Länkar

Let me begin by welcoming you, Secretary-General Ban Ki-Moon, to Helsinki. It is a great honor to have you here with us today. I am also glad to see all other distinguished participants in the Finlandia Hall today filled with such a variety of UN experience, interest and support.

We have gathered here to celebrate the 60th anniversary of Finland’s membership in the United Nations. At the same time, it is the 70th anniversary of the United Nations. The UN with its 193 member states is a unique organization with its universality, legitimacy and convening power. Its task continues to be as vital now as it was in 1945 when the UN Charter was agreed upon in San Francisco. Läs talet

Ryssland har på senare tid höjt profilen ytterligare i Sveriges närområde. Vårt grannland Finland har snabbt reagerat på detta genom att krigsplacera hundratusentals soldater och genom att i början av oktober genomföra en repetitionsövning med tusentals man och 50 flygplan, dels för att öva sina soldater men givetvis också för att visa sin store granne att landet är redo att möta alla hot, precis på samma sätt som man varit under hela 2000- talet. Samtidigt har Sverige omstrukturerat och i praktiken genom vissa generalers dumhet och en del politikers slughet lagt ned hela landets försvarsförmåga utan att för den skull lägga ned landets försvarsmakt. I Sverige har vi äntligen insett att vi i femton års tid svamlat bort landets säkerhet till förmån för tongivande generalers ego och det militärindustriella komplexet som sett till att försvarsmakten, trots att den inte bidrager med någonting till landets säkerhet, fortfarande kostar skattebetalarna lika mycket som när vårt land hade ett fungerande totalförsvar. Läs artikel

”Den enda säkra garantin för att ingen stormakt ska anse det vara värt att genomföra ett angrepp mot oss är en egen stark försvarsförmåga och genuin folklig vilja att försvara landet. Allianser är av sekundär betydelse. Sverigedemokraterna eftersträvar visserligen ett defensivt försvarsförbund med Finland, men det är enbart ett komplement till en egen stark försvarsförmåga. Däremot är Nato ett dåligt alternativ.” skriver representanter för SD. Läs artikel

USA ber Sverige om hjälp i kampen mot IS.Amerikanska försvarsministern Ashton Carter har skickat en hemlig förfrågan till Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, – Det är ett beslut för den svenska regeringen, säger Laura Seal, talesperson vid USA:s utrikesdepartement. Kampen mot terrororganisation IS har intensifierats efter attentaten i Paris.USA:s president Barack Obama sa i ett tal i söndags att målet är att ”förgöra IS”.Nu vill USA att Sverige hjälper dem i kampen. Den amerikanska försvarsministern Ashton Carter skickade nyligen ett brev till sin svenske kollega försvarsminister Peter Hultqvist där han bad om stöd i kampen.Sverige överväger nu om man ska bistå USA.– Brevet kom för inte särskilt länge sedan och det bereds just nu, säger Marinette Nyh Radebo. Hon vill inte gå in på närmare detaljer:– I och med att hela brevet är hemligstämplat och det även råder utrikes- och försvarssekretess kan vi inte gå in i detaljer, säger Marinette Nyh Radebo. Läs artikel

Nato utesluter att försvarsalliansen ska sända markstyrkor för att bekämpa Islamiska staten i Syrien och Irak.- Det finns inte på vår dagordning, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till den schweiziska tidningen Tages-Anzeiger.Flera Natoländer ingår i den USA-ledda allians som satt in stridsflyg mot IS. Men Nato tänker inte delta i kriget på marken.- USA har ett begränsat antal specialstyrkor som bistår lokala grupper. Det är inte lätt men det är det enda valet, säger den tidigare norske statsministern.Stoltenberg understryker att det inte är ett krig mellan väst och den muslimska världen utan att är en kamp mot extremism och terrorism.- Det är muslimer som finns i frontlinjen. De flesta offer (för IS) är muslimer och de flesta som bekämpar IS är muslimer. Vi kan inte genomföra den kampen åt dem, säger han. Läs artikel

Även om en majoritet av den svenska befolkningen fortfarande stöder denna vår säkerhetspolitiska linje, ökar Nato-anhängarnas skara enligt de senaste opinionsundersökningarna. Vår militära alliansfrihet beskrivs av en del som en närmast feg och självisk politik där vi både undandrar oss ansvar och inte vill acceptera ett förment nödvändigt stöd från ”väst” i händelse av en konflikt.

Visst är vår militära alliansfrihet till viss del självisk, vilket enligt min mening är helt ok. Vi vill och skall ta ansvar för vår egen säkerhet. Men Sverige har också i decennier visat att vi tar ett stort ansvar för både den globala och regionala säkerheten och inte bara ser om vårt eget hus. Vi deltar aktivt i en rad fredsbevarande insatser runt om i världen.Vi visar genom vår utrikes-, bistånds- och handelspolitik att vi förstår att säkerhet i dag handlar om så mycket mer än militär styrka.

