Länkar

Verneplikt er en ordning der et lands statsborgere skal delta i militærtjeneste, noe som omfatter både forsvar av landets grenser og krigføring utenlands, samt tjenestegjøring i militære styrker i fredstid. Verneplikt har tidligere vært vanlig i mange land, men de fleste land har nå avskaffet dette, og i den vestlige er det bare noen få mindre land som fremdeles har verneplikt. Alminnelig verneplikt ble avskaffet i Norge i 2006. Før den tid ble alle unge, først menn, senere også kvinner, innkalt til sesjon og militærtjeneste som varte i ett år. […]

Dansk etterretning  har slått fast at det er overhengende fare for krig i Europa i løpet av fem år. Vi blir stadig minnet om den store geopolitiske krise verden er i. I den forbindelse er det på tide at vi så raskt som mulig innfører alminnelig verneplikt igjen. Det ble sagt at en eventuell krigskonflikt alle ville bli kjempet på slagmarken. De seneste tre årene viser at den tesen ikke stemmer. Det som skjer ved fronten i Ukraina viser det motsatte. […]

De seneste årene har Stortinget, etter innstilling fra Forsvaret, bestemt hvor mange som skal inn til førstegangstjeneste. Den tiden er over. Det er på tide å innføre alminnelig verneplikt i en urolig verden og med formidable trusler fra vår nabo i øst. Dette haster! Läs ledaren

Four United States Air Force B-52H Stratofortress bombers arrived at Royal Air Force Fairford, United Kingdom, on February 11, 2025 marking the start of Bomber Task Force (BTF) Europe 25-2.

While transiting into Europe, the U.S. bombers conducted a routine mission with Finland, France and Sweden; and throughout the month long deployment, the bombers will participate in a series of exercises and training flights alongside Allied air forces, building cohesion and sharpening collective capabilities.

“Bomber Task Force missions reinforce our ability to rapidly project combat power, demonstrating U.S. lethality and readiness in a dynamic security environment,” said Major General Joseph Campo, U.S. Air Forces in Europe – Air Forces Africa Director of Operations, Strategic Deterrence and Nuclear Integration. “Training alongside our Allies and partners ensures seamless integration, enhancing our collective deterrence and warfighting capability across Europe and Africa” he added. Läs artikel

Turkey has allegedly withdrawn some of its forces from NATO’s Steadfast Dart 2025 exercise amid a fresh dispute with Greece over airspace and search-and-rescue jurisdiction in the Aegean.

The move follows a disagreement over the planning document for the exercise, with Ankara seeking to shape the wording to align with its territorial claims, a demand rejected by Athens, reports Greek newspaper Ekathimerini.

Greece is understood to have refused to accept what it sees as exclusive Turkish claims over the Aegean, warning that it would cancel its participation if the terms were altered. The Turkish Defence Ministry reportedly responded by declaring that aspects of the exercise’s design contradict Turkey’s national rights and international law.

The dispute centres on the terminology surrounding NATO airspace, with Turkey pushing for a broad reference to ”NATO Airspace,” while Greece insisted on the inclusion of ”Nation’s Airspace.”Läs artikel

I Tromsø har amerikanske atomubåter kunne legge til havn siden 2021. Ifølge Brattlidoktrinen fra 1975 skal ikke fremmede krigsskip bringe med seg atomvåpen i norske havner. Hvordan kan vi vite at dette ikke skjer i Tromsø?

Torsdag 20. februar kl. 18:00-20:00, på Rødbanken, holdes det en ny paneldebatt på Internasjonalt Seminar.

Tema for dette møtet er offentlig innsyn i aktivitetene ved atomubåthavn i Tromsø .

I juni 2024 ba Stortingets utenriks- og forsvarskomité enstemmig Regjeringen om å utrede alternative havner i Tromsø-regionen for blant annet mottak av ubåter. I oktober samme år avslo Forsvarsdepartementet en invitasjon fra NAM og et titalls andre frivillige organisasjoner til å redegjøre for utredningsarbeidet på et åpent møte i Tromsø.

