Länkar

Det har han – igen og igen – gjort klart. Senest natten til søndag dansk tid, hvor han om bord på Air Force One meldte ud, at det vil være ’uvenligt’ af Danmark, hvis vi ikke overgiver Grønland til USA.

Men det kommer altså aldrig til at ske. I hvert fald ikke, hvis man spørger den konservative folketingspolitiker Rasmus Jarlov.

»Tag ikke fejl. Danmark kommer aldrig til at lade 57.000 af vores borgere i Grønland til at blive amerikanere mod deres vilje. Vi forstår, at USA er et magtfuldt land. Det er vi ikke. Det er op til USA, hvor langt de vil gå. Men uanset hvad. Vi har stadig tænkt os at sige nej,« skriver han. Läs artikel

I lyset af den stigende usikkerhed om USA’s sikkerhedsgaranti for Europa bør Danmark satse på at købe europæiske våben og ammunition og så vidt muligt gøre sig uafhængig af USA.

Det siger De Konservative, SF og Enhedslisten til Information i forbindelse med, at Danmark og Europa står over for massive investeringer i forsvaret.

Rasmus Jarlov, forsvarsordfører for De Konservative, er klar i mælet: »Vi skal undgå at købe amerikansk,« siger han og uddyber: »USA bruger alle midler til at afpresse deres allierede, og vi ønsker ikke at være i en situation, hvor vi kan blive afpresset.«  Adspurgt, om det er realistisk, at Danmark går uden om USA, lyder det fra Rasmus Jarlov, at han forventer, man kan få »det meste fra Europa eller andre venligtsindede lande« som for eksempel Sydkorea eller lande i Sydamerika.

»Så vidt muligt skal det være europæisk, men det behøver det ikke at være,« tilføjer han.

Politisk ordfører for Enhedslisten Pelle Dragsted er enig: »Det udgør i mine øjne en sikkerhedsrisiko at købe våben fra USA.« Läs artikel

[…] Det er likevel viktig å skille mellom fredsbevarende styrker, som nøytralt overvåker og verifiserer våpenhvileavtalen, og andre styrker som kan bli utplassert som en sikkerhetsgaranti for Ukraina eller Russland. Sikkerhetsgarantier vil være en sentral del av en mer omfattende fredsavtale på et senere tidspunkt, men bør ikke forveksles med nøytrale observatørstyrker som utplasseres for å overvåke og sikre etterlevelse av våpenhvilen.

Dette innebærer at organisasjoner som EU, NATO eller Den kollektive sikkerhetspakten (CSTO) ikke vil være aktuelle aktører i en slik rolle, ettersom de assosieres med en av partene i krigen. Dermed står FN, OSSE eller en spesialmekanisme opprettet for dette spesifikke formålet igjen som alternativer.

På det nåværende stadiet i forhandlingene ser det ut til at USA og Ukraina foretrekker sistnevnte løsning. President Zelenskyj har foreslått at våpenhvilen kan overvåkes av amerikanske satellitter og droner. Det er imidlertid uklart om Russland, som ser på USA som partisk i konflikten grunnet landets våpenleveranser og etterretningsstøtte til Ukraina, vil akseptere USA som en nøytral tredjepart til å overse avtalen. I tillegg har satellitter og droner tekniske begrensninger, som dårlig vær eller skydekke. Når det er sagt, er den største utfordringen ved en slik ordning fraværet av en mekanisme for å undersøke påståtte brudd på avtalen og håndtere hendelser i felten. Et alternativ kan være å vurdere overvåking gjennom FN eller OSSE. Läs artikel

[…] En spritny analyse fra Danmarks Nationalbank dokumenterer, at USA de senere år har udviklet sig til at blive Danmarks suverænt største enkeltstående eksportmarked, som aftog 18% af Danmarks varer og tjenesteydelser i 2024. På investeringsfronten er afhængigheden endda endnu mere udtalt, idet USA tegner sig for ca. 20% af de samlede udenlandske investeringer i Danmark, mens intet mindre end 25% af alle danske investeringer i udlandet var placeret i USA i 2024. Med Trumps aggressive udøvelse af sine administrative og regulatoriske magtbeføjelser er det ikke svært at forestille sig, hvordan danske virksomheder som fx Novo Nordisk kan komme i klemme hos de amerikanske myndigheder, hvis den danske regering åbent trodser Trump.

I teknologisk forstand er vi nået dertil, at det stadig mere digitaliserede danske samfund og ikke mindst arbejdsrum er bygget op omkring infrastrukturelle platforme, som stort set alle er amerikanske. Hvad enten det gælder styresystemer, mobilapplikationer, datacentre, transaktionsnetværk, betalingsløsninger, sociale medier og de allestedsnærværende AI chatbots er der tale om amerikanske leverandører såsom Adobe, Alphabet, Amazon, Apple, Cisco, Meta, Microsoft, Nvidia, Open AI, Oracle, Qualcomm, Visa m.fl. […]

Den danske regering bør krediteres for i stigende grad at orientere sig mod Bruxelles og for sammen med sine europæiske partnere at støtte resolut op om ukrainerne, der allerede har fået en forsmag på det nye amerikanske tvangsdiplomati. Men mon ikke tiden er inde til mere fundamentalt at gentænke de transatlantiske bånd og Danmarks position som småstat i en tid, hvor den internationale orden falder fra hinanden hurtigere, end selv russerne havde turde drømme om. Läs artikeln

[…] EU-kommissionen vill låna upp 150 miljarder euro som i sin tur kan lånas ut till medlemsländerna för att göra gemensamma upphandlingar av viktiga försvarsmaterial. På pappret räcker det med kvalificerad majoritet – två tredjedelar av medlemsländerna. Men på detaljsidan bråkas det om man ska få köpa även av företag utanför EU. Dessutom kräver EU-parlamentet att få säga sitt – inte för att man är emot förslaget, utan främst för att man vill visa att man inte kan köras över.