Vi är också redan medlemmar i en politisk allians, EU. Medlemskapet i det mest framgångsrika regionala samarbetet i världen innebär också krav på vår solidaritet, men det är vi själva som bestämmer hur vi skall visa solidariteten. Läs artikel

Wolfgang Hansson, Aftonbladet, skriver idag om huruvida västvärlden kommer göra om misstagen från Han skriver, helt korrekt, att västvärlden har en övertro på militära lösningar. Irak är ett exempel, men Hansson borde fångat det exempel som ligger ännu närmare till hands. Libyen. När jag träffade en av Libyens ambassadörer i ett europeiskt land sammanfattade han västs oförmåga med”You simply can not get the job done properly”.Uttalandet var naturligtvis ”off the record”. Men. Irritationen över västs interventionspolitik, som aldrig lett till någon långsiktigt hållbar lösning, var påtaglig. Libyen har idag två regeringar, två arméer, 1 200 milisgrupper samt är identifierat som IS andra front. NATO och EU satte in attackflyg men gick aldrig in med marktrupp. Och även om vi gått in med marktrupp är frågan om det hade kunnat fungera ändå. Senast FN-systemet gick in med marktrupp i en sammanfallande stat var i samband med Balkankonflikten. Där hela rest-Jugoslavien kollapsade in i en spiral av våld. Lösningen som EU och FN bakade fram byggde sedan på konceptet ”state-building”, att bygga nya stater kring etniska och religiösa minoriteter. Balkan präglas idag av något som bäst kan kallas för väntan. Väntan på den dag det internationella stödet till alla dessa småstater upphör. Läs artikel

President Sauli Niinistö said he played the role of a mediator between Russia and Turkey in autumn – The revelation came when the president answered audience’s questions on a programme aired by the Finnish national broadcaster Yle on Saturday. Concerning a query about the role of a small country like Finland in the international politics, Niinistö said he had helped pass on messages between Russian President Vladimir Putin and Turkish President Recep Tayyip Erdogan, after meeting them one after another. Läs artikel

President Sauli Niinistö säger att han förmedlat budskap mellan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin sedan han träffat dem turvis i höst. Enligt Niinistö hade både Erdogan och Putin budskap att förmedla. President Sauli Niinistö svarade på radiolyssnarnas frågor under en frågestund som sändes av Yle på lördagen. Många hade frågor om Finlands roll internationellt och mer specifikt inom EU.

– Jag vill inte höja mig själv till en fredsmäklare men jag anser att vi spelat en roll – i den mån ett land av vår storlek kan – och uttryckligen i att bygga upp en relation mellan öst och väst, sade Niinistö.

Niinistö sade att Finland fått självständighetsgratulationer av bland annat USA:s president Barack Obama och president Vladimir Putin.

– Det som värmde mig var att båda presidenterna betonade, och även tackade, Finland för att aktivt ha jobbat för att upprätthålla fred i världen och även upprätthålla de internationella kontakterna. Läs artikel

Efter nedskjutningen av det ryska attackflygplanet planerar Nato att utöka sitt militära stöd till Turkiet. Men Natochefen Jens Stoltenberg säger att planerna inte har något samband med flygplansincidenten.

Fortfarande är det oklart vad åtgärderna från Natos medlemsländer blir. De ska vara färdiga om några veckor, enligt Natos utrikesministrar nu i veckan. Danmark vill skicka marina stridskrafter till Medelhavet och Storbritannien vill skicka stridsflyg till flygbasen Incirlik i Turkiet. Men Natochefen Jens Stoltenberg har tonat ner att åtgärderna har samband med nedskjutningen av det ryska planet. Läs artikel

Mr Chairman, Mr Secretary General, Ministers, Excellences,

I would like to thank the Serbian Chairmanship and the Chairperson-in-Office, Ivica Dačić, for your efforts over the past year, and for hosting us here in Belgrade. Sweden fully subscribes to the statement of the European Union. In addition, I would like to highlight some areas of particular importance to Sweden.

First of all, the OSCE plays a crucial role in European peace and security and continues to provide an important platform for dialogue. This dialogue must be based on the core OSCE principles and commitments we have all agreed to. This year marks the 40th anniversary of the Helsinki Final Act and the 25th anniversary of the Charter of Paris. These documents, which laid the normative foundation of the European security order, are as relevant as ever. Regrettably, the European security order as we have come to know it is now seriously challenged by Russia’s ongoing aggression against Ukraine, its illegal annexation of Crimea and Sevastopol, and its involvement in destabilising military acts in eastern Ukraine.

These actions constitute a flagrant breach of the Helsinki Final Act and international law. Läs talet

Ett beslut om vad Sverige ska bistå Frankrike med i kampen mot IS dröjer ännu ett tag.Det blir ytterligare samtal mellan regeringen och oppositionen i nästa vecka.– Vi tittar på olika möjligheter och vi vill ha bred enighet i den här frågan, säger Annika Söder, kabinettssekreterare hos utrikesminister Margot Wallström (S), efter mötet med oppositionen. Hon säger att Frankrike har lagt fram flera olika punkter om var stöd skulle välkomnas. Det handlar om att bistå i Mali och i norra Irak, såväl som hjälp med transporter och lufttankning.

– Vi har en dialog med Frankrike och vi måste stämma av olika möjligheter som vi har här hemma så att vi gör det vi är bäst på och som bäst bidrar till fred och att visa solidaritet med Frankrike, säger Söder. Hon låter skeptisk till att ett svenskt bidrag skulle kunna bestå av spaningsflyg i norra Irak form av Jas-plan, en insats som Sverige bidrog med i Libyen 2011. Det anser Kristdemokraterna vore en bra hjälp.   TT Publicerad 3 december 2015