I fredags publicerade Dagens Nyheter ett debattinlägg av en av våra främsta utrikesexperter Sven Hirdman som bland annat varit ambassadör i Moskva. Han varnade där för den enögda syn vi i väst har på Ryssland.
Sven Hirdman har varit moderat statssekreterare i försvarsdepartementen och kan knappast beskyllas för att har någon vänsterpolitiskt flummig syn på det säkerhetspolitiska läget. Läs artikel
Länkar
Det är Sven Hirdman som sprider myter, Tomas Bertelman, Johan Molander och Sven-Olof Peterson på DN.se 22 juni
Kommentar från utgivarna: Tomas Bertelman, Johan Molander och Sven-Olof Peterson menar att Sven Hirdman sprider myter om Ryssland.Trots att två av dem varit Moskvaambassadörer tar de inte upp en central punkt i Sven Hirdmans artikel, nämligen att oavsett vad man anser om Ryssland måste man väga in att ryssar ser det som en inringning då Nato utvidgar österut och stödde omvälvningen i Ukraina. Detta är inte samma sak som undfallenhet för en stormakt utan realpolitik och nykter småstatsrealism. Att bortse från det och hävda svenskt medlemskap i Nato är inte att medverka till att sänka spänningarna i vårt närområde.
Artikeln på DN.se:
Om missförstånd upprepas tillräckligt många gånger kan de komma att framstå som sanning. Vår kollega Sven Hirdman har under de senaste åren med energi och inte utan egen högljuddhet upprepat sina teser om Ryssland och svensk säkerhetspolitik så många gånger – senast på DN Debatt 19/6 – att de riskerar få en patina av etablerad sanning, snarare än att framstå för vad de är: en hårt vinklad och selekterad tolkning av den ryska utvecklingen, av den geopolitiska logiken och av förhållandet mellan små och stora stater.Läs artikel
Ett mirakel – men hur länge håller det? Gunilla Herolf, Kkrva 21 juni
Att EU ännu håller en enad front mot Ryssland beträffande sanktioner ses av många som ett mirakel. Vid det Europeiska rådets möte den 19-20 mars 2015 togs beslutet att sanktionerna skulle kvarstå åtminstone till årets slut och inför mötet 25-26 juni, då sanktionerna formellt ska förnyas, talas dessutom om skärpningar av dem. Ett av förslagen är att utesluta Ryssland ur det internationella betalningssystemet, något som skulle drabba landet oerhört hårt. Läs artikel
Feministiska vindar har svept in på UD Britt-Marie Mattson intervjuar Margot Wallström, GP 21 juni
Ur intervjun: ” Margot Wallström förstår att tanken på ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap fått ny näring i ljuset av Ryssland annektering av Krim och konflikten i Ukraina. Men hon anser att ett medlemskap inte kan bli aktuellt utan en stark folklig förankring. Hon vänder sig mot förslaget att frågan utreds av en enmansutredare. Istället vill hon att ett Nato-medlemskap diskuteras brett som skett tidigare när viktiga avgöranden behandlats i utrikespolitiken, som till exempel medlemskapet i EU.” Läs hela intervjun
Säg nej till Nato, Thage G Peterson i Aftonbladet 21 juni
Thage G Peterson om det nya samarbetsavtalet: ”Historielöst att kasta Sveriges alliansfrihet på skräphögen.”
I början av 1500-talet konstaterade den franske krönikeskrivaren Philippe de Commynes: ”Så ordnade Gud Europa att varje stat vid sin gräns fick en arvfiende”. Detta har lyckligtvis varit Sveriges lott på över 200 år. Men Sverige har befunnit sig i skärningspunkten mellan stormakternas strategiska maktintressen. Vår säkerhet har varit beroende av relationerna mellan de europeiska västmakterna och Ryssland, mellan Tyskland och Ryssland och efter andra världskriget mellan Atlantpakten och Sovjetunionen. Tack vare lyckliga omständigheter har vi bevarat vår fred. Men Sverige har också fört en klok utrikespolitik alltsedan Karl XIV Johan, som med historiskt obelastad blick genomförde den säkerhetspolitiska missionen, som lade grunden till vår alliansfria politik.Läs artikel
Tio myter och missförstånd om svensk säkerhetspolitik, Sven Hirdman i DN 19 juni
Nyansera debatten. Den säkerhetspolitiska diskussionen om Sveriges förhållande till Ryssland, Nato och våra internationella åtaganden är högljudd, men präglas av bristande insikter. Här är några av de ofta upprepade påståendena – och hur jag tycker att de ska bemötas, skriver Sven Hirdman, tidigare Moskvaambassadör. Läs artikel
Varför Nato är en dålig idé, Rabbe Sandelin
Rabbe Sandelin är en fritänkare och humanist, bosatt i Helsingfors.
.
Många av mina bekanta frågar med jämna mellanrum varför jag anser att Finland inte skall gå med i Nato. Kanske mina största dubier gäller:
Natos underliga, nya uppdrag: Nato talar idag om alla möjliga nya ”fiender” som inte alls har att göra med militärallianser, t.ex. terrorism eller ”cyberrymden”.
