Länkar

I dag ble det arrangert høring i Stortingets kontroll- og konstitusjonskomité. Tema var sikring av kritisk viktig infrastruktur i Norge. Det dreier seg om alt fra militærbaser og flyplasser, til vannforsyning, drivstoff, oljeraffinerier og kraftverk.

Bakgrunnen for høringen var en svært kritisk rapport fra Riksrevisjonen, der det ble slått fast at verken politi eller forsvar – sammen eller hver for seg – i 2015 var i stand til å sikre viktige anlegg.

Også nedleggelsen av Sjøheimevernet ble raskt tema i høringen. Flere av de folkevalgte ville ha svar på om Forsvaret kunne sikre viktige såkalte objekter nå som Sjøheimevernet legges ned…

…kommandørkaptein Svein Jarle Jacobsen, klokkeklar i sin konklusjon. Han uttalte at «HV ikke vil være istand til å løse sine objektsikringsoppgaver» uten Sjøheimevernet.

Jacobsen fikk raskt støtte fra andre, blant annet Venstre-politiker Ola Elvestuen og forsker ved Sjøkrigsskolen, Ståle Ulriksen. Også i andre medier er det kommet en rekke innvendinger mot Forsvarets evne til å sikre samfunnets viktigste infrastruktur. Läs artikel

Krigsdelegationen har haft sin första övning på 20 år. Den har handlat om att ersätta riksdagen om Sverige skulle utsättas för krigsfara.
– Det har varit en mycket givande övning, säger talman Urban Ahlin till DN.

Krigsdelegationen, som kan ersätta riksdagen om det skulle bli krig eller vara fara för krig, genomförde under måndagen sin första övning sedan 1997.

– Spelet i dag har gett olika scenarier och utvecklingar av vad Sverige skulle förhålla sig till i fara för krig. Det har varit givande och vi har lärt oss väldigt mycket, säger talman Urban Ahlin, som var med på övningen. Läs artikel

De gjorde värnplikten för mellan sju och tolv år sedan och nu är de inne för repetitionsutbildning inom ramen för Vintersol och 191:a mekaniserade bataljonens krigsförbandsövning. Efter inryckning och de inledande dagarnas introduktion var helgen vikt för att damma av gamla kunskaper inom respektive befattning.
– Det finns här någonstans i bakhuvudet och det kommer sakta tillbaka när man börjar jobba praktiskt med något som man utbildats på en gång i tiden, säger Johan Jönsson från Örnsköldsvik som gjorde värnplikten 2008…

– Här på stridsvagnskompaniet är det full fart, på lördagskvällen var vi ute och tränade mörkerkörning med vagnarna, idag har förarna halkkörning och besättningarna övar i tornträningsanläggningen, berättar kapten Frans von Fieandt, kompanichef.
Tornträningsanläggningen finns i anslutning till stridsvagnsgaraget och består av tornet från en stridsvagn med simulatorutrustning och förarstation.
– Här kan hela besättningen med vagnchef, skytt, laddare och förare träna i simulerade stridssituationer på ett realistiskt sätt. De kan öva grupps strid, till exempel sammanstöt och stridskontakt med allt vad det innebär i form av observation, skjutträning och laddning, fortsätter Frans von Fieandt. Läs meddelandet

Regeringen höjer beredskapen mot Rysslands försök att påverka och manipulera svenska folket i nästa års valrörelse. Statsminister Stefan Löfven har besökt ett av frontavsnitten i det nystartade psykologiska försvaret av Sverige.

Att Ryssland påverkat valrörelsen i USA har blivit en väckarklocka för Sverige där det 2018 är val till riksdag, landsting och kommuner.

– Vi har ingen anledning att ifrågasätta de amerikanska bedömningarna. Ryssland är det land som vi ser i rapporterna, det är de som är aktiva. Och vi vet ju vad som hänt i vårt eget land, säger Stefan Löfven till DN och syftar på hur ministrars brev och twitterkonton förfalskats (se fakta). Läs artikel

Jag kommer ihåg att det var kallt i Karlstad den 22 februari 1990. Ingen snö såvitt jag minns, men kallt. Jag var 17 år och klev av bussen på kaserngården.

