Länkar

“In recent days, we have seen alarming signs of further escalation in this already explosive war,” said Miroslav Jenča, Assistant Secretary-General for Europe, Central Asia and the Americas in the Departments of Political and Peacebuilding Affairs and Peace Operations, pointing to a strike on 21 November of an industrial area in the Ukrainian city of Dnipro, by a Russian intermediate-range ballistic missile.  According to Ukrainian authorities, the missile, which was equipped with six warheads, took only 15 minutes to arrive from the launch site in the Astrakhan region of the Russian Federation, 1,000 kilometres away from Dnipro city, he said.

Hours after the strike, the President of the Russian Federation confirmed that Moscow had tested a new conventional intermediate-range missile called “Oreshnik”, in response the use of Western supplied long-range missiles by the armed forces of Ukraine against the territory of the Russian Federation, indicating that it would continue to test the new missile in combat.  “The use of ballistic missiles and related threats are a very dangerous escalatory development,” Mr. Jenča said, urging all parties to take immediate steps to de-escalate the situation. Läs pressmedelande

Avtalet om ett förstärkt bilateralt militärt samarbete med USA, Defense Cooperation Agreement, DCA, som trädde i kraft i mitten av augusti ger bland annat USA rätt att använda ett antal svenska militära baser, hamnar och flygplatser utan möjlighet till full insyn. Avtalet innehåller också otydligheter när det gäller utplacering av kärnvapen på svenskt territorium. Det nya militära avtalet med USA urholkar Sveriges suveränitet. […]

Sveriges nya säkerhetspolitik befinner sig på ett sluttande plan som innebär att svensk militär kan behöva agera långt utanför Natos gränser. Som en konsekvens av USA:s krav på en jämlikare ansvarsfördelning måste Sverige också bereda sig på att exempelvis delta i militära aktiviteter i Sydkinesiska sjön till stöd för USA i utbyte mot dess fortsatta engagemang i Ukraina. Statsminister Ulf Kristersson (M) har härvidlag deklarerat att ”vi har en hemläxa att göra”. Läs artikel

Senegalese President Bassirou Diomaye Faye announced the decision in an interview with AFP, stating that the presence of French troops is incompatible with his country’s sovereignty.

This isn’t a break but rather an evolution in the Franco-Senegalese relationship. President Bassirou Diomaye Faye, in an interview with AFP on November 29, 2024, stated that France would need to close its military bases in Senegal, deeming their presence incompatible with his country’s sovereignty. “Senegal is an independent and sovereign nation. Sovereignty does not accommodate military bases in the country,” he clarified.

Elected in March on the promise to restore his country’s sovereignty, the Senegalese president emphasized that this was not an act of “rupture” but rather advocated for a “renewed partnership” with France, the former colonial power and historical ally. Läs artikel

Nu har Donald Trump slutligen annonserat sin strategi för att avsluta kriget i Ukraina – genom att utse sin tidigare säkerhetsrådgivare Keith Kellogg till särskilt sändebud för Ukraina och Ryssland. Utnämningen innebär en avgörande kursändring i USA:s utrikespolitik, skriver CNN.[…]

Kellogg, som tidigare arbetat nära Trump i hans första administration, har emellertid andra ambitioner än krig. Han har redan lagt fram en konkret fredsplan i en rapport för den konservativa tankesmedjan America First Policy Institute och den planen innebär en snabb vapenvila, frysta frontlinjer och nya förhandlingar med Ryssland.

Keith Kellogg beskriver kriget som en ”kris som kunde ha undvikts” och anklagar Biden-administrationen för att ha gett otillräckligt stöd till Ukraina i inledningen av kriget. Men nu vill han i korthet att frontlinjerna fryses genom en vapenvila och att förhandlingar påbörjas mellan parterna. För att få Ryssland till förhandlingsbordet föreslås lättnader i sanktionerna, dock endast i utbyte mot ett ”omfattande och verifierbart” fredsavtal. Ukraina ska samtidigt få fortsatt stöd från USA, men enbart i den utsträckning att landet kan försvara sig och förhindra ytterligare ryska framryckningar.

Det finns också en avgörande hake: Ukraina ska ge upp sina ambitioner om Nato-medlemskap på obestämd tid – en central del av Rysslands krav.

