Länkar

Förra försvarsministern, SFP:s ordförande Carl Haglund utdömer professor emeritus Antero Jyränkis kritik av beslutsprocessen då Finland i fjol tecknade under ett värdlandsprotokoll med Nato.

– Professor Jyränki försöker uppenbarligen ge vid handen att det samarbetsprotokoll som Finland tecknade under med Nato, skulle vara något slags carte blanche för Natotrupper att komma till Finland och agera militärt. Professorn tycks inte känna till att samarbetsprotokollet förutsätter att Finland först måste be om stöd, säger Carl Haglund som var försvarsminister då försvarsmaktens kommendör, Jarmo Lindberg tecknade under protokollet med Nato för Finlands räkning. Läs artikel

Under kalla kriget förde Sverige en självvald neutralitetspolitik – alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Dess bärande element var militär alliansfrihet och denna politik fördes med konsekvens fram till 1991/1992. Om vi hotades av krigsangrepp i vårt närområde skulle vi förklara oss neutrala. Misslyckades detta och vi utsattes för en regelrätt invasion, upphörde neutraliteten per definition och då skulle vi begära hjälp från västmaktshåll. Denna svenska säkerhetspolitik var tydlig under kalla kriget och väl förstådd i utlandet.

Efter det kalla krigets slut har den traditionella neutralitets- och säkerhetspolitiken övergetts. Vi famlar med nya definitioner. Några är direkt dåliga, som den ensidiga svenska solidaritetsförklaringen: att vi förväntar oss utländsk hjälp eftersom vi har så små resurser, men trots det ska erbjuda andra länder militär hjälp. Omvärlden är inte särskilt imponerad.Läs artikel

Det var en tid då nationalismen inte fanns. Den fanns inte därför att nationer ännu inte var utbildade. Nationsbegreppet infördes uppifrån. Vid de medeltida universiteten inrättades studentnationer. Kejsaren kallades romersk av tysk nation, eftersom den församling som valde honom bestod av sju tyska kurfurstar – fler var de ej till en början. I de tidigmoderna staterna var adelsnationen den politiskt bestämmande faktorn – sedan denna klass hade slutat bekriga sig själv genom blodiga fejder, ständigt återkommande. Läs artikel

Sedan 20 år pågår ett allt intimare samarbete med det Nato som under tiden bedrivit tre, ur alla synvinklar, oerhört misslyckade krig i Afghanistan, Irak och Libyen.Steg för steg och utan vare sig debatt eller direkt inflytande från svenska folket håller vi på att överge en säkerhetspolitisk ”Grand Strategy” som tjänat oss väl i över 200 år.Detta trots att redan ett allt intimare samarbete med Nato höjer spänningsnivån i vårt närområde, hjälper Putinregimen med den yttre fiende en allt mer trängd auktoritär regim behöver, föser in oss under ett kärnvapenparaply, gör oss till vapenbröder med ett land som bombar sin egen befolkning och minskar ytterligare vår möjlighet att vara en röst i världen som pläderar för fred och avspänning.Och ett fullt medlemskap innebär allt detta. Men dessutom, då vi brukar följa våra förpliktelser, skulle ett medlemskap innebära nära en fördubbling av försvarsutgifterna; en ökning med hisnande 40 miljarder per år. Hur kunde vi hamna här? Läs artikel

Utdrag ur talet:

I tider av oro och stora utmaningar ska säkerhetspolitiken hanteras ansvarsfullt, långsiktigt och med brett parlamentariskt stöd. Därför var det en tydlig signal till omvärlden när fem svenska riksdagspartier – regering och opposition – i våras enades om den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Sverige håller kursen. Vi förblir tydliga. Vi är militärt alliansfria och ska inte söka medlemskap i Nato. Den militära alliansfriheten ger oss handlingsfrihet att stå upp för Sveriges suveränitet och att verka för säkerhet i vårt närområde. Vi fullföljer samma linje som tidigare svenska regeringar, vilket jag senast framhöll i den svenska riksdagen häromveckan.

Läs mer

Rysslands president Vladimir Putin säger att Turkiets nedskjutning av det ryska stridsflygplanet kan få betydande konsekvenser för relationerna mellan Ryssland och Turkiet. Nu kallar Nato till ett extrainsatt krismöte med anledning av händelsen, rapporterar flera medier. ”Nato övervakar situationen noga”, uppger en tjänsteman vid Nato enligt AFP.

Turkiet hävdar att planet kränkt turkiskt luftrum medan Ryssland hävdar att planet befunnit sig över syriskt territorium och därmed inte gjort sig skyldigt till kränkning av turkiskt luftrum. ”Vi undersöker omständigheterna kring kraschen av det ryska planet. Försvarsministeriet vill betona att planet var över syriskt territorium under hela flygningen”, skriver det ryska försvarsministeriet i ett uttalande enligt nyhetsbyrån Press Association. Läs artikel

Kommentar: Försvarsminister Peter Hultqvist talar i artikeln nedan om behovet av ”allmän värnplikt”. Då menar han dock inte allmän värnplikt i den vedertagna meningen av en pliktlag gällande alla. Istället är det ” en annan form än tidigare” och den skall bara omfatta vissa grupper av befolkningen. Allmän värnplikt som omfattar alla medborgare är ett krav som förs fram av många försvarsvänner och det finns utförligt behandlat i den nya boken ”Försvaret främst”.