Dagen efteråt väcktes jag på min födelsedag av en malaj som bankade på plåtskåpen med en batong. Några timmar senare satt jag hos mönstringsförrättaren.

— Du vill inte göra lumpen va? frågade han.

— Nej, svarade jag sanningsenligt.

— Då ska du inte göra det heller, sa han.

Var det så enkelt att slippa? undrade jag. Ja, förklarade han.

Berlinmuren hade fallit några månader tidigare. På andra sidan Östersjön demonstrerade Sovjetunionen hur en systemkollaps går till i praktiken och försvaret hade inte längre så stort behov av hela årskullar. Dessutom tyckte han att jag var för omogen, även om han inte sa det. Han hade rätt om det också.

Jag sökte mig in på universitetet istället. Pluggade, drack öl och jublade över värnpliktens gradvisa uppluckring, eftersom jag ansåg att ungdomar borde få välja vad de ville göra med sina liv. Det var inget som angick staten.

Jag brukade kalla mig för socialist på den här tiden, om någon frågade. Idag har jag en annan uppfattning, om såväl värnplikten som socialismen, och håller som bäst på att betala av den där drygt 25 år gamla hedersskulden till försvarsmakten i hemvärnet.

I mitt facebookflöde läser jag samtidigt debattinlägg efter debattinlägg som propagarerar mot värnpliktens återinförande av samma anledning som mitt tonårsjag brukade göra.

Jag ser bara en enda skillnad: Nu kommer kritiken från Moderaternas och Centerpartiets ungdomsförbund.

Men tiderna förändras ju, och vi med dem. Läs krönikan

In 1999, General Valtanen held a presentation in Tampere at the concluding seminar of the research project ”Democratic Security Building in the Baltic States”. The research project was organized by the Tampere Peace Research Institute and the University of Aberdeen. All the presentations held at the seminar, in addition to that of General Valtanen, were to be published after the seminar, but this was never done. Even though the presentation is already 17 years old and does not contain source references, the Department of Leadership and Military Pedagogy publishes the presentation, due to its important perspectives vis-à-vis Military Sociology as one of the disciplines of the Department…

Conscription ties the Defence Forces to society. Conscripts bring with them their outlook on life as well as social variation. As a matter of fact, through conscripts, society is ever present in the Defence Forces where it controls and observes the functions of the organisation and provides stimuli for its development. In this sense, conscription can be seen as democracy’s way of guaranteeing that the armed forces are not used against the will of the people and democratically elected state bodies…

For conscription, and thereby for the functioning of the entire defence system, it is vital that the Defence Forces continue to take into account the new phenomena in society and aim at adapting to them in a way that does not give rise to conflict with the goals that citizens see as important. On the other hand, the Defence Forces have to make sure that the requirements of military activities are clearly defined. Conscription is, even with some shortcomings, the most important defence potential of a small country. In addition, it is the most economical and the most suitable system for a democratic society. Läs  hela anförandet

I det övergripande styrdokumentet för hur försvaret skall agera om Sverige angripas militärt – ÖB militärstrategiska doktrin – kan man tolka general Bydén så att om vi inte har fått stöd från annan nation när ett militärt angrepp inleds, då skall vi följa en tydlig defensiv strategi – ”vi skall inte förlora ensamma”. Ställningstagandet bör ses i belysning av Försvarsbeslut 2015 och Bydéns analys av läget att vi inte ensamma kan försvara oss, ens mot ett begränsat angrepp mot exempelvis Gotland.

