Länkar

Armén deltar i validerings- och testningsövningen Bold Quest 19.1 som en del av den normala övningsverksamheten. Markstridsskolans skjutövning hålls i Rovajärvi 30.4–24.5 och Jägarbrigadens stridsövning i Sodankylä 11–25.5. Ledningssystemsektorns operationscenter för övningen Bold Quest 19.1 finns i Riihimäki. […]

Största delen av de finländska trupperna samt artilleri- och granatkastarmaterielen i Rovajärvi kommer från Kajanalands brigad och Björneborgs brigad. Största delen av den utländska personalen och materielen kommer från Sverige, Belgien och Frankrike. Förberedningarna inför övningen i Rovajärvi inleddes i slutet av april. Skjutövningen pågår under perioden 12.5–24.5.

I Jägarbrigadens stridsövning Riekko 19 i närheten av Sodankylä deltar personer från Finland och utlandet. Målsättningen med övningen är att stärka stridsteknik och prestationsförmåga för den beväringstrupp som är i trupproduktion vid Jägarbrigaden. Personalen som deltar i övningen kommer i huvudsak från Jägarbrigaden och Kajanalands brigad. De utländska övningstrupperna kommer från Norge och USA. Utöver personal deltar Norge även med CV90-pansarskyttebandvagnar. Chef för övningen är överstelöjtnant Petri Sipilä från Jägarbrigaden. Läs pressmeddelande

Världens totala militärutgifter steg till 1822 miljarder dollar under 2018, vilket motsvarar en ökning med 2,6 procent sedan 2017, enligt nya siffror publicerade av Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).
De största utgifterna återfinns hos USA, Kina, Saudiarabien, Indien och Frankrike. Tillsammans stod de för 60 procent av de globala militärutgifterna. De amerikanska militärutgifterna ökade för första gången sedan 2010, medan de kinesiska utgifterna steg för 24:e året i rad. Den omfattande årliga uppdateringen av SIPRI:s databas över militärutgifter (SIPRI Military Expenditure Database) finns tillgänglig från idag på www.sipri.org. Läs pressmedelande

Försvaret lider brist på det mest basala, som lastbilar och personlig utrustning. Samtidigt satsas det mångmiljardbelopp på att hålla försvarsindustrin under armarna. Politikerna måste våga ta tag i detta systemfel.

Den som följer försvarsdebatten på lite distans upptäcker snabbt en paradox. Å ena sidan inskärper alla att säkerhetsläget är allvarligare än på mycket länge med ett Ryssland som rustar upp och uppträder alltmer aggressivt.

Å andra sidan fortsätter miljardrullningen till de dyra materielprojekten, som om inget har hänt. Satsningen på 60 exemplar av stridsflygplanet Gripen E har hittills kostat skattebetalarna 36,8 miljarder kronor – flera år innan planen ens har börjat levereras. Över hela flygplanets livslängd närmar sig kostnaden 100 miljarder. […]

Vad ska satsningarna på försvaret gå till? Att förstärka försvarets operativa förmåga här och nu eller att se till att svensk försvarsindustri överlever även på sikt?

Det finns inget annat land i vår storlek som är slutleverantör av så mycket försvarsmateriel: stridsflyg, ubåtar, örlogsfartyg, stridsfordon och haubitsar. Inte ens Storbritannien tillverkar stridsflygplan på egen hand längre.

Samtidigt satsade Sverige förra året runt en procent av BNP på försvaret. Det säger sig självt att ekvationen inte går ihop. Inte undra på att försvarets ekonomi är ett ständigt sorgebarn, decennium efter decennium. Läs ledaren

