Ett eget eller någon annans försvar, Jan Bergsten i NSD 23 maj

Det fanns en gång ett folkförsvar i det alliansfria landet. Alla män skulle delta i försvaret, men det var ett försvar av det egna landet och någon gång också en frivillig insats inom Förenta nationerna, FN.Det var 1960-tal och 1970-tal i det alliansfria landet och vi kunde se på tv och läsa i tidningarna om krig i världen utanför vårt alliansfria land. Vi läste om Vietnamkriget och hur de stora amerikanska flygplanen med beteckningen B-52 fällde bombmattor över Vietnam, vi såg brännskadade barn som flydde undan angripares napalmbomber och hur en polischef inför tv-kamerorna avrättade en motståndare mitt på en gata i Saigon. Läs artikel.

Debatt om FN-stadgans våldsförbud och Svenska FN-förbundet

GABELIC VILL GÅ RUNT VÅLDSFÖRBUDET, Lars-Gunnar Liljestrand

Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic bemöter den 22 april min kritik av förbundets tolkning av FN-stadgan och hävdar att han visst värnar om den men säger samtidigt att den måste förändras. Han skriver om regeringar och ledare inte kan eller vill ta sitt ansvar övergår det till världssamfundet som skall agera i enlighet med just FN-stadgans åtgärdstrappa.

Läs mer

Minnesord över Lennart Bodström

Ur minnesordet:

”När Olof Palme presenterade Lennart Bodström som utrikesminister gjorde han det med orden: Han är en person med fasta principer, goda nerver och som kan stå pall i blåsväder .

Dessa egenskaper fick han god användning för som utrikesminister. Han stod starkt upp för Sveriges alliansfrihet. Han hävdade att vi alltid måste handla så att tvivel om vårt lands avsikter aldrig kunde uppstå liksom att vi aldrig fick ställa kraven på bevisning lägre vid undervattenskränkningar än vid andra former av kränkningar. Han arbetade målmedvetet för att söka förverkliga idén om Norden som en kärnvapenfri zon.” Läs minnesordet.

Om Nato-kramarnas och Nato-kritikernas märkliga samsyn, Ulf Bjereld

 

Professor Ulf Bjereld har i Göteborgsposten skrivit om hur Nato-anhängare och Nato-kritiker förenas. Hans analys är i högsta grad relevant idag:

I Göteborgs-Posten publiceras i dag min slutreplik till Ingela Mårtensson om huruvida Sverige håller på att smygas in i Nato. Ett utdrag ur artikeln följer nedan, hela artikeln kan läsas här. Min inledande artikel finns här och Ingela Mårtenssons replik finns här.

Ingela Mårtensson menar att Sveriges nära samarbete med Nato innebär att den militära alliansfriheten urholkats och att Sverige i praktiken redan är en Nato-medlem. Men henne analys är ofullständig och gynnar bara dem som vill att Sverige skall söka medlemskap i Nato, skriver Ulf Bjereld i en slutreplik.

Läs mer

Sverige med i Nato-övning för u-båtsjakt, Lars-Gunnar Liljestrand

Regeringen har beslutat att Sverige skall delta i en Nato-övning i Östersjön syftande bland annat till u-båtsjakt och vi skall delta med ett antal flygplan och marinfartyg inkluderande en u-båt.
”Det är inte huvudsyftet med övningen att skicka någon signal från vår sida” säger marinchefen Jan Thörnqvist.

Är det oproblematiskt att öva u-båtsjakt tillsammans med en militärallians? Knappast. En sådan övning stärker inte alliansfriheten utan riskerar vår trovärdighet.Svensk alliansfrihet kräver att vi värnar territoriet mot alla kränkningar oavsett från vilket land de kommer. Det framgår också tydligt i regeringens instruktioner till försvaret om hur kränkningar skall bemötas ( IKFN). Förutom U-137 och protestnoten efter Hårsfjärdsjakterna i början på 1980-talet har svenska regeringar varit noggranna med att inte peka ut någon främmande makt som kränkande. Det är riktigt så länge det inte finns bevis. Att nu samöva med Nato i u-båtsjakt kan med fog uppfattas som att regeringen utgår från att bara Ryssland är den stat som kränker eller kan komma att kränka svenskt territorium.