Frågan har aktualiserats i samband med Krigsvetenskapsakademiens projekt ”Krigsvetenskapen i 21:a århundradet” (KV 21) som syftar till att analysera det framtida totalförsvaret. Projektet tar sin utgångspunkt i samma politiska inriktning för totalförsvaret som finns redovisat i Försvarsbeslut 2015. Där finns för det militära försvaret en tydlig uppgift när det kommer till väpnat angrepp – ”om det så krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp” (Regbeslut 2015-06-25, första sid, andra stycket). Likalydande skrivning finns i Reg förordning med instruktion för Försvarsmakten 2007:1266. Försvarsbeslutet har vidare flera referenser till att vi skall sträva efter att så långt möjligt samverka med andra. Lika tydligt är att vi är och kommer att vara militärt alliansfria. Även om det kan verka motsägelsefullt råder därför ingen tveksamhet om att vi måste kunna förvara oss ensamma inledningsvis.
Det som finns anledning att diskutera är att ÖB i sin militärstrategiska doktrin fokuserar på att bara ”möta angrepp” och att när det kommer till fortsatta försvarsoperationer är målsättningen ”undvika att förlora” om vi inte fått något militärt stöd utifrån. Det första att kommentera är att ”möta” egentligen inte förpliktigar till mycket, särskilt inte om alla vet att nästa fas med stor sannolikhet är att man kommer att dra sig tillbaka och ”spara på krafterna” Det andra är tolkningen av ”undvika att förlora”. Ett ordval som i den aktuella situationen inte torde leda till initiativkraft…
Med en sportterm skulle man kunna säga att vi med den strategiska doktrinen pratat ner vår tröskeleffekt.

Det som intresserar Krigsvetenskapsakademien särskilt är naturligtvis de långsiktiga konsekvenserna av den strategiska doktrinen. Mht vad som sagts ovan tar vi oss friheten att pröva ÖB’s nuvarande strategiska doktrin. Bl a måste begreppet ”försvar” lyftas fram och ”möta” förpassas till den stridstekniska nivån för att få en relevant diskussion om vad FM behöver i framtiden. Att volymen av förband i FM måste öka framgår tydligt av våra operativa spel. Lika tydligt är att den tekniska utvecklingen kräver en översyn av förbandsstrukturer och sätt att verka. Men även med nuvarande mera begränsade förutsättningar för vår försvarsplanering finns det anledning att överväga en annan mix av stridskrafter i ett långsiktigt perspektiv. Utmaningarna vid ett väpnat angrepp i dagens säkerhetspolitiska miljö bör mötas med avsevärt högre rörlighet och flexibilitet än som finns i dagens organisation. Akademien kommer i sitt projekt KV 21 i slutet av året att presentera sin syn på hur totalförsvaret bör utformas på 10-15 års sikt – ett underlag som också bör påverka den militära strategin. Vi anser att den militärstrategiska ambitionsnivån måste vara högre i inledningen av en konflikt jämfört med idag. Och detta även om vi står militärt alliansfria som idag och måste ta den första stöten med egna resurser. Det fordrar en reviderad försvarsmaktsstruktur med flera förband. Läs artikel

Låt mig först skriva att jag definitivt inte hör till alarmisterna. På kort sikt finns knappast några militära hot mot Sverige. Ryssland har sedan (och innan) Sovjetimperiets fall förvisso agerat aggressivt och folkrättsvidrigt upprepade gånger. Men landets militär är inte (bortsett kärnvapen) något större hot mot Västeuropas militärmakter, än mindre NATO:s…

För att uppnå ett relativt avskräckande territorialförsvar behövs en mindre militär med högteknologiskt flygvapen, flotta och armé. Något vi behöver satsa något mer på än idag men inga fantasisummor. Våra små men ytterst effektiva ubåtar är exempelvis väldigt avskräckande då de kan kosta angriparen väldigt mycket i både liv och fartyg. Men denna mindre ”elitarmé” tycker jag behöver kompletteras ett bredare folkförsvar också ur rent militär synvinkel…

Och då behöver vi värnplikten. Fler med militär träning är alltså bra för det militära försvaret. Men värnplikten behövs i ännu större utsträckning för civilförsvaret. De kriser och katastrofer som har störst risk att drabba oss handlar inte om invasion. Utan mer sannolikt om sådant som extrema vädersituationer som stormar och torka, epidemier, ekonomiska kriser och sammanbrott i världshandeln vilket snabbt skulle skapa varubrist eller att energi- och kommunikationssystem slås ut. I sådana scenarion vore det en oerhörd tillgång om det fanns färdiga planer och om stora delar av befolkningen var tränad och visste hur evakueringar, saneringar och rent av livsmedelsproduktion fungerade…

