Hittills har man jobbat med att i lagtexten tydliggöra att Natos kollektiva försvar nu fogas till Försvarsmaktens uppgifter. Efter det flyttar fokus till de värnpliktigas status, hur den kunde bli mer flexibel och vad det skulle innebära.
Om allt går som det ska kan förslaget gå på remiss under våren, berättar hon för Svenska Yle.
Nyholm nämner att den nuvarande lagstiftningen är lite gammaldags på många punkter.
Vad ser du som de delar som just nu är lite gammalmodiga?
– Att möjligheterna att öva eller att träna utomlands är så begränsade. I fortsättningen behövs det allt mer internationellt samarbete, och då borde det vara lättare att också kunna träna tillsammans och öva med andra länders militärer, svarar Nyholm.
Vilka är de huvudsakliga lagarna som styr?
Bakgrunden finns i grundlagen där det sägs att varje finländsk medborgare är skyldig att delta i fosterlandets försvar eller bistå försvaret på det sätt som bestämts i lag.
Från det följer värnpliktslagen, som innehåller regler om vad värnpliktliga kan göra. Här specificeras bland annat reglerna kring hur beväringar och reservister får tjänstgöra utomlands.
Det är möjligt i dagsläget, men då ska det vara kortvarigt och ske med samtycke.
Ett undantag gäller deltagande i territorialövervakning utanför Finlands gräns, som utförs av marinens båtar. Det är det enda fallet där samtycke inte behövs. För alla andra typer av övningar eller uppdrag som arméns marktrupper eller flygvapnet utför, behövs samtycke.
Kan reservister ingå avtal med Försvarsmakten?
Enligt lagen om försvarsmakten kan en reservist ingå avtal med Försvarsmakten om statsledningen har beslutat att Finland deltar i en operation utomlands. Arbetsgivarens samtycke behövs, som i praktiken betyder att reservisten behåller sin gamla arbetsplats. Läs artikel