* Undantag från EU:s hårda budgetregler

Kommissionen talar om att få loss hisnande 650 miljarder euro (uppemot 7,2 biljoner kronor med nuvarande kurs) – utan att medlemsländerna behöver riskera straff för överskridna budgetregler. Men den siffran bygger helt på att varje EU-land på egen hand bestämmer sig för att lägga till ytterligare motsvarande 1,5 procent av sin bnp på försvarssatsningar. Och förutom att alla ska vara villiga att ta de besluten råder oenighet om vad som ska räknas som försvarsutgifter. Exempelvis Spanien vill gärna räkna in klimatåtgärder och gränskontroll. Läs artikel

Europeiska ledare diskuterar planer på att gradvis ta över ansvaret för Europas säkerhet från USA inom de kommande fem till tio åren. Målet är att undvika en plötslig och kaotisk amerikansk reträtt från militäralliansen Nato.

Det rapporterar Financial Times, som hänvisar till källor med insikt i de pågående samtalen, vilka involverar bland annat de nordiska länderna, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Planen syftar till att undvika en abrupt och kaotisk amerikansk reträtt från Nato – en oro som väckts av Donald Trumps återkommande hot om att försvaga eller lämna militäralliansen. Diskussionerna mellan de europeiska ledarna uppges vara informella men strukturerade, med förhoppningen att de ska resultera i en gemensam europeisk strategi som ska läggas fram för USA inför Natos toppmöte i Haag i juni. Läs artikel

Regeringen har beslutat att Försvarsmakten, tillsammans med de nordisk-baltiska länderna, ska lämna stöd för att stärka den ukrainska markstridsförmågan. Utrustning och finansiella medel upp till ett värde på 6,2 miljarder kronor ur det 18:e militära stödpaketet kommer att kunna nyttjas inom ramen för samarbetet. Läs pressmeddelande

Efter Nato-inträdet har Sverige dessutom skrivit under DCA-avtalet om militärt samarbete med USA, ett avtal som ger dem rätt att placera amerikanska trupper och vapen på 17 baser på svensk mark. En bas ska ligga på Ravlunda skjutfält i Simrishamns kommun. […]

I ett brev till samtliga folkvalda i vårt valdistrikt har vi ställt den enkla frågan: – Är du fortfarande säker på att det bilaterala avtalet, Defense Cooperation Agreement, DCA, verkligen gagnar Sverige och gör oss medborgare tryggare?

Endast en (!!!) riksdagspolitiker svarade. Det var Lars Johnsson, Riksdagsledamot (M) och han upprepade standardsvaret att allt samarbete ska ske med respekt för svensk suveränitet och svenska lagar så han ser ingen anledning till omprövning av sitt tidigare ställningstagande. Vi delar inte hans uppfattning men heder ändå åt denne man som faktiskt svarade. Läs artikel

I går la EU fram sin nye forsvarsplan, «Readiness 2030», i Brussel. Planen er et veikart for opprusting av Europa og følger opp «ReArm Europe», som for to uker siden la det økonomiske grunnlaget for storstilt kjøp av forsvarsmateriell. Blant annet tillater EU at medlemsland kan øke budsjettunderskuddet om investeringer går til forsvar, og EU-landene kan også låne penger fra et nyetablert fond på 150 milliarder euro. Både Norge og Ukraina er inkludert i ordningen fordi vi har sikkerhetsavtaler med EU. USA, Storbritannia og Tyrkia er imidlertid holdt utenfor. Planene legger også begrensninger på hva EU-landene kan handle. For eksempel kan EU-landene bare handle med våpenprodusenter fra USA, Storbritannia og Tyrkia om disse inngår sikkerhetsavtaler med Brussel, skriver Financial Times. Tredjeland kan heller ikke ha kontroll over våpensystemene som kjøpes inn, for eksempel ved å kreve en bestemt oppbygging eller hvor de kan brukes, slik USA ofte gjør. Minst 65 prosent av pengene skal brukes i EU, Norge og Ukraina. Resten skal gå til land som signerer sikkerhetsavtaler med EU. […]

For statsminister Jonas Gahr Støre kan ikke Norges involvering kalles annet enn en diplomatisk triumf. Demokratiske, europeiske land har startet frigjøringen fra amerikansk militær dominans. Nå gjelder det for Norges del å ikke gjøre samme feil som tidligere, men bruke situasjonen til å inngå samarbeid som sikrer norsk suverenitet. Tida hvor vi kriget der stormakten pekte, må være over. Läs ledaren

Fighter jets from NATO countries intercepted two long-range U.S. heavy bombers in intensive Arctic drills, as tensions increase between the alliance and Moscow.

The pair of B-52H Stratofortress aircraft took part in NATO’s Tower Citadel exercises with Dutch, Danish and Swedish jets on Monday. […]

The backbone of the U.S. strategic bomber force, the B-52H can drop or launch gravity bombs, cluster bombs, precision-guided missiles and joint direct attack munitions. […]

As part of Bomber Task Force 25-2, the two U.S. aircraft took part in a simulated interception and air defense exercise with Royal Netherlands Air Force F-35 Lightning IIs, Royal Danish Air Force F-16 Fighting Falcons, and Swedish JAS 39 Gripens. Läs artikel

Läs mer