Dessutom ska landet endast försöka få tillbaka sina ryskockuperade områden genom diplomati, och inte på militär väg. Läs artikel

På det 38 NordiskeMilitære Kameratforeningers stevne i Finland i 2022 ble jeg fortalt at Finland på kort tid kunne mobilisere 1,8 mill. soldater, mens NATO-landene Norge og Danmark hver kunne kanskje klare å stille 20–25 tusen.

De relativt få soldater Norge i dag kan mobilisere skyldtes at forsvaret og myndighetene fra 1990-tallet har latt verneplikten «sove».

I dag blir 7 av 8 unge i vernepliktig alder fritatt for den militære førstegangstjenesten. Det vil si at bare 12 prosent av årskullet fullfører førstegangstjenesten. Noen slipper også å møte til sesjon, og blir kanskje heller ikke mobdisponert? […]

Statsbudsjettet legger opp til at Norge skal kjøpe flere av de 52 bestilte F-35 kampflyene, nye tyske ubåter, erstatte fregatten KNM «Helge Ingstad» (som forliste) m.m. Imidlertid, nesten som en motsigelse, skal antall soldater neste år øke med moderate 400.

Penger til forsvaret følges opp i langtidsplanen. I de neste 12 årene fram til 2036 skal forsvaret få nye 600 milliarder kroner. Men takten i flere soldater øker fortsatt meget moderat.

I de neste 12 årene fram til 2036 skal antall vernepliktige øke med 4000, slik at det i 2036 blir 10.000 vernepliktige, eller 20 prosent av dagens årskull. Selv om den sikkerhetspolitiske situasjon er foruroligende og budsjettet til forsvaret svulmer, skal vel 80 prosent av de i vernepliktig alder fritas fra den militære førstegangstjeneste. Dette er veldig rart. […]

For det tredje vil en alminnelig verneplikt – som vil si at alle borgere skal bidra til forsvaret av landet, uavhengig av sosial status og bakgrunn – skape en følelse av rettferdighet, fellesskap og nasjonal enhet som vil styrke motstandsevnen i en situasjon hvor vår frihet og uavhengighet trues.

Om ikke dette er gode nok argumenter for å øke antall vernepliktige, kan vi også vise til et økonomisk moment: Vernepliktige soldater er en billig produksjonsfaktor, særlig sammenlignet med moderne våpenteknologi, når en skal ruste opp forsvaret. Flere vernepliktige i vårt forsvar vil følgelig gi til et mer kostnadseffektivt forsvar. Läs artikel

Kommentar:

Försvarsmaktens siffror om personal i försvaret visar vad som sedan länge varit känt: vi har ett litet yrkesförsvar och saknar ett territorialförsvar för hela landet.

Av försvarets 26 000 personer utgör hela 10 000 av tidvis tjänstgörande som har en civil huvudarbetsgivare. Till detta skall läggas värnpliktiga som trots ansträngningar under flera år fortfarande inte uppgår till mer än högst 8000. Ett försvar för hela landet kräver allmän värnplikt vilket diskuteras i flera av våra grannländer och där Finland är ett exempel att ta efter. (Utgivarna)

Försvarsmaktens anställda indelas i kontinuerligt tjänstgörande personal (anställd personal som har Försvarsmakten som huvudarbetsgivare) respektive tidvis tjänstgörande personal (anställd personal som har en annan huvudarbetsgivare eller som studerar men som tjänstgör hos oss periodvis). Förutom anställd personal finns det också kvinnor och män som har tecknat tjänstgöringsavtal med oss. Sådan personal finns främst inom Hemvärnet.

Den kontinuerligt tjänstgörande personalen utgörs av omkring 9 700 yrkesofficerare, och cirka 5 700 heltidsgruppbefäl, heltidssoldater, heltidssjömän, samt cirka 10 200 civila arbetstagare.

