Länkar

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) sammankallade i dag samtliga riksdagspartier för ett möte om kriget i Ukraina och den säkerhetspolitiska utvecklingen.

– Europeiska intressen måste beaktas, säger Maria Malmer Stenergard på en pressträff i riksdagen.

– Det viktiga för oss är att bekräfta att vi står bakom och stöder Ukraina på bästa möjliga sätt. Det är också viktigt att skicka en signal till USA att vi vill vara med och stötta för USA behöver vara med, säger Malmer Stenergard.

Utrikesministern uppger att utvecklingen de senaste veckan inte har förändrat det säkerhetspolitiska läget för Sverige sett till Nato. Hon säger att hon har respekt för USA:s uppmaning att europeiska länder ska investera mer i sin militära kapacitet.

– De har gång på gång uppmanat europeiska länder och Natoallierade att investera mer i sitt eget försvar. Det har resulterat i det agerande Sverige haft och jag är glad att det finns en bred uppslutning för beslut som fattats, och förhoppningsvis kommer fattas, säger Malmer Stenergard.

När det gäller frågan om eventuell svensk EU trupp, utöver Nato-trupper säger utrikesministern att det inte finns några sådana diskussioner idag. Läs artikel

[…] Sveriges upprustning under efterkrigstiden omfattade både militärt och civilt försvar. När jag gjorde min värnplikt i början av 1970-talet var jag en av drygt 50 000 unga män som genomförde sin grundutbildning på något av landets alla regementen, flygflottiljer och flottbaser.

Krigsmakten kunde mobilisera över 800 000 soldater och befäl. Vi mobiliserade 30 armébrigader (cirka 6 000 soldater per brigad). Flygvapnet var ett av världens största med 18 flygflottiljer och 70 krigsflygbaser.[…]

Bergrum byggdes som skydd för civil och militär ledning för fortsatt verksamhet i en krigssituation. Skyddsrum för civilbefolkningen integrerades med byggandet av bostäder Ammunitionsfabriker och annan för militären kritisk produktion förbereddes i atombombsäkra bergrum.  Det fanns säkert brister i organisationen men vi var en nation med, en till stora delar, fungerande och avskräckande krigsmakt.

Dagens Försvarsmakten speglar inte den omvärld vi befinner oss i. De två, ej kompletta, armébrigader vi disponerar är inte i takt md behovet. Fram till 2030 ska vi ha fyra, troligtvis ej kompletta, brigader. Det tråkiga är att vi fortfarande i princip bara disponerar två brigader. […]

För att möta framtidens hot behöver vi omedelbart politiska beslut som att:

● Inom ramen för totalförsvarsplikten bör från och med 2026 antalet grundutbildade ökas med 2 000 värnpliktiga per år, från dagens nivå på cirka 8 000, fram till målet att det är balans mellan tillgång och behov av grundutbildade soldater.

● Personalförsörjningen i Försvarsmaktens förband ska baseras på värnpliktiga.

● Utbilda fler reservofficerare som chefer i krigsförbanden och resurser i värnpliktsutbildningen.

● Upprätta nya regementen och bygga ut befintliga för att möta behovet av utbildningsplatser.

● Förstärk hemvärnets eldkraft, skyddsnivå och rörlighet.

● Återställ mobiliseringsorganisationen. Läs artikel

[…] Invasionen av Ukraina visade dock att vår säkerhetspolitiska kalkyl behövde revideras – en bilateral relation utan formella säkerhetsgarantier var i grunden otillräcklig. Trumpadministrationens agerande under den senaste månaden bör leda fram till samma slutsats: vår säkerhetspolitiska doktrin måste omdefinieras och utformas så att den blir fundamentalt oberoende av relationen till USA.

Sedan mindre än ett år tillbaka vilar Sveriges territoriella säkerhet på artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Men det finns inget automatiskt med denna artikel – dess aktivering kräver ett enhälligt beslut av medlemsstaterna. Nato och artikel 5 bygger ytterst på ett förtroende om att övriga allierade ska rösta ja, och därefter komma till undsättning i händelse av en attack mot ens territorium.

Förtroendet för den transatlantiska länken bör därför anses vara skakat i grunden, och det är inte längre en överdrift att påstå att ett scenario där en Natomedlem angrips utan enhälligt stöd från alliansen har gått från helt otänkbart till fullt möjligt. […]

Samtalen som de i Paris kan dock inte uteslutande handla om Ukrainas framtid. Givet Washingtons tydliga ovilja att fortsätta agera garant för Europas säkerhet måste de europeiska länderna inte bara ta ett större ansvar för sin egen säkerhet, utan även ompröva den europeiska säkerhets­arkitekturen i grunden. Läs artikel

[…] In a pre-contract resembling what a victor might demand from a vanquished enemy, the US asks Ukraine for exclusive rights ”in perpetuity” over ”mineral, oil and gas resources, ports, other infrastructure,” according to the Monday, February 17 edition of UK newspaper The Telegraph, which had access to the document, marked ”confidential”. A Le Monde source close to the Ukrainian presidential administration confirmed its authenticity and the parameters contained therein.

