Gudrun Schyman: Är vi säkra nu? Låt oss höra vad ni tycker, kristianstadsbladet.se

Gudrun Schyman, Simrishamn Kerstin Dahlberg, Degeberga

Efter Nato-inträdet har Sverige dessutom skrivit under DCA-avtalet om militärt samarbete med USA, ett avtal som ger dem rätt att placera amerikanska trupper och vapen på 17 baser på svensk mark. En bas ska ligga på Ravlunda skjutfält i Simrishamns kommun. […]

I ett brev till samtliga folkvalda i vårt valdistrikt har vi ställt den enkla frågan: – Är du fortfarande säker på att det bilaterala avtalet, Defense Cooperation Agreement, DCA, verkligen gagnar Sverige och gör oss medborgare tryggare?

Endast en (!!!) riksdagspolitiker svarade. Det var Lars Johnsson, Riksdagsledamot (M) och han upprepade standardsvaret att allt samarbete ska ske med respekt för svensk suveränitet och svenska lagar så han ser ingen anledning till omprövning av sitt tidigare ställningstagande. Vi delar inte hans uppfattning men heder ändå åt denne man som faktiskt svarade. Läs artikel

Europeisk frigjøring, klassekampen.no

Mari Skurdal, ansvarlig redaktør

I går la EU fram sin nye forsvarsplan, «Readiness 2030», i Brussel. Planen er et veikart for opprusting av Europa og følger opp «ReArm Europe», som for to uker siden la det økonomiske grunnlaget for storstilt kjøp av forsvarsmateriell. Blant annet tillater EU at medlemsland kan øke budsjettunderskuddet om investeringer går til forsvar, og EU-landene kan også låne penger fra et nyetablert fond på 150 milliarder euro. Både Norge og Ukraina er inkludert i ordningen fordi vi har sikkerhetsavtaler med EU. USA, Storbritannia og Tyrkia er imidlertid holdt utenfor. Planene legger også begrensninger på hva EU-landene kan handle. For eksempel kan EU-landene bare handle med våpenprodusenter fra USA, Storbritannia og Tyrkia om disse inngår sikkerhetsavtaler med Brussel, skriver Financial Times. Tredjeland kan heller ikke ha kontroll over våpensystemene som kjøpes inn, for eksempel ved å kreve en bestemt oppbygging eller hvor de kan brukes, slik USA ofte gjør. Minst 65 prosent av pengene skal brukes i EU, Norge og Ukraina. Resten skal gå til land som signerer sikkerhetsavtaler med EU. […]

For statsminister Jonas Gahr Støre kan ikke Norges involvering kalles annet enn en diplomatisk triumf. Demokratiske, europeiske land har startet frigjøringen fra amerikansk militær dominans. Nå gjelder det for Norges del å ikke gjøre samme feil som tidligere, men bruke situasjonen til å inngå samarbeid som sikrer norsk suverenitet. Tida hvor vi kriget der stormakten pekte, må være over. Läs ledaren

US Nuclear Bombers ’Intercepted’ by NATO Jets in Arctic Circle Drills, newsweek.com

Fighter jets from NATO countries intercepted two long-range U.S. heavy bombers in intensive Arctic drills, as tensions increase between the alliance and Moscow.

The pair of B-52H Stratofortress aircraft took part in NATO’s Tower Citadel exercises with Dutch, Danish and Swedish jets on Monday. […]

The backbone of the U.S. strategic bomber force, the B-52H can drop or launch gravity bombs, cluster bombs, precision-guided missiles and joint direct attack munitions. […]

As part of Bomber Task Force 25-2, the two U.S. aircraft took part in a simulated interception and air defense exercise with Royal Netherlands Air Force F-35 Lightning IIs, Royal Danish Air Force F-16 Fighting Falcons, and Swedish JAS 39 Gripens. Läs artikel

Svenskt deltagande i luftförsvarsoperation inom ramen för Nato, riksdagen.se

Regeringen fattade den 6 mars 2025 beslut om proposition 2024/25:113 Svenskt deltagande i luftförsvarsoperation inom ramen för Nato. Propositionen lämnades till riksdagen samma dag. […]
Utskottet föreslår att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst åtta stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande fr.o.m. den 1 maj 2025 t.o.m. den 31 augusti 2025 för att delta i Natos luftförsvarsoperation i Polen som har i uppgift att skydda och upprätthålla säkerheten för den logistiknod som används för det militära och civila stödet till Ukraina. […]
Det finns ingen internationell förpliktelse som gör regeringen behörig att sätta in en väpnad styrka utomlands. Medgivanden i lag har riksdagen gett i tre fall. Det gällde lagen (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands, lagen (1994:588) om utbildning inom ramen för internationellt militärt samarbete och lagen (2020:782) om operativt militärt stöd. Ingen av dessa lagar bemyndigar regeringen att sända väpnade styrkor till andra länder för att bidra till Natos avskräckning och försvar. Ett sådant bidrag förutsätter därför att riksdagen ger sitt medgivande i det enskilda fallet.