Norge under politisk kontroll av USA

Vernepliktsforsvaret av Norge bestod i 1991 av kommando- og forsyningsorganisasjoner i alle grener av Forsvaret. Kampstyrkene var sju skvadroner jagerfly og en skvadron maritime overvåkningsfly, et sterkt kystforsvar med anlegg på land og en stor småbåtmarine med kraftige våpen, en mobiliseringshær på ett hundre og sekstitre tusen fullt utrustede soldater, med avdelingsmateriell trygt lagret i tørrluftventilerte telthus. Heimevernet disponerte nitti tusen soldater som var stridsdyktige i løpet av timer, og hadde hurtig mobiliserbare antiterrorstyrker i de større byene. Fedrelandet brukte fra 1945 til 1991 årlig femten prosent av nasjonalproduktet til forsvar, før raseringen av organisasjon og infrastruktur startet. Forsvarsødeleggelsene har fortsatt til dags dato. De restene av forsvar som opprettholdes er ubetydelige. Under regjeringen Solberg er amerikanske styrker i landet blitt tallmessig økt etter salamiprinsippet. Russiske diplomatiske advarsler om dette, og flere russiske militære øvelser er klare politiske signaler som den norske regjering ikke har oppfattet.

Den norske baseerklæringen av 5. mars 1949 til Sovjetsamveldet sier at utenlandske baser ikke skal etableres i Norge. Erklæringen ble bekreftet som fotnote i NATO-avtalen samme år, og som forbyr etablering av utenlandske baser og stasjonering av kjernefysiske våpen i Norge. Dette ble ytterligere forsterket med selvpålagte restriksjoner mot allierte militære øvelser øst for 24. lengdegrad (Nordkapp). Med et vernepliktsforsvar, et solid totalforsvar med lagring av så- og matkorn for et år, et godt utbygd sivilforsvar med fjernhjelpskolonner (bataljoner) var Norge et passivt land i fred, med god evne til selvforsvar i krise og krig. Slik ble et formelt godt forhold til Sovjetunionen opprettet og vedlikeholdt til 1991 da regjeringen Brundtland plutselig endret en hevdvunnen og betryggende norsk utenriks- og forsvarspolitikk, til å gjøre landet til et militært tomrom. Läs artikel

Regeringen accepterar att Försvarsberedningen beställer ett större och dyrare försvar åren 2021-2025. Men försvarsminister Peter Hultqvist vill inte förhandla om notan nu, utan göra det under hösten.

– Vi är inställda på att fortsätta öka den militära förmågan. Men vi vill inte låsa oss för den exakta ekonomiska nivån nu. Jag kan i dag inte säga ”vi är beredda att gå in med X antal miljarder”, utan det får bli en förhandling i ett senare skede, säger Peter Hultqvist i en intervju på Försvarsdepartementet. […]

Försvarsberedningens förslag:

Det som är känt av beredningens förslag är att försvaret för första gången sedan 1970-talet ska växa till. Antalet soldater fördubblas till 30.000 vilket kräver fler värnpliktiga, armén fördubblas till fyra brigader (en brigad är 4.000 soldater) och Gotland får mer trupp. Flygvapnet ska behålla fler av dagens Gripenplan, marinens Visbykorvetter får robotluftvärn och en amfibiebataljon sätts upp i Göteborg. Det civila försvaret får cirka fem miljarder kronor per år. Läs artikel

Svar på fråga 2018/19:535 av Hans Wallmark (M) Säkerhetspolitiska bedömningar i den kommande Arktisstrategin

Hans Wallmark har frågat mig huruvida jag och regeringen avser göra säkerhetspolitiska bedömningar i vår kommande Arktisstrategi.

Jag delar uppfattningen att Arktis är en region som står inför stora utmaningar. Effekterna av den globala uppvärmningen och klimatförändringar är större i Arktis än någon annanstans. Det minskande istäcket i Norra ishavet innebär samtidigt att nya handelsvägar och nya områden för prospektering och utvinning av naturresurser öppnas upp, med stora risker för den känsliga arktiska miljön som följd. Ökade ekonomiska och strategiska intressen gör också att Arktis får en allt större politisk betydelse både för länderna i regionen och i närområdet.

