Länkar

Takten i Sveriges uppbyggnad av totalförsvaret måste öka. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. […]

För att ge myndigheterna i det militära försvaret goda förutsättningar att genomföra den omfattande tillväxten anser regeringen att det finns skäl att i olika avseenden ge berörda myndigheter ökat handlingsutrymme och flexibilitet. Regeringen har därför förenklat hanteringen av ett antal ärenden som kräver regeringens beslut genom att delegera beslutsfattande till myndigheterna inom angivna ramar. Detta gäller till exempel beslut om medgivande till Försvarsmakten att delta i internationella övningar samt ärenden om tillträde till svenskt territorium för utländska statsägda fartyg och flygplan samt militära fordon. Regeringen har exempelvis också höjt Försvarsmaktens bemyndigande vad gäller materielbeslut från 200 till 700 miljoner kronor. Läs pressmeddelande

Trumps hot skiljersig från en tidigare amerikansk praxis som ofta varit mer dold eller indirekt, och från tidigare öppna interventioner, ofta i andra delar av världen, som gjorts i namn av säkerhet och självförsvar eller med mer eller mindre lyckade liberala förtecken och motiv. Det är dock också händelser om påminner om USA:s expansionistiska fas.

Dessa händelser signalerar ett potentiellt skifte i hur USA utövar makt utomlands, särskilt mot länder inom den transatlantiska länken, med mer öppen interventionism från både statliga och privata aktörer. Det är ett hot mot idén om ett sammanhängande rättssystem baserat på alla staters jämlikhet som grundläggande normerande princip, inte den starkes rätt och en indelning av intressesfärer. Vad som kanske håller på att ske är att en parallell syn på folkrätten på ett tydligare sätt än tidigare gör sig till känna här, det synsätt som fanns före FN:s grundande och som ibland kommer till uttryck när stater vill dominera eller till och med förstöra andra stater. Denna nygamla syn på folkrätten är mer tillåtande avseende krig, erövring och territoriell expansion och grundar sig på idéer om naturliga hierarkier och den starkes rätt. Men det finns i den folkrätt som utvecklats efter andra världskriget en rik vokabulär för att förstå och slå tillbaka mot dessa hot. En i sammanhanget viktig princip är förbudet att blanda sig i andra staters inre angelägenheter. Läs artikel

[…] Nu kommenterar statsminister Ulf Kristersson (M) den tillträdande presidentens utspel och ställer sig bakom Danmark.

– Vi accepterar inte att landsgränser ritas om med hot eller våld, varken inom eller utanför EU, säger han.

– Det är bara Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland och Sverige står självklart bakom vårt grannland i dessa frågor. Jag framförde mitt stöd direkt till Danmarks statsminister Mette Frederiksen när vi samtalade i går, fortsätter statsministern.

Även utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) uttrycker sitt stöd för Danmark.

– Min uppfattning om det här är mycket tydlig. Som inflytelserik makthavare ska man passa sig mycket noga innan man ger sig in i andra länders inrikespolitik, säger hon till TV4 Nyheterna. Läs artikel

Det är inte första gången som Donald Trump gör anspråk på Grönland. Men den här gången utesluter han inte militär och ekonomisk påtryckning för att få vad han vill ha.

– USA har i princip tre intressen i Grönland, säger Jon Rahbek-Clemmensen, expert på Grönlands försvars- och säkerhetspolitik vid Centret för arktiska säkerhetsstudier i Köpenhamn.

– Det främsta är militärt; flygbasen Pituffik Space Base finns på norra Grönland. Också naturresurser och Kinas inflytande är i USA:s intresse.

Grönlands strategiska läge är oerhört viktigt för USA:s säkerhet. På flygbasen Pituffik har USA avancerad radarutrustning och basen är en viktig knutpunkt för underrättelse- och övervakningsverksamhet, vilket möjliggör övervakning av Rysslands och andra arktiska länders militära aktiviteter. Basens läge gör det alltså möjligt att övervaka potentiella hot i Arktis. Samtidigt utgör den en utgångspunkt för militära operationer i andra delar av världen.

– USA är också intresserat av de många naturresurser som finns på Grönland. Bland annat mineraler, inklusive sällsynta jordmetaller som används i batterier och mikrochip, säger Jon Rahbek-Clemmensen. Läs artikel

Donald Trump was hardly a steward of responsible global governance in his first term. His withdrawal from multilateral agreements, including the Iran nuclear deal and the Paris climate accords, showcased an unusual disdain for international institutions and cooperation. He has little evident regard for the “rules-based international order” favored by the Biden administration. However, therein lies an opportunity.