SInleder:verre Lodgaard, seniorforsker ved NUPI-Norsk utenrikspolitisk institutt.

Hallvard Tjelmeland, professor emeritus i historie ved UiT- Norges Arktiske universitet. Läs information

[…] Vi talade också nyligen med president Trump och hans team om kärnkraft och Europas största kärnkraftverk – vår Zaporizjzja-anläggning, som för närvarande är ockuperat av Ryssland.

Ryssland svarade– genom att skicka en drönare för att träffa Tjernobyls sarkofag, som innehåller radioaktivt damm och skräp. Detta är inte bara galenskap. Detta är Rysslands hållning. Ett land som utför sådana attacker vill inte ha fred. Inte. De vill inte ha det. Den förbereder sig inte för dialog.

Nästan varje dag skickar Ryssland upp till hundra och ännu fler ”Shahed”-drönare mot Ukraina. Varje dag. Och regelbundna attacker med ballistiska missiler. Och en stadig ökning av flygbombs-angrepp. Men det är inte allt.

I år planerar Moskva att skapa 15 nya divisioner, vilket ger upp till 150 000 soldater. Det är mer än de nationella arméerna i de flesta europeiska länder.

Ryssland fortsätter att öppna nya rekryteringscenter för armén varje vecka. Och Putin har råd med det – oljepriserna är fortfarande tillräckligt höga för att han ska kunna ignorera världen. […]

I går, här i München, gjorde den amerikanske vicepresidenten det klart: Årtionden, sa han, årtionden av gamla relationer mellan Europa och Amerika håller på att ta slut. Från och med nu kommer saker och ting att vara annorlunda, och EU måste anpassa sig till det.

Jag tror på Europa. Och jag är säker på att ni också gör det. Och jag uppmanar er att agera – för er egen skull och för Europas skull – Europas folk, era nationer, era hus, era barn och vår gemensamma framtid. Därför måste Europa bli självförsörjande – förenas av en gemensam styrka, en ukrainsk och en europeisk.

Just nu håller Ukrainas armé, med stöd av globalt bistånd – tack så mycket – tillbaka Ryssland. Men om inte Ukraina, vem ska då stoppa Ryssland?
Låt oss vara ärliga – nu kan vi inte utesluta möjligheten att Amerika kan säga ”nej” till Europa i frågor som hotar Europa. Läs talet

[…] Han gjorde under detta 60-tal omfattande resor i Sydostasien, rapporterade och fick en viss närhet det revolutionära ledarskapet i Hanoi.

Tack vare Gunnar Fredriksson kom Aftonbladet att förknippas med motståndet mot USA:s krig och attraherade starkt unga radikala. Några av dem blev medarbetare och rapporterade direkt från Vietnam. Aftonbladet kom också att påverka stora grupper inom socialdemokratin, en tid kluven i förhållandet till USA och den fattiga världens befrielsekrig. […]

Nya ledargenerationer på Aftonbladet anklagade Gunnar och oss som stod honom nära för att vara något slags LO-lakejer eller ombud för socialdemokratins ledning. En absurd anklagelse. Aftonbladet har aldrig varit så politiskt och intellektuellt fri som under Gunnars tid som chefredaktör.

Han var främmande för att bli privat och intim med omvärlden. Han visade kanske för sällan sin enastående humor och berättartalang, en förening av det österlenska och det lundensiska. Han skrev och debatterade om det behövdes. Det borde räcka för all rimlig framtid.

Gunnar Fredriksson är, menar jag, den främste skribent det moderna Aftonbladet haft. Läs artikel

We stand fully and firmly behind Ukraine. Ukraine must be able to prevail against Russia’s war of aggression, to ensure a just and lasting peace. The outcome of the war will have fundamental and long-lasting effects on European and transatlantic security.

Our priority now is to strengthen Ukraine. Our countries are some of the largest per-capita contributors of military assistance to Ukraine. We will further bolster our support.

