Länkar

Direkt efter det fruktansvärda terrordådet i Paris 13/11 begärde den franske presidenten Francois Hollande hjälp från övriga EU-länder för bekämpa terrornätverket IS.Under onsdagen presenterade utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist Sveriges bidrag.Det handlar framför allt om att förstärka Sveriges roll i FN-insatsen i Mali – exempelvis med transportflygplan, fler stabsofficerare och utbildningsinsatser.Det gör det i sin tur möjligt för Frankrike att lösgöra och flytta militära resurser från Mali till kampen mot IS.Den borgerliga oppositionen är emellertid inte nöjd. Till exempel efterlyser Hans Wallmark (M) mer ”militär substans, till exempel stridsplan”.Men ”bombhögern bör lugna sig”, som liberala Expressen skrev i en klok och balanserad ledare redan 17 november. Läs ledaren

På onsdagen höll utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist presskonferens. Sverige erbjuder Frankrike strategiska flygtransporter och eventuellt försvarsmateriel i kampen mot IS; det senare får först prövas mot svensk vapenexportlagstiftning. Några svenska JAS-flygplan, avsedda att användas militärt, är emellertid inte aktuella att skicka nu. Utrikesminister Wallström menade att en sådan åtgärd skulle befinna sig i en ”folkrättslig gråzon”. Men hon underströk samtidigt att beslutet kan ändras om det kommer ett väldigt tydligt FN-mandat.

Det var ett viktigt och värdefullt besked.

Det finns internationella spelregler. FN:s säkerhetsråd bör besluta om det ska vara tillåtet att använda kraftfulla militära medel. Läs ledaren

Sverige lägger stor vikt vid EU som en solidarisk gemenskap. Vi har ett säkerhetspolitiskt intresse av att EU-fördragets artikel 42.7 och EU:s säkerhetspolitik som sådan är trovärdig. Det förutsätter att det bilaterala bistånd och stöd som Frankrike nu får blir trovärdigt och ändamålsenligt. Sverige kommer därför att göra sin del, vilket utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist redogjorde för vid en pressträff idag.

Som uppföljning av Frankrikes begäran enligt artikel 42.7 i EU-fördraget och ytterligare stöd i kampen mot ISIL har därför en grundlig inventering om möjliga svenska bidrag gjorts. Utgångspunkten för detta är att det ska vara efterfrågat, ändamålsenligt, effektivt, trovärdigt, hållbart över tid, folkrättsenligt, baserat på en riskanalys samt bygga på en bred enighet och tillgängliga svenska resurser, både personalmässigt och finansiellt.

Sverige kan i ett första paket erbjuda följande:

• 50-100 SAC-timmar (strategisk flygtransport) ställs till Frankrikes förfogande.
• Taktisk flygtransport (1 TP84) för insats i MINUSMA inom ramen för en nordisk rotation.
• Ett par stabsofficerare till FN-ledda insatser.
• Ett förstärkt svenskt bidrag till EUTM Mali undersöks, om möjligt i samarbete med andra.
• En förfrågan avseende stöd med materiel handläggs enligt särskild beslutsordning. Läs pressmeddelandet

Efter två veckors förhandlingar i riksdagens korridorer väntas försvarsminister Peter Hultqvist (S) på onsdagen lämna besked. Kort efter den blodiga terrorattacken i Paris i november begärde den franska regeringen hjälp från en rad länder, däribland Sverige. Strax därpå skickade även USA en förfrågan om militärt stöd mot IS. Läs artikel

Utredningen av de juridiska förutsättningarna för ett fördjupat samarbete med Finland görs bland annat med tanke på utnyttjande av varandras infrastruktur. Att som Allan Widman spekulativt antyda meningsskiljaktigheter mellan utrikesdepartementet och försvarsdepartementet är helt taget ur luften (DN Debatt 12/12), skriver Peter Hultqvist (S), försvarsminister. Läs artikel

En klok kvinna kommenterade mitt senaste inlägg med de kloka orden “Jag förstår bitterheten, men leder det rätt?” och svaret är säkert att bitterheten inte leder någonstans någon gång, aldrig någonsin. Men det är en pysventil, det är ett primitivt sätt att ge igen. Om det handlade om de nyare nya moderaternas kursändring i det migrationspolitiska träsket igår så handlar det idag om lite sura uppstötningar om de gamla nya moderaternas försvarspolitik… Det käbblas om NATO eller inte NATO mellan SD och de nya nya moderaterna på SvD:s debattsida. Om NATO tycker jag, men jag vill inte att Sverige skall bli medlem för att enbart snylta på den kollektiva säkerheten man får genom medlemskapet. Skall Sverige med i NATO måste Sverige kunna bidra med säkerhet, med militär förmåga – och ärligt talat så kan vi inte det idag, inte imorgon eller ens i övermorgon. Läs blogginlägg

