Länkar

– Vi ser ett mer aggressivt Ryssland som brukar militär makt i Ukraina och på Krim. Men vi ser också våld och osäkerhet i Irak, Syrien och Nordafrika, som har lett fram till den enorma flyktingkatastrofen, som håller på att ändra de utrikespolitiska förutsättningarna kring våra länder, säger Jens Stoltenberg. Läs intervjun

Ärade talman, bästa parlamentariker, mina damer och herrar,
Tack för inbjudan och möjligheten att tala här idag som ordförande för det nordiska försvarssamarbetet, Nordefco. Ett samarbete som ligger rätt i tiden.

Det glädjer mig att det finns ett brett intresse för det nordiska försvarssamarbetet. Samarbetet engagerar allt fler. Många goda idéer om hur och på vilket sätt det nordiska samarbetet kan utvecklas diskuteras: Vart är samarbetet på väg? Hur kan det utvecklas vidare? Hur djupt kan det bli? Goda diskussioner förs i huvudstäderna, vid olika seminarier, intresseföreningar och parlament. Samarbetets utveckling intresserar inte bara oss nordbor utan uppmärksammas och inspirerar även andra regionala samarbeten, både inom och utanför Europas gränser. Vi har på kort tid utvecklat ett konkret och positivt samarbetsformat på försvarssidan. Detta är något vi gemensamt ska fortsätta vårda och utveckla i sin nuvarande.

Låt oss tala klarspråk. Vi befinner oss i en utmanande säkerhetspolitisk situation. Läs talet

I september kom en svensk opinionsmätning där 41 procent av de tillfrågade sade ja till medlemskap i försvarsorganisationen Nato, medan 39 procent sade nej. 20 procent var tveksamma. Det är en remarkabel förändring av den svenska Nato-opinionen som skett i skuggan av de ryska attackerna mot Ukraina. En pikant detalj är att majoriteten av SD-väljarna (54 procent) sade ja till Nato, men partiets officiella linje är att vi ska stå utanför.

Sveriges nye överbefälhavare Micael Bydén besökte Helsingfors den 25-26 oktober. Bydén, som tillträdde som överbefälhavare i början av oktober, träffade bland annat sin finländske kollega, Försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg, samt president Sauli Niinistö och försvarsminister Jussi Niinistö.Bydén höll också ett anförande vid Försvarskursföreningens möte på Helsingfors universitet. Läs OBs tal

I dag skriver Expressens ledarsida att Socialdemokraterna ”bör sluta fega om Nato” och att de socialdemokrater som ”inser” att Sverige ”måste” gå med i Nato borde börja driva opinion i frågan.

”Sluta fega”. ”Inser”. ”Måste”. Jag blir lite trött av en självbelåten och auktoritär debattstil där meningsmotståndare kritiseras för att vara fega och handla mot bättre vetande. Självbelåtenheten är ett uttryck för att man ser den egna uppfattningen som Sanningen, som en opolitisk förnuftighet som alla egentligen ansluter sig till, i alla fall om man har tillräcklig information i frågan. Åsiktsskillnaderna i den svenska Nato-opinionen beror inte på att den ena sidan är ”feg” och den andra ”modig”. Inte heller beror åsiktsskillnaderna på att den ena sidan är ”förnuftig” och den andra ”oförnuftig”. Nej, liksom i andra politiska sakfrågor beror åsiktsskillnaderna på att medborgarna har olika uppfattningar om vilken politik som bäst gynnar de värden man vill prioritera. Politik har sin grund i värdekonflikter och i intressekonflikter. Politik handlar inte om att några har skådat ljuset, medan andra inte har det. Läs artikel

Statsminister Juha Sipilä (C) ställdes överraskande hårt mot väggen av de andra nordiska ländernas parlamentariker vid Nordiska rådets session i Reykjavik.

Juha Sipilä< måste bland annat försvara vårt sänkta u­bistånd och Finlands syn på den nordiska välfärdsmodellen. De svenska moderaternas Lena Asplund stod dock för en fråga som visar att mantrat om ”den nordiska familjen” inte omfattas fullt ut av alla.

– Ni har en lång gemensam gräns med Ryssland. Efter annekteringen av Krim har Ryssland ordnat flera stora manövrar bakom er gräns. Hur känns det? Ni hör inte till Nato, är ni fortfarande en del av väst? Sipilä svarade att vi visst är en del av väst och EU och att vi till och med står med i den frontlinje inom EU som förespråkar sanktioner mot Ryssland. Läs artikel

Sverige överväger att gå med i Natos center för strategisk kommunikation. Det är ett center som både analyserar propaganda och osanna kampanjer i sociala medier och ser hur Nato borde driva sin information till allmänheten.