En bred och folklig värnplikt för att försvara demokratin och människorna mot både militära angrepp och ekonomiska och ekologiska katastrofer är något jag tror vi bör sträva efter. Läs artikel

Idag, tre år efter Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol, fortsätter Sverige att fördöma Rysslands aggression och slå vakt om Ukrainas suveränitet och territoriella integritet enligt folkrätten. Vi är djupt oroade över den försämrade situationen för mänskliga rättigheter, i synnerhet men inte enbart avseende Krim-tatarerna. Vi står bakom EU:s icke-erkännandepolicy och uppmanar alla FN-medlemmar att föra en motsvarande politik i linje med FN-resolution 68/262 om Ukrainas territoriella integritet. Läs uttalandet

När man lyssnar på vad den finske presidenten Sauli Niinistö i DN:s intervju har att säga om vikten av dialog med Ryssland ligger det nära till hands att tänka på hur USA-presidenten Theodore Roosevelt formulerade sin utrikespolitiska filosofi vid förra sekelskiftet: ”Speak softly and carry a big stick; you will go far” (fritt översatt ”tala vänligt, men ha med dig en stor käpp; och du kommer långt”).

Det är ungefär vad Finlands säkerhetspolitiska linje har gått ut på sedan årtionden: en kombination av öppen direktkontakt med Kreml och en riktig försvarsmakt.

Sverige har agerat tvärtom, enligt devisen ”tala tufft, men lämna käppen hemma”. Det har på senare år betytt att Sverige har bottenfryst kontakterna med Ryssland, samtidigt som militären i praktiken har avvecklats till att nästan vara nedlagd som territorialförsvar. Läs atikel

Knappt en nyhetssändning i TV utan att någon politiker hotar med ryssen. Vapenskrammel var man ser och absolut ingen ungdomsgeneration som likt 1968 demonstrerar för fred. Ensam på barrikaderna står numera en 83-årig före detta försvarsminister och talman, Thage G. Peterson…I torsdags kväll besökte han Svenska Freds- och skiljedomsföreningen i Nässjö, för övrigt inte första gången.

Thage G. Peterson var statssekreterare åt Olof Palme, krönte karriären som talman efter en resa som inrikes- och senare försvarsminister. Det var dock inte han som avskaffade allmänna värnplikten och han skrotade inte Gotlands försvar. Det är beslut han beklagar. Sverige och Gotland behöver ett starkt försvar, tycker Thage G men gillar inte en ny värnplikt där bara 4 000 av årskullens 100 000 18-åringar mobiliseras.

— Här har de inte tänkt färdigt, sa veteranen i Nässjö och erinrade om vikten av att svenska försvarsbeslut fattas i Stockholm och inte i Bryssel eller i ett Nato-högkvarter. Olof Palmes linje om diplomati, samtal och förhandlingar ska gälla parallellt med den neutralitet som hållit Sverige utanför konflikter senaste seklen.

Skräcken för ryssen då, vad tror Thage G om den?

— Alla säkerhetsanalytiker är överens om en sak, nämligen att det inte finns något ryskt intresse av att angripa Sverige, sa den gamle försvarsministern och förklarade att ett svenskt medlemskap i Nato dock skulle öka spänningen dramatiskt…

Under många år kämpade Thage G. Peterson hårt mot det svenska militära engagemanget i Afghanistan, som för övrigt enligt nu aktuell utvärdering inte haft några positiva effekter för det hårt prövade landet trots 27 miljarder kronor i kostnad under de 15 åren. Thage G. Peterson varnade för länge sedan för att notan skulle hamna på närmare 30 miljarder kronor, detta i ett läge när man trodde att kostnaden skulle stanna på sju miljarder.

— Inte en bro har byggts och inte en brunn har borrats av svensk militär i Afghanistan, sa Thage G som förstått att många tror att det är sådant trupperna arbetat med.

— Försvarsbudgeten ska inte användas för krigsinsatser i Afghanistan eller annorstädes i världen. Svensk militär trupp ska bara agera utanför Sverige om det sker på FN-mandat för fredsbevarande internationella insatser, sa Thage G. Peterson och slog fast att ett framgångsrikt arbete för fredens sak kan föras men att det kräver engagemang från många människor. Läs artikel