The preliminary agreement specifies that it is governed by the law of the State of New York, to the exclusion of any other jurisdiction. The draft proposes the creation of a joint investment fund between Washington and Kyiv, to ensure that ”parties hostile to the conflict do not benefit from the reconstruction of Ukraine”. It stipulates that the US will receive, with a priority clause, half of the revenues received by Kyiv from resource extraction, as well as 50% of the financial value of ”all new licences issued to third parties”.Artikel bakom betalvägg.

Soldaterna räcker inte till för Sveriges militära ambitioner. Ska Sverige bidra till en fredsbevarande styrka i Ukraina måste andra insatser strykas eller bantas – i Sverige, Finland eller Baltikum. […]

Sju europeiska ledare träffas på måndagen i Paris tillsammans med EU-ledare och Natos generalsekreterare för att diskutera bland annat den saken. Danmarks statsminister Mette Frederiksen representerar både Norden och Baltikum på mötet. Men två europeiska länder har redan hunnit räcka upp handen och öppnat för att bidra med trupp: Storbritannien och Sverige.

Statsminister Ulf Kristersson säger till Reuters att förhandlingarna dock måste bli framgångsrika innan några beslut om fredsbevarande trupper kan tas. Frågan är dock om Sverige klarar att skicka soldater till en insats i Ukraina utan att sänka ambitionerna för sina andra Natoinsatser eller för försvaret av svenskt territorium. […]

Sverige har skickat 550 soldater till Natostyrkan i Lettland, och nya insatser planeras kommande år. Sverige bidrar också med flyg till Natos luftövervakning, med fartyg till den marina Natoinsatsen i Östersjön och förväntas bidra med 250 officerare till olika staber inom Nato. Nu pågår intensiva förhandlingar om den Natostyrka som ska stationeras i norra Finland, och som Sverige har lovat att leda. […]

De officerare som skickas ut är ofta desamma som ska utbilda trupper här hemma, och som måste göra det i ökad takt om försvaret ska kunna växa. Försvarsmakten har redan nu svårt att hänga med, målet om att öka antalet värnpliktiga från dagens 8 000 till 12 000 har fått skjutas fram till år 2035. Läs artikel

Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) tycker att det är för tidigt att tala om att skicka fredsbevarare till Ukraina. Spanien och Tyskland har uttryckt samma åsikt.

Några beslut har Finland inte fattat i frågan, säger Häkkänen. […]

– Finlands geografiska läge är knepigt, så vi gör den här bedömningen utgående från våra egna utgångspunkter. Vi har is i magen i den här frågan också.

Häkkänen säger att Finlands försvar och säkerhet kommer i första rummet. Läs artikel

Olika länder kan bidra till Ukrainas försvar på olika sätt.

President Alexander Stubb nämnde nyligen i samband med säkerhetskonferensen i München Nederländerna som ett exempel. Nederländerna har i praktiken ingen armé, men de har enligt Stubb en bra flotta och ett bra flygvapen, så det skulle kunna vara landets bidrag.

Och Storbritannien har till exempel sagt att man är redo att skicka trupper till Ukraina om det behövs för att upprätthålla en eventuell fred. Sverige utesluter inte heller den möjligheten.

Polen har däremot sagt att man inte tänker skicka trupper till Ukraina. Tyskland har samtidigt påpekat att man inte skickar tyska trupper utan ett heltäckande engagemang från USA. […]

Om det blir aktuellt med finländska soldater i Ukraina så sätter den nuvarande lagen om militär krishantering vissa begränsningar. Men politikerna kan förstås ändra lagen om det finns tillräckligt stort stöd för det. Enligt lagen kan värnpliktiga inte beordras till krishanteringsuppdrag utomlands. Men reservister får delta i krishantering, och Finland har 900 000 personer i sin reserv. Däremot får antalet krishanterare utomlands omfatta högst 2 000 personer. I nuläget har Finland cirka 400 krishanterare på uppdrag utomlands. Läs artikel

Magdalena Andersson (S) uppmanar regeringen att ta initiativ till att göra en uppdaterad säkerhetspolitisk analys. Inte minst handlar det om en förändrad relation till USA, säger hon

Magdalena Andersson vill se en uppdatering av den säkerhetspolitiska analys som formulerades i försvarsberedningens slutrapport 2023. Där står bland annat att en stark transatlantisk länk är omistlig för Europas säkerhet.