The idea that the United States upholds global stability by leading a “rules-based” order tends to generate more ill will than goodwill in many parts of the world. Rather than offering a positive American vision, it has come to symbolize American hypocrisy and double standards. Trump would be wise to drop the phrase from the U.S. lexicon.

The concept of a rules-based order gained popularity in the D.C. foreign policy establishment, known as the “blob,” in recent years because it encapsulated how experts — liberals and neoconservatives alike, many blindsided by Trump and thrown out of power — viewed what they, and America, stood for. Läs artikel

While Russia is midway into its nuclear submarine modernisation program with the new 4th generation ballistic missile carriers of the Borei-class, priority is also given to keep afloat the Soviet-era Delta-IV class vessels deployed with the Northern Fleet.

Vladimir Putin seems to prepare for an option to put more nuclear weapons at sea as the New START Treaty expires in February 2026. With both introducing new modern submarines and simultaneously keep the older fleet sailing, the maximum possible numbers of Russian deployed intercontinental-range nuclear weapons at sea will far exceed the bilateral limits Moscow has agreed with the United States.

The Bryansk (K-117) alone can carry 16 Sineva missiles which each are armed with four independently targetable reentry nuclear warheads. It is believed that the submarine after the current comprehensive modernisation, including change of nuclear fuel elements for the two onboard reactors, can sail for another 8 to 10 years. Läs artikel

Statsminister Mette Frederiksen står i dag overfor to dilemmaer, som hver især indebærer valg mellem to onder. De vedrører ikke direkte Danmarks officielle modstandere, Rusland og Kina, men derimod – lidt overraskende – forholdet til vores fremmeste allierede USA. Og de presser sig på nogenlunde samtidigt. Frederiksen har, i sin bombastisk-pædagogiske stil, erklæret, at ’der må ikke komme et A4-ark mellem Europa [læs: Danmark] og USA’ (dr.dk 13/7-2023). Det gør der så nu, mildest talt, ikke mindst på grund af Donald Trumps snarlige overtagelse af embedet som USA’s præsident.

For det første har Trump ytret, at ’af hensyn til dets nationale sikkerhed og frihed over hele verden føler USA, at ejerskab og kontrol over Grønland er en absolut nødvendighed’ (Truth Social 22/12). Når en amerikansk (tiltrædende) præsident trykker på knappen ’national sikkerhed’, er det alvor, selv i betragtning af Trumps legendariske overdrivelser. Det blev fulgt op (Sst. 25/12) med en julehilsen til det grønlandske folk, som angiveligt ’ønsker at USA er der’. ’Det vil vi være’, fortsættes det selvsikkert. Disse udmeldinger, på linje med ønsket om at genetablere kontrol med Panama-kanalen, kan føres tilbage til Monroe-doktrinen fra 1823, ifølge hvilken USA ikke vil tolerere andre stormagters militære tilstedeværelse på det kæmpemæssige amerikanske kontinent (der inkluderer Grønland). Dette har intet at gøre med Folkeretten (tværtimod), men er et udtryk for klassisk interessesfæretænkning, der normalt præger stormagtsadfærd, jf. Ruslands militære modstand mod at få NATO klods op af sin grænse til Ukraine. Der er en isomorfi (forskellene ufortalt) mellem Ruslands begrundelse for at besidde Krim (Sevastopolbasen): ikke for at genere Ukraine, men for at undgå at tredjepart (NATO) kommer i besiddelse af basen – og USA’s begrundelse for at ville kontrollere/besidde Grønland: ikke for at genere Danmark eller Grønland, men for at imødegå en trussel fra tredjepart (Rusland eller Kina).  Läs artikel  

Statsminister Mette Frederiksen (S) bør udtale en klar og utvetydig afvisning til den kommende amerikanske præsident, Donald Trump, som i slutningen af 2024 på ny flirtede med tanker om at eje og kontrollere Grønland.

Det mener Enhedslistens politiske ordfører, Pelle Dragsted, som retter en saftig kritik af statsministeren, og han foreslår som passende svar, at Danmark sætter en militær aftale med USA på pause.