Natos stora utvidgning på 2000-talet, vilket gör Natos beslutsförmåga lika svårhanterlig som EU:s. Sannolikt är att en allvarlig kris i Europa inbegripandes militära aktioner skulle förlama Nato totalt. Det finns även en allt större risk att två Natoländer sinsemellan hamnar i en militär konflikt.
Den s.k. säkerhetsgarantin (Artikel 5), som bara är ord på papper. Helt otestad, och förbinder inte något land till någonting. Stor risk alltså för att ett medlemskap i Nato invaggar oss i en falsk känsla av säkerhet, och att vi glömmer bort att det till syvende och sist bara vi själva som försvarar vårt land (även som medlem i Nato). Läs artikel
Verkligheten har hunnit i kapp troskyldigheten, Stefan Forss Kkrva.se
President Niinistö höll för tredje gången de s k Gullrandasamtalen den 14–15 juni vid presidentens sommarresidens i Nådendal. Inspirationen till dessa samtal fick han efter att ha deltagit i Sälenkonferensen för några år sedan. Närvarande i Gullranda var hela finska statsledningen och militärledningen, hela den politiska eliten, utvalda prominenta diplomater, observatörer och journalister, sammanlagt drygt 100 inbjudna personer. Ryssland och Ukraina stod högt på dagordningen. Redan i sitt hälsningstal sände Niinistö en klar signal österut: ”När Sovjetunionens diktator Stalin lärde finländarna geografi på sitt karakteristiska sätt 1939 gjorde han också sitt eget land en björntjänst. Detta har lämnat ett djupt och bestående spår i finländarnas tänkande. Krisen i Ukraina har åter förstärkt finländarnas oro rörande Rysslands politik.” Läs artikel
Ulf Bjerelds tal som ny ordförande, förbundsårsmötet 2015 för Tro och solidaritet
Ur talet: ”Jag vill se en svensk utrikespolitik som bidrar till att stärka FN:s ställning i världssamfundet, där Sverige med en oberoende röst och hög integritet tar aktiv del i arbetet för global nedrustning, där biståndspolitiken inte urholkas utan i stället baseras på solidaritet med jordens allra mest fattiga, och med en bibehållen svensk militär alliansfrihet där Sverige utnyttjar sin fristående ställning till att stärka den globala säkerheten. Sverige är unikt i Europa, i det att vi levt i fred i över 200 år. Det är ett fantastisk, nästan ofattbart privilegium. Jag har mycket svårt att se hur ett svenskt Nato-medlemskap skulle bidra till att stärka Sveriges säkerhet. Så låt oss säga nej till Nato, säg ja till fortsatt militär alliansfrihet!” Hela talet finns att läsa
Socialdemokrati och socialkonservatism – neutraliteten, Simon O. Pettersson på Samtiden.nu 16 juni
I flera inlägg i denna serie har positiva saker som sagts om socialdemokraterna varit tvungna att förses med starka reservationer. Neutralitetspolitiken måste emellertid ses som ett genuint positivt bidrag, som hållit oss undan från krig och bevarat vår självständighet gentemot utländska intressen. Läs artikel
Sverige bör bedriva fredspolitik, ambassadör Lars Lönnback
När vi nu nyligen firat 200 år av fred i Sverige bör vi väl ändå kunna åtminstone försöka bedriva just fredspolitik och inte bara nervöst bedriva åtgärder som handlar om krig.
Inför bullret från öster förordar idag många i Sverige Nato. Vår försvarsminister talar om ökat samarbete med USA kring försvarsfrågor och i EU samverkar vi med energiska steg för utvidgade kontakter österut, visserligen kring väsentliga frågor som mänskliga rättigheter och demokrati i östländerna, men som av den egensinniga Putin uppfattas som provokationer.Läs artikel
Mål som inte går ihop, Håkan Holmberg i UNT 15 juni
Kommentar från utgivarna:
I en signerad huvudledare i liberala Upsala Nya Tidning (15/6) hävdar den politiske chefredaktören Håkan Holmberg, tidigare folkpartistisk riksdagsman, att behovet av att utreda svenskt Nato-medlemskap redan är tillgodosett. Allianspartiernas krav om utredning faller därmed. Han ställer också den högst relevanta frågan om ett alliansfritt Sverige kan fortsätta att upprätthålla den självpåtagna så kallade solidaritetsdeklaration som riksdagen antog 2009. Svaret är väl den i praktiken inte lär betyda mer än att Sverige protesterar eller, om vi så vill, sänder ett fältsjukhus: längre än så sträcker sig vårt ”åtagande” ej. Deklarationen upphäver inte alliansfriheten, men i klarhetens intresse borde den upphävas.
Håkan Holmberg i UNT:
Mycket av det utredningsarbete som brukar efterlysas i Natodebatten är redan gjort.
I december 2013 fick ambassadör Tomas Bertelman den förra regeringens uppdrag att analysera Sveriges försvarspolitiska samarbeten och hur dessa förhåller sig till målen om effektivitet, solidaritet och nationell suveränitet. Utredningen presenterades i oktober förra året. Läs artikel