Länkar

Italian Foreign Minister Antonio Tajani stated that Italy would only consider sending peacekeepers to Ukraine under the flag of the United Nations, according to ANSA on March 21.

He ruled out the possibility of deploying Italian forces under the banners of NATO or the European Union.

Speaking in Rome on Friday during the presentation of a new Action Plan to accelerate exports, Tajani said, “It seems premature to me to talk about peacekeeping operations in Ukraine.” […]

According to Tajani, the deployment of peacekeepers would only be possible under a United Nations framework. “The only option could be that of the United Nations, but there must be a decision by the Security Council,” he added.

Earlier in March, Italian Prime Minister Giorgia Meloni proposed extending NATO’s Article 5 protections to Ukraine without granting full membership. According to the Financial Times, she argued that this approach would provide “stable, lasting, and effective security” while avoiding the complications of deploying foreign troops. Läs artikel

“There are two of them. The planes are on a standard training mission,” explains Lieutenant Colonel Eivind Byre, spokesperson for the Norwegian Air Force.

They are flying close to the border?

“The planes are well inside Norwegian airspace, in safe distance from the border,” assures Byre in a phone interview with the Barents Observer.

Norwegian fighter jets are normally not training in the skies above the northeast corner close to Russia. Friday’s ”standard training”, however, is the second time this winter a pair of F-35s are training over the Varanger region. […]

A main reason for the Norwegian Air Force to fly more often over the Varanger area is to show that Norway has deterrence and is ready to defend all of its airspace amid higher tensions with Russia. Läs artikel

Under toppmötet deltog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj via videolänk och varnade för att de ryska luftangreppen fortsätter trots Putins påståenden om motsatsen.

– Så inget har förändrats, sade Zelenskyj och vädjade om ytterligare stöd.

[…] – Vi behöver medel för artillerigranater och skulle verkligen uppskatta Europas stöd med minst fem miljarder euro så snart som möjligt.

Europeiska rådets ordförande António Costa sade att EU-länder tillsammans har utlovat 15 miljarder euro i stöd till Ukraina.

Det tidigare förslaget från EU:s utrikeschef Kaja Kallas om en 40-miljardersfond för militärt stöd till Ukraina har dock tappat fart. Flera länder, såsom Frankrike, Italien och Spanien, har varit ovilliga att bidra med större summor, enligt finländska Yle.

Statsminister Ulf Kristersson, som stod bakom Kallas initiativ, varnade för att viljan att stödja Ukraina riskerar att minska om det blir en vapenvila och på sikt en reell fredsförhandling.

– Då var ju många som underströk att det får inte ske. För Ukraina måste komma i en bättre position, sade Kristersson. […]

Sveriges statsminister Ulf Kristersson bekräftade att han räknar med att delta i Paris-mötet och att Sverige har militära resurser att bidra med.

– Vi tittar självklart noga på om förutsättningarna är de rätta och vi tycker att det finns ett mandat, att det finns en ”backstop” som man brukar säga, att det finns ett ledningssystem som gör att förutsättningarna är sådana som Sverige brukar tycka är rimliga när vi går in med allvarliga saker. Vi pratar ju ytterst om soldaters och officerares liv, då vet vi ungefär vad vi skulle kunna bidra med, sade Kristersson som tillade att han först vill samordna detta med andra länder innan det blir offentligt. Läs artikel

Rasmus Jarlov, a member of Denmark’s Folketing, also known as parliament, for the Conservative People’s Party, said he regretted helping approve the country’s recent purchase of F-35 fighter jets from the United States.

In the social media post written on X Jarlov said he can “easily imagine a situation where the USA will demand Greenland from Denmark and will threaten to deactivate our weapons and let Russia attack us when we refuse (which we will even in that situation).” […]

“The USA can certainly disable the planes by simple stopping the supply of spare parts,” Jarlov wrote on X. “They want to strengthen Russia and weaken Europa and are showing that they are willing to do tremendous damage to peaceful and loyal allies like Canada just because they insist on existing as a country.” Läs artikel

Det har han – igen og igen – gjort klart. Senest natten til søndag dansk tid, hvor han om bord på Air Force One meldte ud, at det vil være ’uvenligt’ af Danmark, hvis vi ikke overgiver Grønland til USA.