Läs mer

Kritik mot sekretessförslag om Nato, sjf.se

Journalistförbundet har lämnat remissvar på en promemoria från Försvarsdepartementet. Promemorian med namnet ”Förbättrade förutsättningar för Sverige i Nato – några frågor om sekretess” (Ds 2024:34) innehåller förslag om långtgående inskränkningar av den grundlagsskyddade handlingsoffentligheten. Bakgrunden är de behov som anses finnas av att skydda uppgifter inom ramen för Natosamarbetet.

I promemorian föreslås en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att en uppgift som förekommer inom ramen för Natosamarbetet omfattas av sekretess om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i samarbetet försämras om uppgiften röjs. Även uppgifter som är ”harmlösa”, men som Sverige på grund av ingångna avtal är skyldigt att hemlighålla kan omfattas av sekretess. Journalistförbundet avstyrker förslaget.

– I praktiken innebär förslaget att det är andra Nato-länder och inte Sverige som har makten över vilka uppgifter som ska omfattas av sekretess och inte. Om förslaget blir verklighet kommer det kraftigt att försämra insynen i försvarssamarbetet. Läs artikel

EU slams the door on US in colossal defense plan, politico.eu

United States arms-makers are being frozen out of the European Union’s massive new defense spending plan, which aims to splash the cash for EU and allied countries, according to defense spending plans released Wednesday.

Also left out — for now — is the United Kingdom.

“We must buy more European. Because that means strengthening the European defense technological and industrial base,” said Commission President Ursula von der Leyen in announcing the Readiness 2030 program.

In a bid to strengthen ties with allies, Brussels involved countries like South Korea and Japan and the European Free Trade Association (EFTA) in its program that could see as much as €800 billion spent on defense.

“We need to see not only Russia as a threat, but also … more global geopolitical developments and where Americans will put their strategic attention,” European Defense Commissioner Andrius Kubilius told reporters.

In recent years, about two-thirds of EU procurement orders have gone to U.S. defense companies. Läs artikel

The Geopolitical Development in the Arctic Reflects the World Order, Says Researcher, highnorthnews.com

UiT The Arctic University of Norway and Professor of High North Studies, Rasmus Gjedssø Bertelsen, believes the Arctic is divided between a NATO-led western Arctic and a Russian Arctic with close ties to the BRICS countries, particularly China and India. The Arctic’s delineation of global power constellations can be traced far back and will also continue into the future.

He believes there are two common, but incorrect, narratives about the Arctic. One is based on the idea of ’Arctic exceptionalism’ – that the cooperation in the Arctic is not impacted by conflict in other areas. The other is the narrative around the interest in the Arctic and that the region gained importance in the last 15 years due to climate change and a race for resources.

However, the Arctic has reflected international orders for centuries, he writes in a new research article. The increasing rivalry between the West and a growing non-western bloc led by China and Russia is no exemption. […]

Bertelsen writes that the Arctic is now divided between a NATO Arctic, spearheaded by the US, and a Russian Arctic, seeking cooperation with BRICS+ countries. This reflects a global rivalry between the US/NATO and Russia/China, in which cooperation is minimal and the risk of conflict is heightened.

The researcher believes the world is heading toward a deep and long-term conflict between the US and NATO+ on one side and BRICS+ on the other. This divide will impact the Arctic, in which geopolitical tensions will likely strengthen instead of decreasing. This will lead to more conflict and less economic development and growth, as opposed to the globalization after the Cold War. […]

”The US will maintain a strong interest in the Barents region to threaten the Russian nuclear deterrent (US counterforce strategy), as well as for access to intelligence aimed at Russia, which is reflected in Norwegian-US intelligence cooperation throughout the Cold War and later,” the researcher concludes.   Läs artikel

Trumps drastiska plan för Nato – inte hänt på 75 år, expressen.se

I 75 år har det varit en fyrstjärnig general från USA som övervakar alla Natos militära operationer i Europa.

Men snart kan det vara slut på det eftersom Trump-administrationen överväger att ge upp Natobefälet, uppger källor till NBC News.