Karin Enström (M) och Hans Wallmark (M) hävdar att Sverigedemokraterna inte ser verkligheten som den är (SvD Debatt 10/12). Det är precis det vi gör och har gjort under en längre tid, till skillnad från Moderaterna. Vi har sedan vårt riksdagsinträde 2010 i våra budgetförslag anslagit betydande resurser till det svenska försvaret och vi har återkommande från riksdagens talarstol varnat för att det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde kan förändras mycket snabbt och att Sverige därför måste ha ett försvar värt namnet. Som enda parti tillskjuter vi resurser som gör att det finns möjligheter att lägga minst 2 procent av BNP på försvaret inom en tioårsperiod. Läs artikel

Lars Ingelstams inlägg om att demilitarisera Gotland har mött starka reaktioner. I en inomredaktionell debatt bemöter nu chefredaktör Robert Egnell argumenten. Han menar att demilitarisering riskerar att få motsatt effekt genom att stärka Putins maktposition och legitimisera hans beteende. Samtidigt slår chefredaktören fast att Mänsklig säkerhet nu och i framtiden ska vara öppen för mycket olika perspektiv och åsikter.

Argumentet att demilitarisera Gotland är alldeles uppenbart ett ämne som upprör många. Inom redaktionen visste vi att det var ett kontroversiellt ämne, men ansåg samtidigt att argumentet var värt att diskutera. Det är uppenbart att texten borde ha kontextualiserats – något som Patrik Oksanen konstruktivt påtalat genom att också peka på den jämförbara debatt som uppstod runt TV4 under våren. Läs artikel

Finland kommer att styra över fler resurser till utbildningsprogrammet i Erbil i norra Irak, där ett femtiotal finländska soldater som bäst utbildar den kurdiska armén. Man kommer också att skicka en grupp experter och observatörer till Mali och fortsätta utreda vad man kan göra för att hjälpa till där.

En möjlighet är också att öka Finlands närvaro i operationen i Libanon för att på så sätt hjälpa Frankrike att frigöra sina resurser därifrån, sade Niinistö under en presskonferens för en stund sedan. Frankrike har officiellt bett EU-länderna om hjälp för att bekämpa terrorism efter attentaten i Paris i november.

Enligt Niinistö är både Finland och EU-länderna överens om att det är viktigt att arbeta för att trygga säkerheten i Europa. Läs artikel

För 15 år sedan tog det svenska försvaret time-out för att bli modernare och vassare. I dag förundras omvärld och politiker över hur lite som blev kvar. Vad var det egentligen som hände? Pär Fjällström granskar en revolution där inget blev som det var tänkt. Se programmet

Lika angeläget som det är för Sverige, svensk säkerhetspolitik och vår möjlighet att tillsammans med ett alliansfritt Finland stå som en stabil buffert i norra Europa, lika viktigt är det för den politikens trovärdighet att vi är rustade med en för våra försvarsbehov inriktad modern, avancerad och på teknisk spetskompetens byggd försvarsindustri.

På samma vis som försvaret bantades i spåren efter Sovjetunionens fall och hoppet om avspänning och fredlig utveckling i Europa bantades också den svenska försvarsindustrin ner under 1990-talet. Tunga delar som Bofors med tillverkning av kanoner, ammunition och avancerade sprängämnen och Hägglunds med tillverkning av stridsfordon hamnade i amerikanska och brittiska händer. Andra företag såldes ut till franska och tyska intressen. Det nedrustade försvaret blev i allt högre grad beroende av materiel från tillverkare utanför Sverige. Läs artikel

Den transatlantiska länken är nyckeln till Östersjöregionens säkerhet och ansvaret är tveklöst regionens eget. Detta var ett av president Obamas budskap under hans besök i Stockholm 2013. Sverige måste göra mer för att detta ska bli verklighet. Att inte göra något innebär stora risker.

Östersjön måste förbli ett hav som förenar istället för skiljer. Inget betyder mer för Nordens befolkning än att vi tillsammans kan säkra tryggheten i vårt närområde. Trots en orolig omvärld verkar det inte sannolikt att Nordens försvarsutgifter förändras mer än marginellt. Därför krävs delade och specialiserade förmågor för att gemensamt höja Östersjöområdets försvarsförmåga. Läs artikel