Regeringen ser följaktligen ett behov av en förnyad Arktisstrategi. Som frågeställaren uppmärksammar aviserades detta i utrikesdeklarationen 2019. Vi inleder nu arbetet med att ta fram en sådan strategi och är för närvarande i färd med att precisera vilka sakområden som kommer ingå. Vi ser bland annat forskning om miljöaspekter och ökat arbete för skydd av känslig natur och av ekosystemen på land och till havs som särskilt viktiga frågor. Läs hela svaret

For the first time in decades, the United States sent a carrier strike group north of the Arctic Circle to participate in the war games. […]

Bolstering the U.S. NATO presence in Norway is welcome news for Foreign Minister Ine Eriksen Soreide. ”What we saw was that NATO, over many years, had been engaged heavily, for instance, in Afghanistan,” she tells Martin. ”That’s a very important mission but we also saw that some of the, I would say core areas of, of NATO, the territorial defense… had not the same attention over the years.”

That changed last October when the 2018 Trident Juncture, a NATO joint-exercise aimed at repulsing an invasion of Norway, included the added firepower of the U.S. aircraft carrier Harry S. Truman and its escort vessels. It was the first time a U.S. carrier had operated above the Arctic Circle in nearly 30 years. The carrier strike group was part of a response force of 50,000 troops, 250 aircraft and 65 ships under the command of Admiral James Foggo. Trident Juncture was one of the largest NATO exercises since the Cold War and there was a reason for that says the admiral.  ”The message to Russia or anybody else that may want to challenge the alliance is think twice. You don’t want to mess with us.” Läs artikel

De kommende år vil europæiske NATO-lande skyde milliarder af euro efter kampfly, kampvogne og andet militært isenkram. Det sker efter flere års stagnation og massivt pres fra USA anført af Donald Trump. […]

Det amerikanske forsvarsministerium meddelte, at Danmark må købe op til 46 missiler af typen SM-2 til søværnets tre fregatter. Som en bokser uden arme har de avancerede skibe i flere år sejlet rundt uden den slagkraftige bevæbning, de oprindeligt er bygget til.

Missilerne kommer med et prisskilt på cirka 1,3 milliarder kroner, og fra 2022 vil de bidrage til NATO’s områdeforsvar og samtidig bringe Danmark op i ’den militære superliga’, som det hed i en artikel i Jyllands-Posten, mens missilerne stadig figurerede på ønskelisten. […]

Danmark er langt fra det eneste europæiske land, der bevæger sig i den retning. I februar sidste år blev det eksempelvis meldt ud fra præsidentpalæet i Paris, at det franske militærbudget stiger med 55 procent frem mod 2023. Den enorme pose penge skal bruges til nyt materiel og dække ind for stigende udgifter i forbindelse med internationale operationer og terror, kunne Financial Times rapportere. […]

Kritikere peger på, at NATO allerede bruger 12 gange mere på militæret end Rusland, der ofte fremhæves som den helt store trussel. Ved to procent af BNP vil det tyske militærbudget alene være lige så stort som Ruslands, og derudover peger flere på, at både NATO, Rusland og Kina råder over moderne atomvåben, der gør en stor, væbnet konflikt urealistisk – eller i det mindste hurtigt overstået.
Mange mener, at det i høj grad handler om nationale interesser, når USA råber op om stadig flere penge til militæret. Läs artikel

Säkerhetspolitiska förändringar kommer sällan som en blixt från klar himmel utan dessa förändringar sker ofta över en längre tid. Trots att dessa förändringar i den dagliga medierapportering kan te sig som att de uppstått ur tomma intet. En händelse som är intressant ur det perspektivet är den eventuella observationen av två ubåtar vid Åland under påsken 2004. Vilket för de flesta torde te sig något malplacerat, därutöver vid en tidpunkt som den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen skall ha varit som mest stabil, enligt den gängse ”bilden”. […]

Vad avser nation som velat uppnå en signaleffekt, kan det likväl varit en västlig nation men även Ryssland som agerat. Ur en västlig nations perspektiv kan de velat signalera att Östersjön nu är ett västligt innanhav gentemot Ryssland. Ur ett ryskt perspektiv kan man velat signalera, tro inte att Östersjön är ett västligt innanhav. Givetvis kan andra signaleffekter försökts uppnås med agerandet. Huruvida detta var fallet och att någon mottagare uppfattat ”signaleringen” torde aldrig framkomma. Dock utgör det en intressant historisk händelse, möjligen vid starten av den säkerhetspolitiska konflikt vi nu befinner oss mitt i. Läs blogginlägg

