Forskare vid Försvarshögskolan: ”Olycklig politisk kohandel”, svt.se

– Den politiska kohandeln blir olycklig, säger Håkan Edström, militärstrategisk forskare vid Försvarshögskolan och tillägger att det förhindrar en militärstrategisk diskussion. […]

Han anser att den försvarspolitiska diskussionen i Sverige har haft fel fokus.

– Man pratar om beräkningsprinciper och om absoluta tal. Men resten då? Det här är bara Potemkinkulisser för en riktig militärstrategisk diskussion.

– Det som jag tror är viktigare än att se absoluta tal är att se hur pengarna ska användas och till vad? Ska det vara någon skillnad mellan försvarsgrenarna? Hur ska de fördelas mellan vapensystem och förband? […]

– Som jag förstår det är det Socialdemokraterna som har blivit skeptiska till att knyta försvarsbudgeten till BNP. Då blir den beroende av samhällsutvecklingen i stort. Det blir en logisk koppling till Natos beräkningsmetod med en viss procentsats av bruttonationalprodukten, säger Håkan Edström.

– Partierna som är Natovänliga kan däremot se en poäng i att koppla den svenska försvarsbudgeten till Natos beräkningsmodell. […]

– Jag skulle vilja påstå att det är naivt att tro det funnits en gemensam linje. Om det inte funnits en ideologisk skillnad då hade det inte funnits olika partier.

– De rödgröna och SD förordar en alliansfrihet. På något sätt måste den här synen få konsekvenser för den praktiska politikens utförande, säger Håkan Edström. Läs artikel

Försvarsberedningen spricker, sverigesradio.se

De fyra borgerliga partierna väljer att hoppa av försvarsberedningen. Detta eftersom socialdemokraterna inte vill finansiera överenskommelsen.

– Försvarsberedningen har nu fallit med anledning av Socialdemokraternas besked i går, säger Mikael Oscarsson (KD).

Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna höll en pressträff under förmiddagen där de meddelade att de lämnar den parlamentariska försvarsberedningen.

– Jag har hela tiden sagt att beredningens förslag ska ses som en helhet, och förutsättningar för finansiering saknas, säger Karin Enström (M).

De fyra borgerliga partierna har enats om minst 84 miljarder till försvaret 2025, vilket innebär 1,5 procent av BNP. Försvarsministern har dock sagt att han vill vänta till hösten med besked om summorna. Läs artikel

Över 100 luftfartyg i den nordliga skyn under flygövningen ACE 19, ilmavoimat.fi

Flygvapnen i Sverige, Finland och Norge arrangerar den fjärde multinationella flygövningen Arctic Challenge Excercise under perioden 22.5 – 4.6. […]

Övningen leds i år av svenska flygvapnet.

Förutom värdländerna deltar Nederländerna, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Danmark och USA samt NATO med ett AWACS radar- och stridledningsplan.

Övningen, som sedan 2013 arrangerats vartannat år, är en del av NORDEFCO-samarbetet mellan Finland, Norge och Sverige. Flygvapnen i de tre länderna flyger nästan varje vecka gemensamma flygvarv, Cross Border Training (CBT), med tyngdpunkten på luftstridsutbildning där deltagarna opererar från sina hembaser i ländernas norra delar. Detta koncept för kostnadseffektiva samövningar kan tillämpas också på stora flygövningar.

Det internationella målet med övningen är att öva truppers deltagande i multinationella flygoperationer, öva trygg och effektiv luftstrid mellan de olika jaktplanstyperna, öva interoperabilitet genom att använda NATOs standardförfaranden samt öva arrangemang för värdlandsstöd och genomföra övningen på ett kostnadseffektivt sätt med hjälp av Cross Border Training-konceptet. Läs pressmeddelande

Iran drar sig delvis ur det internationella kärnavtalet efter amerikanska påtryckningar, svenska.yle.fi

Iran kommer att börja bryta mot delar av det internationella kärnenergiavtalet som slöts år 2015. Det iranska beslutet är ett svar på de stränga sanktioner som USA har återinfört under president Trumps styre.[…]

Ryssland påpekar att det här är en följd av av de obetänksamma åtgärder som USA har vidtagit. Ryssland fördömer USA:s påtryckningar och sanktioner som lett till att Teheran nu drar sig ur en del av de åtaganden som hör ihop med avtalet.

– President Putin har upprepade gånger varnat för de konsekvenser som tanklösa åtgärder får och nu börjar vi se konsekvenserna, sade den ryska talesmannen Dmitry Peskov i dag till reportrar. […]

Det internationella kärnenergiavtalet med Iran måste hållas vid liv, anser Frankrikes försvarsminister Florence Parly. Ministern sade i dag till den franska tv-kanalen BFM att ingenting vore värre än att Iran drar sig ur avtalet. Enligt henne gör Frankrike, Storbritannien och Tyskland allt de kan för att hålla avtalet vid liv.