Men det kommer altså aldrig til at ske. I hvert fald ikke, hvis man spørger den konservative folketingspolitiker Rasmus Jarlov.

»Tag ikke fejl. Danmark kommer aldrig til at lade 57.000 af vores borgere i Grønland til at blive amerikanere mod deres vilje. Vi forstår, at USA er et magtfuldt land. Det er vi ikke. Det er op til USA, hvor langt de vil gå. Men uanset hvad. Vi har stadig tænkt os at sige nej,« skriver han. Läs artikel

I lyset af den stigende usikkerhed om USA’s sikkerhedsgaranti for Europa bør Danmark satse på at købe europæiske våben og ammunition og så vidt muligt gøre sig uafhængig af USA.

Det siger De Konservative, SF og Enhedslisten til Information i forbindelse med, at Danmark og Europa står over for massive investeringer i forsvaret.

Rasmus Jarlov, forsvarsordfører for De Konservative, er klar i mælet: »Vi skal undgå at købe amerikansk,« siger han og uddyber: »USA bruger alle midler til at afpresse deres allierede, og vi ønsker ikke at være i en situation, hvor vi kan blive afpresset.«  Adspurgt, om det er realistisk, at Danmark går uden om USA, lyder det fra Rasmus Jarlov, at han forventer, man kan få »det meste fra Europa eller andre venligtsindede lande« som for eksempel Sydkorea eller lande i Sydamerika.

»Så vidt muligt skal det være europæisk, men det behøver det ikke at være,« tilføjer han.

Politisk ordfører for Enhedslisten Pelle Dragsted er enig: »Det udgør i mine øjne en sikkerhedsrisiko at købe våben fra USA.« Läs artikel

[…] Det er likevel viktig å skille mellom fredsbevarende styrker, som nøytralt overvåker og verifiserer våpenhvileavtalen, og andre styrker som kan bli utplassert som en sikkerhetsgaranti for Ukraina eller Russland. Sikkerhetsgarantier vil være en sentral del av en mer omfattende fredsavtale på et senere tidspunkt, men bør ikke forveksles med nøytrale observatørstyrker som utplasseres for å overvåke og sikre etterlevelse av våpenhvilen.

Dette innebærer at organisasjoner som EU, NATO eller Den kollektive sikkerhetspakten (CSTO) ikke vil være aktuelle aktører i en slik rolle, ettersom de assosieres med en av partene i krigen. Dermed står FN, OSSE eller en spesialmekanisme opprettet for dette spesifikke formålet igjen som alternativer.

På det nåværende stadiet i forhandlingene ser det ut til at USA og Ukraina foretrekker sistnevnte løsning. President Zelenskyj har foreslått at våpenhvilen kan overvåkes av amerikanske satellitter og droner. Det er imidlertid uklart om Russland, som ser på USA som partisk i konflikten grunnet landets våpenleveranser og etterretningsstøtte til Ukraina, vil akseptere USA som en nøytral tredjepart til å overse avtalen. I tillegg har satellitter og droner tekniske begrensninger, som dårlig vær eller skydekke. Når det er sagt, er den største utfordringen ved en slik ordning fraværet av en mekanisme for å undersøke påståtte brudd på avtalen og håndtere hendelser i felten. Et alternativ kan være å vurdere overvåking gjennom FN eller OSSE. Läs artikel

[…] En spritny analyse fra Danmarks Nationalbank dokumenterer, at USA de senere år har udviklet sig til at blive Danmarks suverænt største enkeltstående eksportmarked, som aftog 18% af Danmarks varer og tjenesteydelser i 2024. På investeringsfronten er afhængigheden endda endnu mere udtalt, idet USA tegner sig for ca. 20% af de samlede udenlandske investeringer i Danmark, mens intet mindre end 25% af alle danske investeringer i udlandet var placeret i USA i 2024. Med Trumps aggressive udøvelse af sine administrative og regulatoriske magtbeføjelser er det ikke svært at forestille sig, hvordan danske virksomheder som fx Novo Nordisk kan komme i klemme hos de amerikanske myndigheder, hvis den danske regering åbent trodser Trump.