Finland kommer att vara värdnation för Bold Quest 19,1 som hålls i april-maj 2019. Bold Quest 19,1 är en multinationell gemensam samverkansdemonstration och autentiseringshändelse som ägs och leds av Förenta staternas generalstab. […]

Bold Quest hae formellt kallats koalitionsförmågedemonstration och bedömning, där nationer, tjänster och program sammanför sina resurser för att förbättra interoperabilitet och informationsutbytet. Flera kommandoplatser, system och virtuella simulatorer kommer att delta i evenemanget utanför Finland via etablerade gemensamma och koalitionsdistribuerade nätverk.[…]

Målet för försvarsmaktens utvecklingsprogram för kommandosystem har varit att förbättra driftskompatibiliteten mellan nationella eldgivnings-, kommando-och ISR-system. Bold Quest är en möjlighet att bedöma och kontrollera den internationella driftskompatibiliteten i systemen.

Ett evenemang som anordnas i Finland ger försvarsmakten möjlighet att testa och praktisera principerna och utförandet av värdnationsstödet genom praktiska arrangemang för de trupper som anländer till Finland. […]

Har Finland något att saga till om gällande innehållet?

Den amerikanska generalstaben sponsorerar och leder Bold Quest planeringsprocessen. Varje deltagande land formulerar sina egna bedömningsmål utifrån sina egna behov.

Finland sätter sina egna nationella mål för Bold Quest. Som värdnation kommer Finland också att fatta beslut om verksamhet som äger rum inom dess territorium. De system som kommer till Finland kommer att genomgå en normal inträdesprocess som beaktar de villkor och begränsningar som fastställts av Finland. Läs  artikel

När C, L, KD och M efterlyser en bättre relation med Israel behövs ett klargörande. Sverige måste försvara folkrätten och det utrymme som finns för att kritisera kränkningar av mänskliga rättigheter, oavsett vem som begår dem. Relationen med enskilda länder får inte gå före civilbefolkningens rätt till ett värdigt liv. […]

Att president Trump så tydligt ger efter för Israels ockupationspolitik bekräftar den inställning som omvärlden har haft till Mellanösternkonflikten under årtionden – samtidigt som man pratar om en självständig palestinsk stat vid sidan om Israel, den så kallade tvåstatslösningen, så accepterar man i praktiken en enstatslösning genom att normalisera annekteringar och utbyggnaden av bosättningar.

Det är inte bara destruktivt för palestinierna och för många israeler, det underminerar också folkrätten. Folkrätten styr exempelvis hur en ockupationsmakt ska förhålla sig till civilbefolkningen i det ockuperade territoriet. Många av dessa humanitära regler antogs av det internationella samfundet 1949 med andra världskrigets erfarenheter och alla krigets offer i färskt minne. Reglerna ligger till grund för det vi idag kallar krigsförbrytelser och är en del av svensk lag. Enligt folkrätten måste de stridande parterna i väpnade konflikter, inklusive under ockupation, skydda civilbefolkningen. Läs artikel

I en pressemeddelelse retter det russiske selskab Gazprom en hård kritik af den danske regering for at trække tiden i forbindelse med selskabets ansøgning om at anlægge en ny gasledning gennem dansk farvand i Østersøen. Det skriver Politiken.

Danmark trækker tiden ud og udsætter det russiske gasselskab Gazprom for chikane i forbindelse med anlægningen af rørledningen Nord Stream 2, der skal transportere russisk gas via Østersøen til Tyskland og resten af Europa. Sådan lyder den umiddelbare konklusion ifølge Politiken i en pressemeddelelse, som Gazprom har sendt ud. Meldingen kommer, fordi Danmark efter flere års sagsbehandling for få uger siden har bedt selskabet om at udarbejde endnu en ansøgning ud over de to, der allerede behandles – og som efter to års sagsbehandling endnu ikke er afgjort. Det skriver dagbladet Politiken onsdag. Läs artikel