– Vi behöver mer kompetens och det här är en ny miljö som finns, en ny arena, där det sker väldigt mycket saker med desinformation med olika typer av kampanjer. Man använder det här i olika syften för att påverka opinioner i andra länder. Därför är det så att vi behöver stärka vår kompetens men också delta i en miljö med andra länder, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

I dag pågår ett slags informationskrig genom vanliga medier och inte minst genom sociala medier. Vridna sanningar, frågor som försvårar för dem som letar efter sanningen och rena lögner förekommer. Läs artikel

I dag för 70 år se­dan bil­dades Fören­ta Nationerna. För­be­re­del­serna för den nya världs­or­ga­ni­sa­tionen gjordes un­der an­dra världs­kriget med syf­tet att för­söka und­vika fram­ti­da krig.
FN 1945 präg­lades na­tur­ligt­vis av det just av­slu­tade kriget. Jal­ta­kon­fe­ren­sen mel­lan de då­va­ran­de stor­makterna sty­rde makt­för­hål­lan­dena inom den nya or­ga­ni­sa­tionen, Särskilt de fem storas om­dis­ku­te­rade ve­to­rätt. Sam­ti­digt har ve­to­rätten hållit ihop FN ge­nom att stor­makterna har kun­nat hindra be­slut som gått dem emot i av­gö­ran­de frå­gor.
Vid bil­dan­det fanns 51 med­lems­stater. För­lo­ra­rna i kriget kom till ex­em­pel inte med förr­än senare, och de flesta länder i tredje världen var fort­farande inte fria utan ko­lo­nier. I dag har FN 193 med­lems­stater. Alla är med.
Det vik­tigaste ar­be­tet görs i de olika fack­or­ganen som världs­häl­so­or­ga­ni­sa­tionen WHO, flyk­ting­or­gan UNHCR och barn­or­ga­ni­sa­tionen Uni­cef. Läs artikel

Putin känner sig belägrad av USA och Nato-länderna som närmat sig hans närområde. Han liksom de flesta ryssar har alltid ansett att Ukraina och framförallt Krim tillhört Ryssland. Att Putin nu hjälper Assad i Syrien anser jag vara en manöver för att både visa musklerna samt att föra uppmärksamheten ifrån Ukraina och dra sig ur det getingboet men behålla Krim och ansiktet utåt. Vi ska inte glömma att Rysslands ekonomi är svag och de har inte råd med ett långt krig i Syrien.

Örjan Berner vet vad han pratar om för han har verkat i flera öststater under sin långa UD-karriär. I början av 1970-talet var han ambassadråd i Moskva, dit han kom tillbaka 1989-94 som ambassadör efter att även ha varit ambassadör i Warszawa 1984-87. Han har således både upplevt Sovjetunionen, dess fall inifrån samt följt Putins framfart. Läs intervju

Ur artikeln:

”Visst känner ni att det blåser Nato-vindar över landet just nu. Förra helgen lyckades landets yngsta, minst erfarna och mycket konservativa partiledaren få sina Kristdemokrater att ta ett steg mot Nato-medlemskap. Samma sak skedde i Centerpartiet ett par veckor tidigare. Folkpartiet och Moderaterna har ju länge sneglat kärleksfullt mot Nato. Nato ger oss trygghet säger de. Problemet är att jag känner mig inte trygg! Gör ni?

Thage G Peterson kräver svar om svenska ”fredsstyrkan” i Afghanistan – kan ha deltagit i sjukhusattacken.

Den svenska flaggan halades på basen Northern lights i Mazar-e-Sharif i Afghanistan i maj 2014 för att markera att Afghanistankriget var över för Sveriges del. I slutet av månaden skulle alla svenska soldater ha tagits hem. Försvarsministern deltog i avslutningsceremonin för att visa att nu var det allvar. Men flagghalandet och återtåget var bara en skrivbordsprodukt.
En ny blågul flagga hissades nämligen för att markera att Sverige stannade kvar i Afghanistan med en så kallad omstruktureringsstyrka på 30-50 svenska soldater och officerare.Ännu en gång fördes det svenska folket bakom ljuset. Ännu en gång grusades förhoppningen om att det svenska kriget i Afghanistan var slut. Läs artikel

Den 4 september 2014 undertecknades ett samförståndsavtal (Memorandum of Understanding, MoU) mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd. Detta ska föreläggas riksdagen för beslut i april 2016. Inför detta har Försvarsdepartementet gett ut en PM innehållande avtalets text på svenska och engelska, förslag till författningsförändringar och egna kommentarer till avtalet och förändringarna (Ds 2015: 39 Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd). Betänkandet har den 10 juli remitterats till 47 instanser, varav de flesta är statliga myndigheter och nationella intresseorganisationer. Inga folkrörelser fördes upp på remisslistan, vilket har väckt protester. Att avtalet undertecknades mitt under pågående valrörelse, 10 dagar före allmänt val till Sveriges riksdag, kan ha varit en tillfällighet. Enligt bekräftade uppgifter hade regeringen förankrat avtalet hos den dåvarande socialdemokratiska oppositionen. Resultatet blev dock att själva händelsen inte alls fick den uppmärksamhet som den borde haft.

Om avtalet godkänns innebär det i korthet att Sverige kan stödja och ta emot stöd från Nato vid en kris eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Det innebär också att Sverige kan stå som värdland för ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, t ex internationella övningar. Läs artikel