I teknologisk forstand er vi nået dertil, at det stadig mere digitaliserede danske samfund og ikke mindst arbejdsrum er bygget op omkring infrastrukturelle platforme, som stort set alle er amerikanske. Hvad enten det gælder styresystemer, mobilapplikationer, datacentre, transaktionsnetværk, betalingsløsninger, sociale medier og de allestedsnærværende AI chatbots er der tale om amerikanske leverandører såsom Adobe, Alphabet, Amazon, Apple, Cisco, Meta, Microsoft, Nvidia, Open AI, Oracle, Qualcomm, Visa m.fl. […]

Den danske regering bør krediteres for i stigende grad at orientere sig mod Bruxelles og for sammen med sine europæiske partnere at støtte resolut op om ukrainerne, der allerede har fået en forsmag på det nye amerikanske tvangsdiplomati. Men mon ikke tiden er inde til mere fundamentalt at gentænke de transatlantiske bånd og Danmarks position som småstat i en tid, hvor den internationale orden falder fra hinanden hurtigere, end selv russerne havde turde drømme om. Läs artikeln

[…] EU-kommissionen vill låna upp 150 miljarder euro som i sin tur kan lånas ut till medlemsländerna för att göra gemensamma upphandlingar av viktiga försvarsmaterial. På pappret räcker det med kvalificerad majoritet – två tredjedelar av medlemsländerna. Men på detaljsidan bråkas det om man ska få köpa även av företag utanför EU. Dessutom kräver EU-parlamentet att få säga sitt – inte för att man är emot förslaget, utan främst för att man vill visa att man inte kan köras över.

* Undantag från EU:s hårda budgetregler

Kommissionen talar om att få loss hisnande 650 miljarder euro (uppemot 7,2 biljoner kronor med nuvarande kurs) – utan att medlemsländerna behöver riskera straff för överskridna budgetregler. Men den siffran bygger helt på att varje EU-land på egen hand bestämmer sig för att lägga till ytterligare motsvarande 1,5 procent av sin bnp på försvarssatsningar. Och förutom att alla ska vara villiga att ta de besluten råder oenighet om vad som ska räknas som försvarsutgifter. Exempelvis Spanien vill gärna räkna in klimatåtgärder och gränskontroll. Läs artikel

Europeiska ledare diskuterar planer på att gradvis ta över ansvaret för Europas säkerhet från USA inom de kommande fem till tio åren. Målet är att undvika en plötslig och kaotisk amerikansk reträtt från militäralliansen Nato.

Det rapporterar Financial Times, som hänvisar till källor med insikt i de pågående samtalen, vilka involverar bland annat de nordiska länderna, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Planen syftar till att undvika en abrupt och kaotisk amerikansk reträtt från Nato – en oro som väckts av Donald Trumps återkommande hot om att försvaga eller lämna militäralliansen. Diskussionerna mellan de europeiska ledarna uppges vara informella men strukturerade, med förhoppningen att de ska resultera i en gemensam europeisk strategi som ska läggas fram för USA inför Natos toppmöte i Haag i juni. Läs artikel

Regeringen har beslutat att Försvarsmakten, tillsammans med de nordisk-baltiska länderna, ska lämna stöd för att stärka den ukrainska markstridsförmågan. Utrustning och finansiella medel upp till ett värde på 6,2 miljarder kronor ur det 18:e militära stödpaketet kommer att kunna nyttjas inom ramen för samarbetet. Läs pressmeddelande