”Den analysen utgår ju från ett läge när den transatlantiska länken var en självklar del i hur vi bygger säkerhet i Europa. Givet att den länken just nu utmanas så behöver vi göra en uppdaterad analys”, säger hon. Läs artikel

[…] Three hours of emergency talks at the Elysee Palace in Paris left leaders of Germany, the United Kingdom, Italy, Poland, Spain, the Netherlands, Denmark, NATO and the European Union without a common view on possible peacekeeping troops after a U.S. diplomatic blitz on Ukraine last week threw a once-solid trans-Atlantic alliance into turmoil.

U.K. Prime Minister Keir Starmer called for U.S. backing while reaffirming he’s ready to consider sending British forces on the Ukrainian ground alongside others “if there is a lasting peace agreement.”

There was a rift though with some EU nations, like Poland, which have said they don’t want their military imprint on Ukraine soil. Macron was non-committal.

Dutch Prime Minister Dick Schoof acknowledged the Europeans “need to come to a common conclusion about what we can contribute. And that way we will eventually get a seat at the table,” adding that “just sitting at the table without contributing is pointless.” […]

Highlighting the inconsistencies among many nations about potential troop contributions, Scholz said talk of boots on the ground was “premature.” “This is highly inappropriate, to put it bluntly, and honestly: we don’t even know what the outcome will be” of any peace negotiation, he added. Läs  artikel

Jag lyssnade på stora delar av den utrikespolitiska debatten i riksdagen (12/2) och även på Ekots lördagsintervju (8/2) med försvarsminister Pål Jonson (M) samt andra radioinslag med säkerhetspolitiska experter. Såväl regeringsföreträdare som experter undviker såvitt jag har hört att tala om elefanten i rummet.

För mig är det tydligt att den nuvarande amerikanska rege­ringen inte verkar vara så förtjust i att låsa sig vid tidigare slutna avtal, utan hellre hanterar varje situation när den uppstår. Detta gäller kanske även Natos artikel 5, som innebär att ett väpnat angrepp mot ett eller flera Natoländer ska betraktas som ett angrepp mot alla. […]

Även minsta tvivel på att USA kommer att uppfylla de åtaganden som stipuleras i Natos säkerhetsgaranti innebär att garantin försvagas. En garanti som inte är fullgod är ingen riktigt garanti, och om det är osäkert om en part kommer att uppfylla ett avtal kommer sannolikt alla andra parter i avtalet att fundera på huruvida de ska hålla sig till avtalet. […]

Låt säga att Ukraina inom kort tvingas till ett dåligt fredsavtal och att Baltikum inom ett par år utsätts för ett väpnat angrepp. Vad talar för att det inte skulle ses som en extrem och oförutsedd situation där gamla regler inte gäller, utan nya snabbt kan etableras?

Försvarsplanera med inställningen att vi kan komma att behöva klara oss själva! Minimera beroendet av andra länder. Dela ingen information i onödan, sådan kan nå oönskade mottagare. Läs artikel

“As far as Finland’s presence in Nato is concerned, things are progressing well,” Häkkänen stated.

The FLF units are Nato troops stationed in allied countries during peacetime, conducting joint training and exercises with national forces. Yle previously reported on the planned FLF deployment to Rovaniemi and Sodankylä in September.

According to Janne Kuusela, Director General at the Ministry of Defence, the presence of FLF troops in Finland provides significant added value to the country’s defence capabilities. According to Kuusela, if Finland were to face a military threat or if the security situation in its vicinity deteriorated significantly, allied troops would be able to offer support with pre-planned and rehearsed operations. Läs artikel

“The Americans are approaching European capitals and asking how many soldiers they are ready to deploy,” one diplomat told Reuters on Saturday. The US questionnaire, first reported by the Financial Times, posed six key questions, including one specifically for European Union member states.

“The Americans have provided Europeans with the questionnaire on what would be possible,” Finnish President Alexander Stubb confirmed when asked about the document on the sidelines of the Munich Security Conference on Saturday. “This will force Europeans to think. Then it’s up to the Europeans to decide whether they actually answer the questionnaire, or whether they answer it together.”

Ukrainian leader Vladimir Zelensky claimed in January that Kiev needs “at least” 200,000 European soldiers as peacekeepers to enforce any potential agreement with Russia. However, analysts cited recently by the New York Times consider this figure unattainable, noting that deploying even 40,000 troops would be challenging.

Speaking at the Munich Security Conference on Friday, Zelensky issued a new demand to Ukraine’s Western backers after the US said Kiev’s goal of NATO membership was “unrealistic.” He stated that without security guarantees from the US-led alliance, Ukraine would need to expand its army to 1.5 million troops – and that maintaining them would require a 50% increase in funding. Läs artikel