– Om Iran inte följer villkoren i avtalet kommer det att utlösa en mekanism som kan leda till ytterligare sanktioner, varnade Parly.

En talesman för det tyska utrikesministeriet säger att Tyskland vill följa kärnenergiavtalet till fullo så länge Iran också gör det.

I Storbritannien uttrycker en talesman för premiärminister Theresa May extrem oro över Irans besked. Iran uppmanas att följa sina förpliktelser och undvika en upptrappning av läget.

Också Kina har reagerat. En representant för Kinas utrikesministerium säger att kärnenergiavtalet måste tillämpas fullt ut och att alla parter har ett ansvar för att så sker. Läs artikel

Rekar för storstrid i södra Sverige, forsvarsmakten.se

Med övningsmoment över hela Sverige kommer Aurora 20 bli större, längre och mer omfattande än föregångaren Aurora 17. Just nu genomförs rekognosering i Blekinge och Skåne inför nästa års stora övning. […]

– Nu ökar vi komplexiteten och svårighetsgraden. Vi övar tillsammans med de andra bevakningsansvariga myndigheter och vi övar tillsammans med internationella vänner – nyckelordet är tillsammans, avslutar Bengt Andersson. Läs pressmeddelande

 

Iran backar från kärnavtal – ger 60 dagars deadline, svt.se

Iran backar från delar av det internationella avtalet om landets kärnprogram och ger de kvarvarande parterna 60 dagar på sig att enas kring nya villkor. Samtidigt meddelar USA:s utrikesminister Mike Pompeo att han gjort ett oannonserat besök i Irak under tisdagen.

Ett allvarligt kirurgiskt ingrepp då smärtstillande behandling inte längre räcker till. Så beskrev iranske presidenten Hassan Rouhani Irans beslut att frångå vissa av sina åtaganden under det internationella kärnavtalet från 2015, i ett tv-sänt tal på onsdagsmorgonen.

Beskedet kommer exakt ett år efter att USA:s president Donald Trump ensidigt drog sig ur avtalet, och hårda amerikanska sanktioner återinfördes med ekonomisk kris i Iran som följd.

– Operationen är till för att rädda avtalet, inte för att förstöra det, säger Rouhani. […]

Irans drag kommer i ett skede då relationerna mellan Iran och USA nått en bottennivå. Washington har beslutat om sanktioner mot alla länder som köper olja av Iran, och USA har sagt sig ha som mål att landets oljeexport helt ska upphöra.

Teheran har tidigare hotat att stänga Hormuzsundet om USA försöker strypa exporten. Sundet ligger mellan Musandamhalvön på Arabiska halvöns nordkust och Iran och är världens mest trafikerade oljerutt.

På tisdagen meddelade Pentagon att USA skickar bombflygplan av typen B-52 till Mellanöstern som ett svar på påstådda iranska planer att attackera amerikanska styrkor i regionen. Flera bombplan och stridsflygplan är på väg till området med hangarfartyget USS Abraham Lincoln. Läs artikel

”Sverige agerar för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen”, dn.se

Peter Hultqvist, försvarsminister

Svensk försvarsmakt har inte deltagit i övningar som baserar sig på användning av kärnvapen. Från regeringens sida finns inga sådana klartecken, vare sig formellt eller informellt. Inte något av de samarbeten där Sverige deltar omfattas av samarbete kring kärnvapen.

Den svenska positionen vad gäller nedrustning och icke-spridning av kärnvapen ligger fast. Någon förändring har inte skett. Kärnvapen är ett massförstörelsevapen vars konsekvenser är oerhört allvarliga. Arbetet mot kärnvapen kommer att fortsätta. Grundläggande är vårt medlemskap i icke-spridningsfördraget NPT, som Sverige anslöt sig till 1970. […]

När det sedan gäller den svenska positionen att inte förvärva kärnvapen och att inte tillåta att sådana vapen placeras på svenskt territorium eller medföras av gästande stridskrafter vid besök, så har den förmedlats på ett otvetydigt sätt i olika sammanhang och forum, till exempel genom tal i FN:s generalförsamling. En gästande stat är folkrättsligt förpliktad att följa de villkor som Sverige uppställer för besöket. Detta följer bland annat av den folkrättsliga suveränitetsprincipen. Detta framhölls av regeringen i samband med att avtalet om värdlandsstöd med Nato debatterades. Det är alltjämt regeringens uppfattning. Läs artikel