Artikeln med försvarsministern: Sveriges första repövning på 18 år pågår just nu i Arvidsjaur. 100 soldater som tidigare gjort sin värnplikt på jägarbataljonen har ryckt in till repetitionsövningen. Det är det försämrade säkerhetsläget som gjort att repövningar nu återinförs. Jägarbataljonen i Arvidsjaur är först ut och fick i dag besök av försvarsministern. I en intervju med SVT Norrbotten berättar han att regeringen nu vill återinföra allmän värnplikt men i en annan form än tidigare:

– Vi utreder just nu om vi kan hitta en kombination utav professionellt försvar och ett pliktförsvar på det sättet de har i Norge och Danmark, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Hur detta skulle kunna utformas utreds just nu:

– Det är klart att grundutbildningen kan vara i nio till tolv månader om man kommer till ett sådant system. Men hur det här exakt ska utformas och vad det kostar, hur många som ska kallas in och så vidare är sådant som utreds, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

Janerik Larsson, en av Sveriges mest rutinerade och respekterade utlandskommentatorer, behandlar frågan om den säkerhetspolitiska dimensionen i relationen mellan Sverige och Finland. Det politiska Finland har fortfarande inte smält smäleken efter den svenska regeringens soloräd in i EU-familjen. Skräckscenariot är att det borgerliga Sverige ska upprepa det agerandet efter ett regeringsskifte och under nästa mandatperiod ansöka om svenskt Nato-medlemskap utan konsultationer med Finland. Det är ytterst osannolikt denna gång att Finland skulle komma efter. Folkopinionen i Finland säger bestämt ifrån.

Ledaren:
Det handlar om den diplomatiska korrespondensen månaderna före det svenska tillkännagivandet fredagen den 26 oktober 1990 om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i EU.Dokumentationen belyser den stora upprördheten i den finländska statsledningen över att Sverige spelat ett dubbelspel: först hemlighöll man sina avsikter, sedan svek man sina löften till Finland och till slut försökte man ensam slinka in som medlem i EU.Läs ledaren

Det var häftiga protester och heta diskussioner som kantade upprättandet av tyska Bundeswehr. Bara tio år efter andra världskriget fick Tyskland i alla fall igen en egen militär. I dag 60 år senare söker det tyska försvaret fortfarande sin nya roll.

Det var en rätt så tröstlös tillställning som utspelade sig i den nya västtyska huvudstaden Bonn den 12 november år 1955. Av de 101 soldater som var samlade vid en kasern i staden var det bara några som hade uniform. De flesta bar civila kläder. Det var i och för sig på något sätt passande för situationen. Det var nämligen också mycket annat som saknades, som till exempel ett namn för den nya militära organisationen. Läs artikel

Ett tätare militärt samarbete på EU-nivå och med Nato kan kräva flera grundlagsändringar eller undantagslagar. Det säger författningsexperten, professor emeritus, Antero Jyränki som anser att grundlagen har åsidosatts i försvarsdebatten.

Efter Frankrikes färska begäran om militärhjälp av andra EU-länder har diskussionen om Finlands plikt att bistå andra länder militärt gått het. Regeringen meddelade i slutet av veckan att den påskyndar arbetet med att förnya lagstiftningen så att Finland kan rycka in och vid behov komma andra EU-länder till undsättning. Samlingspartiets ordförande, finansminister Alexander Stubb meddelade att Finland kunde bistå till exempel Baltikum militärt. Frågan om militärt bistånd till andra länder aktualiserades redan tidigare då Sverige i fjol jagade en misstänkt undervattensfarkost. Politiker grämdes över att Finland inte kunde delta i ubåtsjakten eftersom lagstiftningen satte käppar i hjulet. Läs artikel

FN:s säkerhetsråd antog strax före midnatt en resolution som ger FN medlemsländer rätt att vidta ”alla nödvändiga åtgärder” för att bekämpa terrorism, och framförallt den så kallade Islamiska staten, IS. I resolutionen står bland annat att IS utgör ett aldrig tidigare skådat globalt hot mot internationell säkerhet och stabilitet. För en gångs skull talade det vanligen så splittrade säkerhetsrådet med en röst, och antog i total enighet resolution nummer 2249, som uppmanar FN:s samtliga 193 medlemsländer att göra allt som står i deras makt för att sätta stopp för den internationella terrorism som just nu skakar världen.

– Den enigheten är en enormt stark signal, sa Matthew Rycroft, nuvarande ordförandelandet Storbritanniens FN-ambassadör.

Oftast är ju rådets fem permanenta medlemmar, med USA och Ryssland i spetsen för varsin falang, på ständig och handlingsförlamande kollisionskurs med varandra, men inte den här gången. Läs nyhetsinslag

Pressmeddelande: Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott behandlade i skriftligt förfarande tisdagen den 17 november Frankrikes begäran enligt bestämmelsen om ömsesidigt bistånd mellan EU-länderna (FEU 42.7) om solidaritet gentemot Frankrike mot hela Europas fiende.

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott konstaterade att EU är en säkerhetsgemenskap, vars betydelse framhävs i hotfulla situationer mot Europa. Klausulen om ömsesidigt bistånd har en stark politisk och principiell betydelse och den är ett uttryck för solidariteten mellan medlemsländerna.

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott fastställde att Finland har beredskap och vilja att visa sin solidaritet gentemot Frankrike i enlighet med grundfördragen och deras anda. Finland agerar på det sätt som vi önskar att andra agerar gentemot oss. Finland stöder Frankrike med till buds stående medel. Ärendet behandlas på nytt när Frankrike har framfört en mer konkret begäran.

Ytterligare information: Timo Kantola, biträdande avdelningschef, utrikesministeriet