går att lita på, säger Tuomioja till Yle.

– Jag säger inte nödvändigtvis att vi ska lämna Nato, men det räcker inte. […]

Tuomioja föreslår att de nordiska länderna skulle kunna skapa en försvarsallians från sitt försvarssamarbetsorgan, Nordefco.

– Naturligtvis inte för att ersätta Nato, utan för att komplettera det. Läs artikel