Bataljonstaberna tog två steg framåt med Brigstri 19, forsvarsmakten.se

15 arméförband med 500 soldater från Norrbottens regemente (I 19) i norr till Södra skånska regementet (P7) i söder deltog i årets upplaga av Brigstri – Markstridsskolans årligen återkommande ledningsträningsövning för bataljonstaber inom brigads ram.
– Det här är en bra övning som fångar den taktik och det ledarskap som krävs för att utveckla den svenska armén, sa ställföreträdande arméchefen Fredrik Ståhlberg, som fanns på plats under första övningsdagen. Läs pressmeddelande

Sverige deltar i Natos stabsövning Crisis Management Exercise 2019, forsvarsmakten.se

Sverige deltar i Natos stabsövning Crisis Management Exercise 2019 (CMX 19) som pågår den 9–15 maj. Syftet med Natos CMX-övningar är att öva beslutsfattande och samverkan inom ramen för ett fiktivt krisscenario. I årets CMX övar Nato krishantering och kollektivt försvar. Sverige, Finland och EU har inbjudits att delta i övningen.

Sverige har deltagit i Natos CMX-övningar sedan 1997. Som militärt alliansfri partner till Nato utgår Sveriges deltagande i övningen från vår säkerhetspolitiska linje. Inom ramen för övningen kommer Sverige att samarbeta nära med Finland. Läs pressmeddelande

Försvarsministern medverkade i försvarsministermöte i London, regeringen.se

Försvarsminister Peter Hultqvist deltog den 3 april i ett ministermöte i London inom samarbetsformatet Joint Expeditionary Force, JEF. Vid mötet genomfördes bland annat en scenariobaserad diskussion och den kommande JEF-övningen Baltic Protector där Sverige också deltar diskuterades.

– Mötet blev en väldigt tydlig kvittens på det brittiska intresset för att vara aktiva i Östersjöregionen och i Norden. Det är viktigt att Storbritannien fortsätter att vara med och ta ansvar för säkerheten i Europa och JEF är en del i det ansvarstagandet, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs pressmeddelande

Sveriges förhållningssätt till EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, riksdagen.se

Svar på fråga från Pål Jonson (M).

Försvarsminister Peter Hultqvist: När det sedan gäller EU:s fortsatta utveckling är regeringens ståndpunkt när det gäller Europaarmé, Europahögkvarter och sådant väl känd. Vi är inga anhängare av den utvecklingen. Vi ser samarbetet som mellanstatligt och tycker att det är väldigt viktigt att det utgår från de enskilda medlemsstaternas behov. Det stämmer också överens med vår linje att EU inte är att betrakta som en federation utan just ett mellanstatligt samarbete. Det är vad vi utgår ifrån, När det gäller ekonomin ser vi budgetrestriktivitet som väldigt viktig. […]

Regeringens ståndpunkt är att svenska industriföretag som har sina bolagsstyrelser i Sverige är avgörande för den svenska försvarsförmågan och är lika viktiga för europeisk säkerhet som sina heleuropeiskt ägda konkurrenter. I nuläget tillåter förordningen deras deltagande med vissa villkor, bland annat att staten garanterar att företagen har sina bolagsstyrelser i Sverige. Vi har ändå klarat av att se till att ha möjlighet för tredjeland i dessa sammanhang. Vi kommer att fortsätta att bevaka och driva det uthålligt. Men det är ett omfattande arbete som successivt har fått ett ökat stöd inom EU från en lång rad andra länder. Läs protokollet från riksdagen

Beslutet om svenskt deltagande i EU-stridsgrupp, regeringen.se

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) i riksdagen 2 maj:

Svar på fråga 2019/20:549 av Pål Jonson (M)
Beslutet om svenskt deltagande i EU-stridsgrupp

Pål Jonson har frågat mig om varför regeringen inte förankrat beslutet i riksdagen om att Sverige ska delta i en EU-stridsgrupp ledd av Tyskland under andra halvåret 2020.

Som en del i deltagandet i det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) inom EU, har Sverige och övriga deltagande medlemsländer åtagit sig politiskt att bl.a. bidra med förband till EU:s stridsgrupper. Det rör sig således inte om ett av de 34 projekt som tagits fram inom Pesco. I syfte att efterleva åtagandet har regeringen gett Försvarsmakten i uppgift att planera och vidta förberedelser inför ett svenskt deltagande i den tyskledda EU-stridsgruppen som står i beredskap andra halvåret 2020.

När Sverige senast bidrog på ett motsvarande sätt till en stridsgrupp som stod i beredskap, nämligen under andra halvåret 2016 med Storbritannien som ramnation, informerades riksdagen om det i budgetpropositionen för 2016. Regeringen har för avsikt att i budgetpropositionen för 2020 informera riksdagen om det planerade bidraget.

Beslut om att sätta in ett svenskt förband och att använda EU:s stridsgrupper sker först efter nationellt och slutligen ett gemensamt EU-beslut. Om det svenska förbandet utgör en väpnad styrka krävs riksdagens medgivande innan förbandet får sändas utomlands. Läs svaret