We are engaging with Ukraine, the United States and all our NATO Allies and EU partners on how to achieve peace through strength. We fully commit to the sovereignty and territorial integrity of Ukraine. Ukraine should be given strong security guarantees. Ukraine and Europe must be involved in any negotiations to achieve just and lasting peace. Läs uttalandet

European leaders scrambled on Thursday to try to get a seat at the table in Ukraine peace talks after US President Donald Trump announced the start of negotiations after speaking directly to Russian President Vladimir Putin in a phone call.

Trump’s move sent shockwaves through European capitals, which want a central role in peace talks because any settlement in Ukraine, hit by a full-scale Russian invasion three years ago, will have ramifications for their own security.

German Chancellor Olaf Scholz warned that the Ukraine conflict must not end with an “dictated peace”.

”The next task is to ensure that there is no dictated peace,” Scholz said in an interview with Politico. […]

French Defence Minister Sébastien Lecornu on Thursday warned that NATO faces a moment of reckoning as the US and Russia set in motion negotiations to end the Ukraine war.

”It’s a crucial moment of truth,” said Lecornu. ”People call it the most important, the strongest military alliance in history. That’s historically true – but the question is, will it still be true 10 or 15 years from now.”

His German counterpart, Boris Pistorius, said it was ”regrettable” that the Trump’s administration had made ”concessions” to Russia before peace talks on Ukraine had even started. Läs artikel

Arktisk NATO-brigad med 4 000–5 000 soldater för att skydda Finland – Häkkänen bekräftade utplaceringsplatser Förutom den ledande nationen kommer Sverige, åtminstone Storbritannien, Norge och USA att delta i brigadens verksamhet. Frågan diskuterades idag i Bryssel.

På torsdagen presenterade Sveriges försvarsminister Pål Jonson planerna på att en Nato-brigad ska etableras i finska Lappland för alla medlemsländer vid Natos försvarsministermöte. Senare på torsdagen bekräftade försvarsminister Antti Häkkänen (Kok) för allmänheten att de primära platserna för Natos FLF-styrkor är Rovaniemi och Sodankylä.

– Som platser erbjuder Rovaniemi och Sodankylä utmanande men utmärkta förutsättningar för truppträning i de norra delarna av Finland, men även i det större området, säger Häkkänen i ett regeringsutlåtande.

Sverige är ledande nation i den arktiska brigaden. Enligt Natokällor är styrkan för den arktiska NATO-brigaden som ska etableras i Finland 4 000–5 000 soldater. Iltalehti rapporterade denna information i augusti förra året. […]

Natokällor säger till IL att Sverige, Norge och Storbritannien kommer att sätta in sina markstyrkor till FLF-styrkan. Enligt källor bekräftade länderna praktiskt taget sitt deltagande vid mötet som hölls i Sverige. Ytterligare förhandlingar kommer att avgöra de exakta detaljerna om hur många soldater och vilken typ av beväpning varje deltagande land kommer att sätta in till Finlands Natostyrka.

USA kommer sannolikt att delta i brigadens operationer som en del av det bilaterala försvarssamarbetet (DCA) mellan Finland och USA.

En del amerikansk militär utrustning har redan förvarats i norra Finland. Läs artikel

– Som kjent i media har Norge fremmet et tilbud til Nato om å etablere et regionalt luftoperasjonssenter i Norge, i tråd med råd fra de nordiske forsvarsjefene. Jeg kan nå bekrefte at det er enighet i Nato om at Norge skal få ansvaret for å bygge opp et tredje regionalt Nato-luftoperasjonssenter, sier forsvarsminister Tore O. Sandvik (Ap) i en pressemelding.

Forsvarets forum har tidligere skrevet om dragkamper om hvor det nye senteret skal plasseres. Bodø, Rygge og Trondheim har alle meldt sin interesse.

– Det pågår et arbeid knyttet til lokasjon, som vil besluttes på et senere tidspunkt i dialog med Nato, sier Sandvik. Läs artikel