”Om USA ger upp rollen som Natos överbefälhavare skulle det ses i Europa som en tydlig signal om att vi överger alliansen”, skriver den pensionerade amiralen James Stavridis och kallar ett sådant scenario ”ett politiskt misstag av episka proportioner”. Läs artikel

President Donald J. Trump’s Call with President Vladimir Putin, ru.usembassy.gov

Today, President Trump and President Putin spoke about the need for peace and a ceasefire in the Ukraine war. Both leaders agreed this conflict needs to end with a lasting peace. They also stressed the need for improved bilateral relations between the United States and Russia. The blood and treasure that both Ukraine and Russia have been spending in this war would be better spent on the needs of their people.

This conflict should never have started and should have been ended long ago with sincere and good faith peace efforts. The leaders agreed that the movement to peace will begin with an energy and infrastructure ceasefire, as well as technical negotiations on implementation of a maritime ceasefire in the Black Sea, full ceasefire and permanent peace. These negotiations will begin immediately in the Middle East. Läs presmeddelandet

Europeiske land vurderer verneplikt, forsvaretsforum.no

[…] Burilkov har bidratt til en studie som viser at Europa kan trenge 300.000 flere soldater for å avskrekke Russland. De kommer i tillegg til de 1,47 millioner europeerne som er i aktiv tjeneste.

– Skal man skaffe så mange nye soldater, må verneplikt spille en rolle, sier han.

Over hele Europa ser myndighetene på hvordan de kan styrke forsvarsbudsjettene. Samtidig truer USA med å trekke sine sikkerhetsgarantier tilbake. Men land som Frankrike og Storbritannia har hatt problemer med å rekruttere og beholde soldater. Å gjeninnføre en form for verneplikt – enten obligatorisk eller frivillig – kan bli enda mer utfordrende.

De fleste europeiske landene avskaffet verneplikten etter den kalde krigen. Norge er ett av ni land som beholdt alminnelig verneplikt. De åtte andre er Hellas, Kypros, Østerrike, Sveits, Danmark, Estland, Finland og Tyrkia.

YouGov har gjennomført en meningsmåling som viser støtte for obligatorisk militærtjeneste i Frankrike (68 prosent) og Tyskland (58 prosent). I Italia og Storbritannia er opinionen delt, mens et flertall av spanjolene (53 prosent) er imot. […]

Polen avskaffet verneplikten i 2008, men har planer om å tilby frivillig militær opplæring til 100.000 sivile fra 2027. Tysklands påtroppende statsminister Friedrich Merz støtter innføring av ett års obligatorisk samfunnstjeneste i både militær og sivil sektor. I Storbritannia ble verneplikten avskaffet i 1963.

– Vi vurderer ikke verneplikt, men vi har kunngjort en betydelig økning i forsvarsbudsjettet, sier Pat McFadden, som er Minister for Intergovernmental Relations. Han har ansvaret for at regjeringsapparatene i England, Wales, Skottland og Nord-Irland fungerer godt sammen. Läs artikel

Two Years in NATO, Finland is Searching for a Plan B, rust.org

Matti Pesu and Tomas Wallenius

[…] Just 50% of the public now say they trust the United States. Prime Minister Petteri Orpo told citizens that whilst he retained confidence in Finland’s most important ally, he also acknowledged that the United States had changed. Just two years ago, Finland’s NATO accession had seemingly cracked its century-old dilemma of surviving next door to its former overlord and great power neighbour, Russia. Now, according to an unconfirmed newspaper report, Finland has begun exploring a Plan B in case NATO’s Article 5 fails to function as intended.

This comment evaluates Helsinki’s options regarding its national security. We argue that a viable Plan B exists – the ‘Nordic Plus’ – but, like all European defence initiatives, it comes with uncertainties and cannot compensate for potential US disengagement. […]

For the next four years, the implementation of Article 5 relies on a somewhat whimsical American president who has on multiple public occasions expressed confidence in Russian president Vladimir Putin over America’s longstanding European allies.

Läs mer

“Hot Days” Ahead In Arctic! Russia Accuses NATO-Member Norway Of Militarizing ‘Very Strategic’ Svalbard, eurasiantimes.com

As the rivalry in the high North heats up, Russia has expressed concern that NATO-member Norway is militarizing ‘Svalbard,’ an island territory in the Arctic that remains under Norwegian control but holds immense strategic value for Moscow.

In a statement last week, the Russian Foreign Ministry said that Moscow has expressed its concerns to Norwegian Ambassador to Russia Robert Kvile on Oslo’s increasing militarization of the Svalbard archipelago, TASS News Agency reported. 

The statement read: “On March 14, during a working meeting at the Russian Foreign Ministry with the Ambassador of the Kingdom of Norway Robert Kvile, the Russian side expressed its concern over Norway’s growing militarization of the Svalbard archipelago.” Läs artikel