Länkar

Samtalet mellan president Sauli Niinistö och hans ryska kollega Vladimir Putin fördes per telefon, på Finlands initiativ. Presidenterna diskuterade Finlands och Rysslands inbördes relationer, krisen i Ukraina och kriget i Syrien och Irak.

Niinistö konstaterade enligt presidentens kansli att samarbetet mellan Finland och Ryssland ”fortsätter aktivt”, trots att handeln mellan länderna har försvagats. Niinistö framhöll vikten av att eldupphöret i Ukraina till stora delar har hållit, och av att man gjort framsteg när det gäller att verkställa punkterna i Minskavtalet.

I fråga om konfilkten i Syrien och Irak uttryckte Niinistö sin oro över den ökade stormaktsspänningen i området. Niinistö hoppas på internationellt samarbete för att få ett fredligt slut på kriget i landet.

Kommer Sverige att tvingas in i USA:s eller Turkiets krig vid ett svenskt Natointräde? Eller behåller vi till fullo vår självständighet tack vare vetorätten? De ofta motstridiga positionerna i den svenska Natodebatten förenas av att de har mycket svag förankring i såväl forskning som diskussioner utanför Sverige. När debatten nu intensifieras här hemma finns all anledning att vidga perspektiven.

För en vecka sedan möttes representanter för ja- och nej-sidan i en fullsatt och livlig Natodebatt på Kulturhuset. Fokus hamnade till stor del på militär makt och dess roll i dagens säkerhetspolitik, snarare än på Nato i sig. Men diskussionen var ändå på många sätt representativ för den svenska debatten: emotionell, personlig och lätt svävande i förhållandet till verkligheten. Läs artikel

Utrikespolitiska institutet |UI| Perspektiv på svensk Nato-debatt

I gårdagens Rapport mötte försvarsminister Peter Hultqvist den moderate riksdagsmannen Hans Wallmark i en debatt om Nato.

Hultqvist förlorade. Varför?

Saken är tämligen klar. Hultqvists argumentation går ut på att visa att Sverige samarbetar så bra med Nato och enskilda Nato-länder, enkannerligen USA (”transatlantiska länken”), att något Nato-medlemskap inte behövs. Att byta strategisk doktrin skulle störa stabiliteten. Läs artikel

Förslagspunkter

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ingå ett defensivt försvarsförbund med Finland och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska försvarssamarbetet inom ramen för Nordefco ska fördjupas och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska stå utanför Nato och andra stormakters militärallianser och tillkännager detta för regeringen.   Läs motionen

Kristdemokraterna (KD) har beslutat att verka för att Sverige söker medlemskap i Nato. KD blir därmed det fjärde allianspartiet att säga ja till svenskt Nato–medlemskap.KD:s riksting beslutade på fredagskvällen att ändra partiets säkerhetspolitiska linje och beslutade att partiet ska verka för att Sverige söker medlemskap i Nato.Så sent som 2013 beslutade KD att nöja sig med att arbeta för att utreda konsekvenserna av ett Natomedlemskap. Dessförinnan har partiet sagt nej till Nato.

Rikstingets vilja var så tydligt att någon rösträkning inte behövdes. I den föregående debatten var det dock flera som var kritiska till partistyrelsens linje att verka för ett Natomedlemskap. De menade att partiet får för fort fram. Läs artikel

USA och Ryssland kränker svenskt luftrum ungefär lika mycket ( USA 7 gånger och Ryssland 6 gånger) – det visar statistik från de senaste fem åren i en  artikeln i DN den 9 oktober. Natostater ( inklusive USA) stått för det stora flertalet kränkningar, 28 st mot 6 st ryska. Försvaret skall enligt instruktionen IKFN avvisa kränkningar från främmande flyg.När det gäller ett par fall av rýska kränkningar fanns inte svenska JAS-plan tillhands. Det är allvarligt och svensk alliansfrihet måste backas upp av ett verkligt luftförsvar.
Den grövsta kränkningen var dock då ett amerikanskt spaningsplan utan tillstånd tog kursen över Gotland för att undvika efterföljande ryska jaktplan. Det var en otillåten överflygning under mer än 20 minuter över svenskt territorium som inte möttes av svensk jakt. UD vägrade meddela om man gett tillstånd vilket tyder på att man såg mellan fingrarna på USAs kränkning. Detta kan uppfattas som om Sverige tog ställning för den ena stormakten. Sverige måste som alliansfritt land avvisa kränkningar från vilket håll de än kommer.

Läs DN-artikeln

Nu ska F 21 delta i ytterligare en internationell Natoövning. Nästa vecka åker 211:e stridsflygdivisionen och 2:a flygbasbataljonen till till Portugal och övningen Trident Juncture.

Försvarsmakten skriver i ett pressmeddelande: ”Syftet är dels att öva en längre, sett till avståndet, ombasering av förband och dels att utveckla förbandets interoperabilitet, dvs förmågan att samarbeta med andra, i större multinationella styrkesammansättningar.”