»De har sendt en snoldet pressemeddelelse fra Statsministeriet, hvor de i øvrigt undlader at udtale sig. Der er nogle situationer, hvor en regeringschef skal vise, hvad hun er gjort af, og det her er en af dem,« siger Pelle Dragsted.

Han mener, at regeringen og Mette Frederiksen »kryber langs panelerne« og »lefler« for Donald Trump, som ud over planerne for Grønland også har luftet idéer om at annektere Canada og en »blød invasion« af Mexico. […]

Danmark bør ifølge Enhedslisten overveje at sætte en aftale fra 2023 indgået med USA, der giver amerikanerne mulighed for at have soldater på baser i Danmark, på pause.

»Et sted, man kunne starte, hvis man ville sende et klart signal til Trump, det var at sætte aftalen om militærbaser i Danmark på pause,« siger Pelle Dragsted. Läs artikel

Myndighetens aktiviteter inom Natos avskräckning och försvar

Försvarsmakten får förhandla och ingå internationella överenskommelser samt komma överens om eventuella ändringar av eller att säga upp befintliga internationella överenskommelser avseende FLF Lettland, Natos stående marina styrkor samt Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap.

Försvarsmakten ska förbereda och planera för att kunna bidra till Natos framskjutna närvaro i Finland. Försvarsmakten ska tillsammans med Nato och stater som är medlemmar i Nato utveckla konceptet för en framskjuten närvaro i Finland, som möjliggör ett svenskt deltagande, inklusive ett åtagande som ramverksnation för Forward Land Forces (FLF) Finland. Försvarsmakten får även förhandla internationella överenskommelser med anledning av det svenska åtagandet och ska redovisa dessa till Regeringskansliet innan de ingås.

Om en övning övergår till att bli en skarp operation får Försvarsmakten, för att upprätthålla Natos samlade avskräckning, ställa den i övningen deltagande väpnade styrkan till Natos förfogande för att genomföra operationen. Försvarsmakten ska skyndsamt återrapportera till Regeringskansliet i de fall en övning övergår till en skarp operation.

Försvarsmakten ska planera och vidta förberedelser för att, efter beslut av regeringen, kunna delta i ytterligare fredstida operationer och aktiviteter som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning. I planeringen ska Försvarsmakten beakta den nationella förmågeuppbyggnaden och så långt som möjligt säkerställa att deltagande stödjer denna.

Ett deltagande med en väpnad styrka i dessa operationer och aktiviteter, inklusive när en övning övergår till att bli en skarp operation, får högst uppgå till 200 anställda personer avseende markförband, specialförband och amfibieförband, upp till högst tre örlogsfartyg med tillhörande anställd personal samt upp till högst åtta stridsflygplan med tillhörande anställd personal. Läs regleringsbrevet

Nato skickar fartyg till Östersjön för att vakta viktiga undervattenskonstruktioner. Enligt uppgifter till Yle Uutiset börjar operationen senare den här veckan. Fartygen är enligt Yles uppgifter delvis från Natos vakthavande Östersjöflotta och delvis sådana som skickas direkt av Natoländer. Totalt handlar det om uppemot tio fartyg, och de skulle patrullera fram till april.

Finska viken bevakas av fartyg från Finland och Estland också i fortsättningen. Fartygen från andra länder ska arbeta på Östersjön.

Fartygen placeras bland annat i närheten av energi- och datakablar. De ska främst ha en avskräckande effekt och öka risken för den som gör sig skyldig till exempelvis kabelsabotage att åka fast. Nato kan till exempel inte stoppa fartyg på internationellt vatten. Läs artikel

Donald Trump has said he sympathises with the Russian position that Ukraine should not be part of Nato, and lamented that he will not be able to meet Russian president Vladimir Putin before his inauguration.Though Nato members and the Biden administration have expressed support for its eventual membership, Ukraine has never been extended an invitation. Kyiv says joining Nato will deter further Russian aggression. Conversely, Trump and his allies claim Ukraine’s membership will unnecessarily provoke Moscow and drag the alliance into a war. “A big part of the problem is, Russia – for many, many years, long before Putin – said, ‘You could never have Nato involved with Ukraine.’ Now, they’ve said that. That’s been, like, written in stone,” Trump said. “And somewhere along the line Biden said, ‘No. They should be able to join Nato.’ Well, then Russia has somebody right on their doorstep, and I could understand their feelings about that.” Läs artikel