Systemet med tidvis tjänstgörande personal och personal med tjänstgöringsavtal är unikt för oss. Dessa två personaltyper arbetar främst hos oss under övningar eller militära operationer, men återgår sedan till sin huvudsakliga civila verksamhet. Läs pressmeddelande

[…] Avtalet är alltså oklart rörande vem som har sista ordet. Om det sitter en ansvarsfull regering i Washington kommer DCA säkert att tillämpas i samförstånd, men avtalstexten har betydelse om det blir meningsskiljaktigheter. I yttrandet noterade vi att våra nordiska grannar på flera punkter fått in tydligare skrivningar i sina motsvarande avtal med USA (3). T ex klargörs i avtalet med Norge på två ställen den norska inställningen till kärnvapen och permanenta baser; det står tydligare i det norska avtalet att alla aktiviteter och all förhandslagring ska ske efter konsultationer med Norge; och Norge förbehåller sig rätten att pröva inresa för amerikansk personal (4).

Av detta får man intrycket att de svenska förhandlarna inte velat irritera amerikanerna. Det är förståeligt att regeringen ville ha ett avtal snabbt på plats, givet kriget i Ukraina, svårigheterna att komma in i Nato och risken att en president Trump inte skulle vara så intresserad av att ingå ett avtal med Sverige. Jag har dock svårt att se att förhandlingarna skulle ha försenats nämnvärt om Sverige t ex hade föreslagit skrivningar som våra nordiska grannländer, och framförallt Norge, redan fått accept för.

En annan punkt som vi pekade på i yttrandet på var att det inte fanns någon förklaring till varför avtalet behövdes eller hur det skulle tillämpas i vårt försvar. Inte heller Försvarsberedningens slutrapport Ds 2024:6, april 2024, klargjorde detta. Ett FOI Memo på drygt sex sidor, skrivet av Robert Dalsjö, lägger ut texten något (5). Där sägs bl a följande:

En basering i Sverige skulle … underlätta för genomförandet av stora och komplexa flygoperationer som är något av ett amerikanskt trumfkort. Det är fullt möjligt att det viktigaste bidrag Sverige skulle kunna ge till en allierad seger vid ett krig i närområdet vore att i stor skala erbjuda basering för taktiska flygstyrkor från andra Natoländer.

Utan att ha militär expertis vågar jag anta att en sådan basering skulle göra orter i Sverige till prioriterade mål på ett tidigt stadium av ett ryskt angreppskrig i Östersjöregionen och dessutom till attraktiva mål för sabotage i ett skymningsläge. Läs artikel

In a controversial move during his transition period, President Joe Biden escalated U.S. support for Ukraine by approving military contractor deployment, transferring anti-personnel mines, and authorizing ATACMS strikes on Russian territory. These actions aim to bolster Ukraine’s defenses before Biden’s successor takes office but risk international backlash, especially if Western missiles misfire. Russia responded with a test launch of its Oreshnik hypersonic missile, signaling strength while avoiding broader escalation. […]

What appears obvious is that Joe Biden is determined to leave as complicated a foreign policy legacy to his successor as possible and disrupt Donald Trump’s ambitions to bring peace between Russia and Ukraine. The impression is that Russia is being provoked into a reckless response, making peace negotiations with Putin far too difficult—even for Trump. The upcoming president’s approach to the conflict is not based on Russia’s defeat, but it may be unable to withstand serious escalation. This is what Trump reportedly warned Putin against doing.  […]

Moscow chose to respond on the existing battlefield rather than attack Western interests globally. Launching Oreshnik, an intermediate-range hypersonic ballistic missile without a nuclear warhead at an already thoroughly devastated Ukraine, served this purpose. The attack showed teeth without inflicting grave damage. Russia has shown that it has a weapon, previously unveiled, and was prepared to use it. Läs artikel

The Biden administration has lifted a de facto ban on American military contractors deploying to Ukraine to help the country’s military maintain and repair US-provided weapons systems, particularly F16 fighter jets and Patriot air defense systems, an official with direct knowledge of the plan told CNN.

The new policy, approved earlier this month before the election, would allow the Pentagon to provide contracts to American companies for work inside Ukraine for the first time since Russia invaded in 2022. Officials said they hope it will speed up the maintenance and repairs of weapons systems being used by the Ukrainian military.

It is not clear whether Donald Trump will keep the policy in place when he takes office in January. Trump has said he hopes to end the war between Ukraine and Russia “within 24 hours” of returning to power.

“In order to help Ukraine repair and maintain military equipment provided by the US and its allies, DoD (Department of Defense) is soliciting bids for a small number of contractors who will help Ukraine maintain the assistance we’ve already provided,” a defense official said. Läs artikel