F 17 stöttar med personal och materiel. Totalt deltar cirka 85 personer och sex Jas 39 Gripen.Trident Juncure 15 är Natos slutövning, och till viss del certifieringsövning, för Nato Response Force. Övningen är Natos största övning sedan 2002.

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:46 av Hans Wallmark (M) Svenskt deltagande i Natos snabbinsatsförband

Hans Wallmark har frågat mig om jag har för avsikt att driva önskemålet om att öppna VJTF även för partnerländer, och om detta är möjligt, sondera och samordna intresset hos andra partnerländer att delta.

I september 2013 lämnade Sverige in en formell förfrågan till Nato om svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka NATO Response Force (NRF) genom bidrag till dess tillhörande reservstyrkeregister Response Forces Pool (RFP). Den 14 oktober 2013 fattade Nordatlantiska rådet beslut om att välkomna svenskt deltagande i NRF. Övriga partnerländer till Nato som deltar i NRF är Finland och Ukraina. Läs hela svaret

Regeringen tänker inte vika en tum från fortsatt svensk militär alliansfrihet. Ett Natomedlemskap är inget alternativ.

– Vår nuvarande hållning är mer stabiliserande – på både kort och lång sikt, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

På fredag väntas Kristdemokraternas riksting rösta för en ansökan om ett Nato-medlemskap. Om så blir fallet kommer alla Allianspartier stå bakom det kravet. Regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist ser inte ett medlemskap – eller en utredning om den militära alliansfrihetens framtid – som vägen fram. Tvärt om. – Bara misstanken om en ny svensk doktrin skulle förändra omvärldens syn på den strategiska situationen i vår del av världen. Det skulle leda till konsekvenser i närområdet. Vi anser att den militära alliansfrihet, ett stärkt nationellt försvar och fördjupat internationellt samarbete är rätt väg att gå. Det ger en stark nationell försvarsförmåga – samtidigt som det ger respekt för vår egen integritet, säger han. Läs artikel

I den pågående kampanjen för ett svenskt Nato-medlemskap tas det för givet att Sverige ”hör hemma” i Väst, fast det är alltid notoriskt oklart vad detta Väst representerar och vad det repellerar mot. Är det Occidenten mot Orienten, i Max Webers anda? Och kan Öst och Väst vara de enda relevanta väderstrecken för det svenska utrikes- och säkerhetspolitiska handlandet? Sverige ligger i Nordeuropa, tillsammans med sina närmaste grannländer, till vilka också Ryssland – det största europeiska landet – får räknas. Denna utsiktspunkt måste på ett bestämmande sätt påverka vår orientering. Den kan absolut inte avgöras av likheter i samhällssystem eller kulturella traditioner. Forskning från 1980-talet har velat göra gällande att det inte finns två länder i världen som liknar varandra så mycket som Sverige och Kanada. Men vad angår oss Kanadas affärer? Läs artikel

Säkerhetspolitik och skol- och utbildningsfrågor har varit aktuella under den svenska riksdagsledamoten Tomas Eneroths besök på Åland idag.
Eneroth, som är gruppledare för (S) riksdagsgrupp, är imponerad över Åland och det åländska samhället och var här för att stödja lantrådet Camilla Gunell och Ålands socialdemokrater i valkampanjens slutskede.
Han har också informerat om den svenska budgetprocessen och regeringens satsningar på investeringar istället för skattesänkningar samt gjort ett studiebesök på Högskolan på Åland.

Den nyligen antagna demilitariseringspolicyn och Nato-frågan var tema på presskonferensen på Sveriges Generalkonsulat.”Jag vill gärna bidra med att öka kunskapen om Åland som demilitariserad
zon och även diskussionerna kring ett utökat och stärkt
försvarspolitiskt samarbete mellan Sverige och Finland, sa Eneroth.
Något Nato-medlemskap tror han inte på. Det gör inte lantrådet Camilla Gunell heller.
– Finland har hela ryggraden mot Ryssland. Det är stabilare att vi håller oss till alliansfriheten. Den nordiska gemenskapen och det försvarspolitiska samarbetet mellan Finland och Sverige har starkt folkligt stöd, sa Gunell.

Barbro Sundback, som arbetat med fredsfrågor i många år, är mycket glad över det intresse Eneroth visar för frågan:
– Han är den första parlamentarikern som vi har kunnat diskutera demilitariseringen och neutraliseringen med. Läs artikel 

Under den senaste tiden har medierna ständigt framhållit det ”ändrade världspolitiska läget” och därför ett behov av medlemskap i Nato. Den ”ryska björnen”, det gamla hotet från öster, upplevs som mer påtagligt. Samtidigt råder närmast total tystnad om värdlandsavtalet, som innebär den största förändringen inom säkerhetspolitiken på 200 år. Centern har nu också bytt fot och vill för att ”trygga vår säkerhet” komma in i Nato.

Putin skrämmer med sitt krigande i Ukraina, men också med sitt höga tonläge, med sina uppvisningar av vapen av nyaste slag. Även om han är högröstad, så inser han utan tvivel att det vore självmord att börja ett krig genom att till exempel annektera Sverige. Läs artikel